Grunder för redovisningen och upp-rättandet av den ekonomiska infor-mationen
Koncernens bokslut har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdemetoden och har justerats för omvärdering till verkligt värde av vissa fi nansiella instrument, enligt beskriv-ningen nedan. Detta är i överensstämmelse med Companies Act 2006 och International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom dessa antagits av Europeiska unionen (“antagna IFRS”) som svar på IAS-förord-ningen (EG 1606/2002). Koncernens bokslut följer också till fullo IFRS så som dessa utfärdats av International Accounting Stan-dards Board.
Bolaget har tillämpat IAS 1 ”Presentation of Financial Statements (revised 2007)” vilket har medfört fl era terminologiska förändringar (däribland rubrikerna för bokslutet) och lett till fl era förändringar avseende utformning och upplysningar. Den reviderade standar-den har inte haft någon inverkan på perio-dens resultat, nettotillgångar eller kassafl öden.
Under året har bolaget infört IFRS 8 ”Opera-ting Segments”. Enligt IFRS 8 krävs att en enhet ska lämna fi nansiell och beskrivande information om segment, för vilka tion kan lämnas. Segment, för vilka informa-tion kan lämnas, är rörelsesegment eller sammanläggningar av rörelsesegment som uppfyller specifi ka kriterier. Vid bedöm-ningen av dessa kriterier bestämdes att AstraZeneca bedriver en affärsverksamhet, läkemedel, och att koncernen inte har fl era rörelsesegment. Vår läkemedelsverksamhet består av forskning och utveckling av nya produkter, vilka därefter tillverkas, mark-nadsförs och säljs. Samtliga dessa funktio-nella aktiviteter äger rum (och leds) globalt och i hög grad integrerat. Vi förvaltar inget av dessa enskilda funktionella områden sepa-rat.
Vi anser att koncernledningen är AstraZene-cas högsta verkställande beslutsfattare (enligt defi nitionen i IFRS 8). Koncernledning-ens verksamhet drivs huvudsakligen av förvaltningen av affärsverksamheten, forsk-ning och utveckling samt tillverkforsk-ning och varuförsörjning. I koncernledningen ingår också Finance, HR och General Counsel.
Alla betydande beslut avseende rörelsen fattas av koncernledningen. Även om med-lemmarna av koncernledningen ansvarar för genomförandet av beslut inom sina
respek-tive områden, fattas beslut avseende rörel-sen av koncernledningen som helhet. När så krävs genomförs de genom tvärfunktionella kommittéer som beaktar de koncernövergri-pande konsekvenserna av ett nytt beslut.
Beslut som rör produktlansering skulle t ex inledningsvis behandlas av koncernled-ningen och, efter godkännande, överföras till en lämplig undergrupp för genomförande.
Att effektivt kunna utveckla, producera, leverera och marknadsföra en rad läkeme-delsprodukter är styrande för beslutsfattan-det inom koncernledningen.
Vid bedömningen av resultat granskar kon-cernledningen integrerad fi nansiell informa-tion för koncernen som helhet, väsentligen i form av, och på samma basis som, koncer-nens bokslut enligt IFRS. Den höga inle-dande kostnaden för att upptäcka och utveckla nya produkter, i kombination med den relativt obetydliga och stabila enhets-kostnaden vid produktion, innebär att det saknas den tydliga koppling som fi nns inom många tillverkningsindustrier mellan intäk-terna som genereras vid försäljning av en enskild produkt och den tillhörande kostna-den och därmed marginalen som uppkom-mer för en produkt. Följaktligen kan inte lönsamheten hos enskilda läkemedel eller läkemedelsklasser anses vara ett nyckelmått på verksamhetens resultat och följs inte av koncernledningen.
