Jag har gjort sammanlagt fem intervjuer, varvid fyra är inspelade på band och sedan transkriberade. Den femte intervjun har jag gjort via e-post p.g.a. det geografiska avståndet som gjort det omöjligt att vid den tidpunkten träffa personen i fråga. Jag var emellertid medveten om att dessa svar kunde komma att skilja sig mot de övriga intervjuerna vilket sedan visade sig vara fallet. Jag vill dock förtydlig att det inte var berättelserna som inte gick att analysera utan min möjlighet att följa upp vissa resonemang med följdfrågor som gjorde att jag valde att inte ha med denna intervju i studien. Jag upplever visserligen inte att svaren skilde sig speciellt mycket mot min övriga empiri men då jag erhöll svaren betydligt senare än mina övriga intervjuer har jag valt att bortse från denna intervju i texten.
Nedan kommer jag att redogöra för samtliga av mina inspelade och transkriberade intervjuer. Jag kommer inte att redogöra för denna intervju som genomfördes via e- post av ovan kända anledning. Eftersom varje informant ska tilldelas ett fiktivt namn jag har valt att i detta skede konsekvent använda mig av fiktiva namn för de person- och företagsnamn som kan ”avslöja” personens identitet. Min först intervju gjorde jag med Paul, 40 som arbetar som forskare vid två svenska lärosäten. Främst arbetar Paul i centrala Sverige men bor söder över där han även arbetar vid en liknande institution. Detta bidrar till att Paul har långa resvägar till och från sin arbetsplats som han besöker en gång i veckan. Paul berättade i sin intervju hur han inför ett möte eller vid någon annan form av sammankomst ofta
läste på den bok, artikel eller text han hade i uppgift att läsa. Hans arbetsdag började alltså redan den stund han satte sin fot på tåget.
Det som inramade Paul berättelser är främst den frihet han upplever genom sina mycket flexibla arbetstider. Paul menar att han har god kontroll över sin arbetssituation och berättar vid flera tillfällen om hur bekanta eller kollegor som arbetar på samma sätt missbrukar sin frihet. Paul redogör mycket utförligt för hur han arbetar och analyserar varje moment i sin arbetsdag genom att tydligt exemplifiera vad hans beteende leder till eller hur han eller hans omgivning upplever det.
Min andra intervju gjorde jag med Linda, 35 som vid tid för intervjun var butiksägare (drygt månaden efter att intervjun genomfördes lade Linda ned butiken). Linda hade vid ett par tidigare tillfällen haft butiker i samma stad som hon själv eller tillsammans med andra hade haft hand om.
Lindas berättelser kom främst att handla om den frihet hon utövade över sin egen butik och sig själv. Eftersom hon drev en mindre butik utan förankring i något större företag kunde hon framförallt bestämma vad som skulle säljas i butiken, men även vad som skulle synas och höras. Vi diskuterade bland annat musiken som spelades i butiken samt möblemang och dekorering. Linda förklarade hur hon tydligt delat in sitt liv i ett arbets- respektive ett privatliv. På så vis öppnade butiken då Linda valde att öppna den och den kunde hållas öppen under tider eller dagar då andra butiker valde att ha stängt. Men när hon valde att stänga för dagen kunde hon stänga av arbetet helt ifall hon så önskade. Det var inte nödvändigtvis någonting hon gjorde.
Min tredje intervju gjorde jag med Olivia som arbetade som präst i en församling utanför Norrköping (även Olivia bytte, precis som Linda, jobb efter att intervjun genomfördes, någonting som hon berörde mycket lite i intervjun). Jag kom i kontakt med Olivia genom Linda som förklarade att hon hade en bekant som arbetade som präst som var intresserad av arbetsfrihet. Olivia arbetade vid intervjutillfället diakonalt, d.v.s. hon arbetade tillsammans med barn ute bland skolor och tillsammans med äldre i ett servicehem. I Olivias berättelser kom yrkesidentitet att bli ett intressant ämne.
Den fjärde och sista intervju jag här kommer att redogöra för är gjord med George, 29. George arbetar som journalist och programledare för ett aktualitetsprogram och är en av dem som medverkade under min första observation. George bodde några mil utanför den stad han arbetade i och tog sig därför med tåg till och från arbetet varje arbetsdag.
George såg tågresan som ett mellanting mellan sin fritid och sitt arbete. Genom att åka tåg kunde han lyssna på radio eller musik för att koppla av. På resvägen hem försökte han antingen sova eller precis som tidigare lyssna på radio/musik för att varva ned. George försökte på detta sätt skilja på fritiden och arbetstiden även om
han medgav att det stundtals var svårt eftersom hans intresse för sitt arbete gjorde honom mottaglig för sådant som skulle vara intressant att arbete med dagen därpå eller i kommande vecka.
Kategorier
Som ett resultat av kodningen har jag utarbetat mellan sex till åtta underkategorier till varje enskild transkriberad intervju. Jan Hartman menar i Grundad Teori att just benämningen underkategorier blir meningsfyllt då man sedan samlar dessa under kärnkategorier.97 Detta har jag gjort i ett skede då jag ej varit medveten om Hartmans benämningar på kategorier. Jag har kategoriserat mina underkategorier i tre grupper efter vilka jag anser att mina informanters berättelser bäst förstås. Kategorierna kommer att ligga till grund för två delar av arbetet; analysen av mitt empiriska material (då i huvudsak intervjuerna) och den teoretiska analysen. Jag ser på dessa tre kategorier som de hörnstenar utefter vilka man bör analysera begreppet arbetsfrihet. I dessa kategorier finner nämligen arbetsfrihet den klarhet som behövs för att ett samband mellan arbetets natur och dess följder ska bli tydligt. Även här har Hartman ett liknande resonemang och menar att man bör se på kategorierna som ett fenomen där betydelsen av kategorins innehåll har en bestämd mening för den grupp människor den behandlar.98 Jag kan på samma vis, med utgångspunkt i mitt emiriska material, inte på något annat sätt se hur arbetsfrihet skulle kunna förstås i frågan om arbetets form och arbetets följder. Men då materialets bredd överskrider dessa tre kategorier kommer jag att ge plats åt de berättelser som berikar informanternas resonemang men som inte nödvändigtvis faller in i respektive kategoris ram. Kategorierna kommer framöver att behandlas i kapitelform var för sig för att sedan kunna sättas samman i en avslutande del. Kategorierna är följande:
- Rummets betydelse för formning av arbetet - Säkerhet och osäkerhet
- Att åtskilja arbete och fritid
97 Hartman, Jan, Grundad Teori (Lund 2001), s.47f 98 Ibid., s.47