Inom symbolisk interaktionism skapas identiteten genom samspel med andra människor. Individen tillskrivs en roll som utgörs av de egenskaper som förväntas av henne i en viss situation. Individens handlingar kommer sedan mer eller mindre att styras av de förväntningar som rollen innebär.78Människor beter sig efter hur de bedömer situationen och i de flesta fall i vardagslivet sker bedömningen omedvetet. T.ex en student som kommer till en föreläsning stannar inte upp och försöker göra en bedömning av hur han/hon ska bete sig utan handlar omedvetet.79 I arbetslivet finns det färdiga roller som står fast oberoende av vem som har dem för tillfället. En sådan roll är yrket lärare. En lärare kan forma sin roll efter sin egen person men eftersom den är knuten till yrket finns det vissa ramar som läraren alltid måste
75 Ahlstorp, Birgitta, Rollmedvetet ledarskap (Malmö, 1998) s. 23, 169ff 76 Rubenowtiz, s.127f
77 Svedberg, s. 315
78 Nilsson, Björn, Socialpsykologi (Lund, 1996) s. 174f 79 Hewitt, John.P, Jaget och samhället (Stockholm, 1981) s. 137
upprätthålla, tillskillnad från en elev vars roll styrs av bl.a. av klasskamraternas förväntningar. Olika roller har också olika status att t.ex vara utbildad läkare innebär hög status och med statusen kommer också individen att bli betraktad. 80 Siv Boalt Boëthius skriver om Granström som har genomfört ett antal undersökningar i skola och näringsliv. Granström menar att chef och underordnade är både separerade och sammanbundna. Chefen är ensam genom att han/hon har en annan roll i organisationen en de anställda och där med kan chefen inte heller ses som en i gruppen i alla sammanhang. Men chefen kan enligt Granström aldrig göra sig fri från medarbetarnas förväntningar och föreställningar och därmed är han/hon också knuten till dem.81
Chefer måste på grund av sin roll i organisationen leva upp till olika förväntningar och krav enligt Boalt Boëthius. Hon menar att dessa utvecklas både medvetet och omedvetet mellan de underordnade och chefen. Hon skriver om Melanie Klein som hävdar att människor hela tiden tillskriver andra människor sina egna känslor och föreställningar s.k projektioner. Det motsatta d.v.s det som tas emot kallas introjektion och detta är något som påverkar individen. I en organisation sker detta genom att de underordnade tillskriver chefen en identitet som de förväntar sig att han/hon ska leva upp till och som chef kan det vara svårt att låta bli att färgas av dessa projektioner.82 Även om det kan tänkas vara bra för en chef att få positiva projektioner från sin personal menar T. Ogden enligt Boalt Boëthius att det är viktigt att som chef inte bli fast i dem och tro att de ska vara för evigt. Det kommer att skada chefens självkänsla om förhållandena ändras. Det är också viktigt att inte ta åt sig för mycket av de negativa projektionerna eftersom de tar bort en del av chefens energi som behövs för att utföra sitt arbete på ett bra sätt.83
En chef skapar alltså sin identitet i samspel med de anställda och det sker genom att de anställda projekterar sina förväntningar på chefen som försöker leva upp till dem. Gruppen hjälper till att forma sin ledare.
Resultatdiskussion
I den här delen kommer empirin som presenterades i resultatdelen att diskuteras mot teorierna som presenterades i förra avsnittet.
80 Levander, Martin, Psykologi (Stockholm, 1993) s. 194f
81 Ekvall, Göran, (red) Navigatör och inspiratör (Lund, 1996) s. 270f 82 Ibid., s. 268f
Privatlivet
Som jag nämnde i resultatdelen berättar Charles och Sam båda att de har representation för arbetet i hemmet. Detta har enligt dem påverkat deras val av bostad. Det är viktigt att ha gott om plats för att kunna ta hem människor. Båda anser också att de har det gott ställt ekonomiskt. Sam och Charles berättar även att de brukar bjuda hem vänner. Även Carrie tar upp att hon brukar bjuda hem folk bl.a sin egen personal. Enligt Bronfenbrenners teori påverkas mikrosystemen arbete och privatliv av varandra. Här är ett exempel på detta. Sam och Charles är båda chefer och det ingår att ha representation i deras tjänster. Chefstjänsten innebär också en ekonomisk trygghet i form av en hög lön, vilket i sin tur medför att de har möjlighet att bo i representationsvåningar inne i staden eller som i Carries fall en villa utanför staden, vilket sin tur också ger dem möjligheter att ha stora middagsbjudningar både för privata vänner men ger dem också möjlighet att ha representation i hemmet. Det påverkar också familjen, eftersom de antagligen också är med på dessa middagar. På det här sättet påverkar alltså chefspositionen även privatlivet ekonomiskt, vilket senare leder till andra sociala villkor som t.ex stora middagsbjudningar. De nackdelar som informanterna tar upp med att vara chefer visar också på att chefskapet påverkar privatlivet. Exempelvis då Charles berättar att han tycker att han inte kan bära sig åt hur som helst eftersom han ständigt är observerad och han är medveten om att om han gör bort sig för någon anställd i privatlivet så kommer det även att påverka hans roll som chef på arbetet. Eller Carrie som tycker att det är svårt att släppa jobbet när hon är hemma. Det kan påverka familjen på det sättet att hon inte har tid att ägna sig åt dem eftersom hon tänker på arbetet och även måste ringa dit om kvällarna. Miranda har inte ens tid att laga mat eller städa hemma p.g.a av sin chefstjänst.