Resurser fördelas på koncernbasis efter behov. Framför allt fördelas resurser för investeringar, inlicensiering samt för forsk-ning och utveckling mellan aktiviteter från fall till fall. Fördelningen utgår från övergripande bedömningar och strategiska avvägningar avseende terapiområden, under ledning av koncernens R&D Executive Committee, för att underlätta en kombinerad och koncern-övergripande strategi för upptäckt och utveckling. Koncernens nyligen genomförda förvärv inom biologiska läkemedel, MedIm-mune och Cambridge Antibody Technology Group plc, har integrerats i AstraZenecas befi ntliga ledningsstruktur både avseende resursallokering och bedömning och uppfölj-ning av resultat. Därför bedrivs inte biolo-giska läkemedel som ett separat rörelsesegment, trots att det är ett relativt nytt teknologiskt område inom koncernen.
Förändringarna i IFRS 7 ”Improving Disclo-sures about Financial Instruments” har införts och lett till att ytterligare information lämnas.
Koncernen har antagit IFRS 2 ”Amendment regarding Vesting Conditions and Cancel-lations”, IAS 23 ”Borrowing Costs (revised 2007)”, tillägg till IAS 36 ”Impairment of Assets”, tillägg till IAS 19 ”Employee
Bene-fi ts”, tillägg till IAS 38 ”Intangible Assets” och tillägg till IAS 32 ”Financial Instruments:
Presentation” and IAS 1 ”Presentation of Financial Statements”. Ingen av dessa har haft väsentlig inverkan på periodens resultat, nettotillgångar eller kassafl öden.
IFRIC 13 ”Customer Loyalty Programmes”, IFRIC 15 ”Agreements for the Construction of Real Estate” and IFRIC 16 ”Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation” har samtliga införts men har inte påverkat det sammanlagda redovisade resultatet.
Moderbolaget har valt att upprätta bolagets bokslut i enlighet med UK Accounting Stan-dards. Dessa presenteras på sidorna 188–
192 och redovisningsprinciperna återges på sidan 189.
Koncernens bokslut redovisas i USD, som är bolagets funktionella valuta.
Vid upprättandet av vissa av de utländska dotterbolagens bokslut överensstämmer inte dessas redovisningsprinciper med antagna IFRS. När så är lämpligt har därför juste-ringar gjorts för att presentera koncernens bokslut på ett konsekvent sätt.
Grund för upprättande av bokslut enligt kontinuitetsprincipen
Information om den affärsmiljö som Astra-Zeneca verkar i, inklusive de faktorer som formar branschens framtida tillväxtutsikter, lämnas i förvaltningsberättelsen. Närmare upplysningar om koncernens produktport-följ, vår strategi för produktutveckling och vår forskningsportfölj lämnas i förvaltnings-berättelsen tillsammans med ytterligare information per terapiområde.
Koncernens ekonomiska ställning, kassa-fl öde, likviditetsställning och tillgång på krediter beskrivs i den ekonomiska översik-ten. Not 15 och 16 till bokslutet innefattar dessutom koncernens mål, policies och rutiner för att förvalta sitt kapital, målen för hantering av fi nansiella risker, närmare upp-lysningar om fi nansiella instrument och säkringsaktiviteter samt exponeringen för kredit-, marknads- och likviditetsrisker. När-mare upplysningar om koncernens kassatill-godohavanden och krediter lämnas i not 13 och 14 till bokslutet. AstraZeneca har bety-dande fi nansiella resurser till sitt förfogande.
Per den 31 december 2009 hade koncernen 12,3 miljarder USD i fi nansiella resurser (kassatillgodohavanden på 9,9 miljarder USD och avtalade bankkrediter på 4,25 miljarder USD, med skulder på 1,9 miljarder USD som förfaller inom ett år). AstraZenecas intäkter härrör till stor del från produkter som omfattas av patent och för vilka, åtminstone historiskt sett, efterfrågan har varit relativt
129 Bokslut
stämda betalningar, aktiveras. Eftersom dessa produkter och substanser endast kommer att generera försäljning och kassa-fl öde efter lansering, är det vår policy att minimera tiden mellan slutligt godkännande och lansering, om detta sker under kontroll av AstraZeneca. Dessa tillgångar skrivs av, vanligen linjärt, över sin ekonomiska livs-längd från lansering. Enligt denna policy blir det omöjligt att fastställa exakt ekonomisk livslängd för enskilda klasser av immateriella tillgångar. Den ekonomiska livslängden sträcker sig emellertid från tre till tjugo år.
Dessa tillgångar används inte i forsknings- och utvecklingsaktiviteter för andra produk-ter.
Immateriella tillgångar som avser produkter under utveckling (såväl internt genererade som externt förvärvade) prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Samtliga immateriella tillgångar granskas avseende nedskrivningsbehov om det fi nns tecken på att det verkliga värdet understiger det bok-förda värdet. Alla förluster på grund av ned-skrivning redovisas omedelbart i resultatet.
Immateriella anläggningstillgångar avseende produkter för vilka utvecklingen misslyckas (eller då utveckling avbryts av andra orsaker) granskas avseende nedskrivningsbehov vid avslutandet och skrivs av till sitt verkliga värde (som vanligen är noll).
Företagsförvärv och goodwill När en verksamhet förvärvas, allokeras verkliga värden till de identifi erbara tillgång-arna, skulderna och ansvarsförbindelserna, förutom när det verkliga värdet inte tillförlitligt kan beräknas då värdet istället inryms i goodwill. När verkliga värden avseende förvärvade ansvarsförbindelser inte kan beräknas tillförlitligt, redovisas inte den antagna ansvarsförbindelsen men upplys-ningar lämnas på samma sätt som för övriga ansvarsförbindelser. Goodwill är skillnaden mellan betald ersättning och det verkliga värdet av de förvärvade nettotillgångarna.
Goodwill som uppkommer i samband med förvärv aktiveras och blir föremål för en granskning avseende nedskrivningsbehov, såväl årligen som när det fi nns indikationer på att det bokförda värdet kanske inte kan återvinnas. Mellan den 1 januari 1998 och den 31 december 2002 skrevs goodwill av under den uppskattade ekonomiska livsläng-den. Sådan avskrivning upphörde den 31 december 2002.
Koncernens policy till och med 1997 var att eliminera goodwill som uppkom i samband med förvärv mot eget kapital. Enligt IFRS 1
”First-time Adoption of International Financial Reporting Standards” och IFRS 3 ”Business samt eller vid leverans av en
marknadsfö-rings- eller utvecklingstjänst.
I intäkter ingår inte interna intäkter mellan bolag inom koncernen eller mervärdesskat-ter, och de utgör nettovärdet av fakturerad försäljning minus uppskattade rabatter, returer och överenskomna avdrag. Intäkter bokförs när de väsentliga riskerna och för-delarna med ägandet har överförts till tredje part. I allmänhet sker detta när produkterna levereras till grossisterna. På marknader där returvolymen är betydande (för närvarande endast i USA), inräknas beräknade returer när intäkter redovisas. På marknader där returvolymer är obetydliga redovisas returer när de inträffar.
När en produkt möter generisk konkurrens ägnas särskild uppmärksamhet åt den möj-liga returvolymen och, när omständigheterna är sådana att returvolymerna (och följaktli-gen intäkterna) inte kan mätas på ett tillförlit-ligt sätt, redovisas intäkter endast när returrätten upphör, vilket vanligen är när den egentliga receptförskrivningen äger rum.
För den amerikanska marknaden gör vi vid försäljningstidpunkten en uppskattning av kvantiteten och värdet på de produkter som sammanlagt kan komma att returneras. Våra upplupna kostnader för returer baseras på faktiska erfarenheter från föregående 12 månader för etablerade produkter, tillsam-man med marknadsrelaterad information som beräknade lagernivåer hos grossister och konkurrenters verksamhet. Dessa upp-gifter inhämtar vi från utomstående informa-tionstjänster. För nya produkter använder vi uppskattningar som grundar sig på vår erfarenhet av liknande produkter eller en på förhand bestämd procentuell andel.
Forsknings- och utvecklingskostnader Kostnader för forskning belastar resultatet under det år de uppkommer.
Interna utvecklingskostnader aktiveras endast om de uppfyller kraven enligt IAS 38
”Intangible Assets”. Om rättsliga eller andra osäkerheter gör att kriterierna inte uppfylls belastar kostnaden resultatet. Detta är näs-tan undantagslöst fallet innan läkemedlet godkänts av den berörda registreringsmyn-digheten. I de fall där kriterierna är uppfyllda aktiveras emellertid immateriella tillgångar och skrivs av linjärt under sin ekonomiska livslängd från produktlanseringen. Per den 31 december 2009 har inga belopp uppfyllt redovisningskriterierna.
Betalningar som avser inlicensierade pro-dukter och substanser från extern tredje part, vilka i allmänhet har formen av för-skottsbetalningar respektive villkorsbe-okänslig för förändringar i det allmänna
ekonomiska läget. Dessutom har koncernen många olika kunder och leverantörer inom olika geografi ska områden. Till följd av detta anser styrelsen att koncernen är väl place-rad för att framgångsrikt hantera sina affärs-risker trots det aktuella osäkra ekonomiska läget.
Efter att ha inhämtat upplysningar, har sty-relsen en rimlig förväntan att bolaget och koncernen har tillräckliga resurser för att fortsätta sin verksamhet under förutsebar framtid. Följaktligen fortsätter styrelsen att tillämpa kontinuitetsprincipen vid upprättan-det av årsredovisningen och bokslutet.
Uppskattningar och bedömningar Upprättandet av bokslutet i enlighet med vedertagna redovisningsprinciper kräver att ledningen gör uppskattningar och bedöm-ningar som påverkar de rapporterade tillgång-arna och skulderna vid tidpunkten för bokslutets upprättande och de rapporterade intäkterna och kostnaderna under rapportpe-rioden. De faktiska resultaten kan avvika från dessa uppskattningar.
Bland bedömningarna ingår att hänföra trans-aktioner till resultat och till koncernens rapport över fi nansiell ställning, medan beräkningarna inriktas på frågor som bokförda värden och beräknad ekonomisk livslängd.
Ledningen för AstraZeneca anser att följande redovisningsprinciper är de viktigaste, mot bakgrund av koncernens verksamhet.
I beskrivningen av redovisningsprinciper anges de områden där bedömningar behöver göras. De viktigaste av dessa rör intäktsredo-visning, forskning och utveckling, företagsför-värv och goodwill, tvister och miljöåtaganden, ersättningar till anställda, skatt och aktiebase-rade ersättningar.
Ytterligare information om kritiska bedöm-ningar som gjorts vid tillämpningen av redo-visningsprinciperna, inklusive närmare information om använda metoder och antaganden, fi nns i not 6, 8, 9, 16, 22, 23, 24 och 25. Policies för hantering av fi nansiell risk redovisas i not 15.
Intäkter
Intäkter innefattar försäljning och intäkter inom ramen för avtal om gemensam mark-nadsföring och utveckling.
Intäkter inom ramen för avtal om gemensam marknadsföring och utveckling redovisas när de uppkommer enligt avtalet och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. I allmänhet sker detta vid försäljningen av produkten som marknadsförs eller utvecklas
gemen-130 Bokslut
vilka lånekostnader kan inräknas i anskaff-ningsvärdet. Alla övriga lånekostnader belas-tar resultatet när de uppkommer och i enlighet med effektivräntemetoden.
Leasing
Avgifter som betalas in enligt avtal under operationell leasing belastar resultatet linjärt.
Dotterbolag
Ett dotterbolag är ett företag som kontrol-leras direkt eller indirekt av AstraZeneca PLC. Med ”kontroll” avses makten att styra dotterbolagets fi nansiella och operativa policies på ett sådant sätt att moderbolaget uppnår fördelar av dess aktiviteter.
Det ekonomiska resultatet i dotterbolag konsolideras från den tidpunkt då kontroll uppnås till den tidpunkt då kontroll upphör.
Varulager
Varulager tas upp till det lägsta av anskaff-ningsvärdet eller nettoförsäljanskaff-ningsvärdet.
Antingen tillämpas värderingsmetoden först in, först ut eller en genomsnittsmetod. För färdiga varor och halvfabrikat inkluderas direkt påförbara kostnader och vissa indi-rekta kostnader (inklusive värdeminskning).
Försäljningskostnader och vissa andra fasta kostnader (i första hand centrala administra-tiva kostnader) tas inte med. Nettoförsälj-ningsvärdet beräknas som uppskattat försäljningspris minus alla beräknade kost-nader för färdigställandet och kostkost-nader som uppkommer i samband med försäljning och distribution.
Nedskrivningar av lager sker inom ramen för den normala affärsverksamheten och redo-visas i kostnad för sålda varor.
Kundfordringar och övriga kort fristiga fordringar
Kundfordringar och andra kortfristiga ford-ringar redovisas inledningsvis till verkligt värde. Efter den inledande redovisningen värderas de till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Leverantörsskulder och övriga kort-fristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder redo-visas inledningsvis till verkligt värde. Efter den inledande redovisningen värderas de till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.
Finansiella instrument
Koncernens fi nansiella instrument inkluderar andelar i leasingavtal samt rättigheter och förpliktelser enligt personalförmånsprogram vilka behandlas i särskilda redovisningsprin-ciper.
Avsättning för skatterisker i samband med skatterevisioner kräver att ledningen gör bedömningar och beräkningar avseende den slutliga exponeringen. Skattefordringar bokförs endast om det är sannolikt att de kan nyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När den väl bedöms som trolig, kommer ledningen att granska varje väsent-lig skattefordran för att avgöra om en reser-vering bör göras för hela den aktuella skattefordran på grundval av en eventuell uppgörelse i ett förhandlings- och/eller tvisteförfarande. Alla reserveringar ingår i kortfristiga skulder. All registrerad expone-ring för ränta på skatteskulder redovisas som skattekostnad. Se not 25 för närmare information.
Aktiebaserade ersättningar
Alla program har bedömts och klassifi cerats som betalda i aktier. Det verkliga värdet av de anställdas tilldelningar av aktieoptioner vid tidpunkten för tilldelning beräknas vanli-gen med hjälp av Black-Scholes beräknings-modell. I enlighet med IFRS 2 ”Sharebased Payments” redovisas kostnaden i resultatet fördelad över optionernas intjänandetid, som är perioden då arbete utförs åt företaget.
Det bokförda beloppet justeras för att åter-spegla förväntade och verkliga nivåer för utnyttjande av optioner, utom när anled-ningen till att de inte överlåtits är att ett marknadsvillkor inte uppfyllts. Annullering av egetkapitalinstrument behandlas som en förkortning av intjänandeperioden och varje utestående kostnad belastar omedelbart resultatet.
Materiella anläggningstillgångar Koncernens policy är att systematiskt skriva av skillnaden mellan kostnaden för varje mate-riell anläggningstillgång och dess restvärde under tillgångens beräknade ekonomiska livslängd. Tillgångar under uppförande skrivs inte av.
Genomgångar görs varje år av den beräk-nade återstående livslängden och restvärdet för enskilda produktiva tillgångar, varvid hän-syn tas till kommersiell och teknologisk inku-rans samt normalt slitage. Enligt en sådan policy blir det opraktiskt att exakt beräkna tillgångarnas genomsnittliga livslängd. Den totala livslängden sträcker sig emellertid från ca 10 till 50 år för byggnader och från 3 till 13 år för maskiner och inventarier. Samtliga materiella anläggningstillgångar granskas avseende nedskrivningsbehov om det fi nns tecken på att det bokförda värdet inte kan återvinnas. Alla förluster på grund av nedskriv-ning redovisas omedelbart i resultatet.
Lånekostnader
Koncernen har inga lånekostnader avseende förvärv eller uppförande av tillgångar, för Combinations”, kommer sådan goodwill att
förbli eliminerad mot eget kapital.
Ersättningar till anställda
Koncernen redovisar pensioner och liknande personalförmåner (främst hälsovård) enligt IAS 19 ”Employee Benefi ts”. När det gäller förmånsbestämda pensionsplaner beräknas åtaganden till det diskonterade nuvärdet, medan planernas tillgångar redovisas till verkligt värde. Kostnaderna för att driva och fi nansiera planerna bokförs separat i resulta-tet. Kostnader fördelas under året systema-tiskt över de anställdas livslängd och fi nansieringskostnaderna redovisas under de år de uppkommer. Aktuariella vinster och förluster förs direkt mot övrigt totalresultat.
När beräkningen innebär en fördel för kon-cernen, begränsas den redovisade till-gången till nuvärdet av alla framtida tillgängliga återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida tillskott till planen.
Betalningar till avgiftsbaserade planer belas-tar resultatet när de inträffar.
Skatter
Aktuell skattekostnad baseras på beskatt-ningsbar vinst under året. Beskattbeskatt-ningsbar vinst skiljer sig från den vinst som redovisas i resultatet eftersom den utesluter poster som inte är skattepliktiga eller avdragsgilla. Kon-cernens aktuella skattefordran och skatte-skuld beräknas genom tillämpning av de skattesatser som införts eller väsentligen införts vid balansdagen.
Uppskjuten skatt erhålls genom tillämpning av balansräkningsmetoden, där temporära skillnader mellan de bokförda beloppen för tillgångar och skulder för den ekonomiska rapporteringens syften och beloppen som används i skattesyfte beräknas. Uppskjutna skattefordringar redovisas till den del som det är sannolikt att det kommer att uppstå skattepliktiga vinster mot vilka tillgången kan nyttjas. Detta kräver att man gör bedöm-ningar avseende prognosen för framtida beskattningsbar vinst.
Uppskjuten skatt beräknas inte på tempo-rära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag, fi lialer och joint ventures, där koncernen kan kontrollera tidpunkten för återföringen av den temporära skillnaden och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom en överskådlig framtid.
Koncernens uppskjutna skattefordran och -skuld beräknas genom tillämpning av skat-tesatser som förväntas gälla under perioden när skulden eller fordran regleras på grund-val av skattesatser som införts eller väsentli-gen införts vid balansdaväsentli-gen.
131 Bokslut
Monetära tillgångar, som uppkommer vid transaktioner i utländsk valuta, omräknas till valutakurser som gäller på balansdagen.
Valutakursvinster och -förluster på lån och kortfristig upplåning och inlåning i utländska valutor redovisas i fi nansiella kostnader.
Valutakursdifferenser på alla övriga transak-tioner i utländsk valuta förs mot rörelseresul-tat i det enskilda koncernbolagets
redovisning.
Icke-monetära poster som uppkommer vid transaktioner i utländsk valuta räknas inte om på nytt i det enskilda koncernbolagets redovisning.
I koncernredovisningen omräknas intäkts- och kostnadsposter för koncernbolag med en annan funktionell valuta än USD, till USD med genomsnittliga valutakurser vilka mot-svarar ungefärliga faktiska kurser för de aktuella redovisningsperioderna. Tillgångar och skulder räknas om till de växelkurser för USD som gäller på balansdagen. Valuta-kursdifferenser som uppkommer vid konsoli-dering redovisas i övrigt totalresultat.
I koncernredovisningen omräknas intäkts- och kostnadsposter för koncernbolag med en annan funktionell valuta än USD, till USD med genomsnittliga valutakurser vilka mot-svarar ungefärliga faktiska kurser för de aktuella redovisningsperioderna. Tillgångar och skulder räknas om till de växelkurser för USD som gäller på balansdagen. Valuta-kursdifferenser som uppkommer vid konsoli-dering redovisas i övrigt totalresultat.