• No results found

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

In document ÄLMHULTS KOMMUN (Page 26-30)

Älmhults kommun följer den kommunala redovisningslagen och principen om rättvisande bild. Kommunen följer Rådets för kommunal redovisnings rekommendationer med något un-dantag.

Under året har inga byten av redovisningsprinciper skett.

Periodiseringsprinciper

I avvägningen mellan att periodisera redovisning eller budget skall i första hand redovisning-en periodiseras för att få redovisning-en mer rättvis bild av dredovisning-en ekonomiska ställningredovisning-en. Periodisering av budget används för kostnader/intäkter som inte är möjliga att periodisera i redovisningen och vid förändringar/säsongsvariationer i verksamheten.

Skatteintäkter

I utfallet per 31 augusti är slutavräkningarna för 2011 och 2012 periodiserade enligt prognos daterad 2012-08-16 från Sveriges kommuner och landsting. Hela slutavräkningen för 2011 (1 701 tkr) ingår i periodens resultat. Slutavräkningen för 2012 (9 268 tkr) har fördelats jämt över året så att åtta tolftedelar belastar delårsbokslutet.

Semesterlöneskuld mm

De anställdas fordran i form av ferielön, uppehållslön samt sparade semesterdagar och kompensationsledighet har bokförts som kortfristig skuld. I delårsbokslutet har åtta tolftedelar av helårsprognosen på förändringen av semesterlöneskulden tagits upp.

Leasing

Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 13.1 om redovisning av

hy-res/leasingavtal har tillämpats i delårsbokslutet 2012. Kommunen har skrivit leasingavtal med finansbolag om hyror av bilar till socialförvaltningen, hyror av kopieringsapparater, telefon-växel, elevdatorer på gymnasiet samt bevakningskameror på skolor och förskolor. Vid klassi-ficering av dessa avtal har det i första hand gjorts en bedömning av syftet med hyran framför köp. Alla ovannämnda leasing/hyresavtal har klassificerats som operationella då dess syfte inte är finansiering av viss utrustning, utan istället är fråga om typiska hyresavtal med kortare hyrestid. De fördelar som leasing har jämfört med ägande är framförallt reparation och un-derhåll och tillgången till modernast möjliga utrustning.

Klassificering som operationella leasingavtal innebär att det ingående värdet av leasingavtal inte har upptagits i balansräkningen som tillgång.

Framtida minimileasavgifter som förfaller Summa framtida Leasing/hyresavtal

Inom 1

år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år minimileasavgifter

TKR TKR TKR TKR

Bilar 885 2 655 0 3 540

Koppieringsmaskiner 213 141 0 354

Telefonväxel 445 0 0 445

Elevdatorer 2 018 911 0 2 929

Bevakningskameror 240 240 0 480

SUMMA 3 801 3 947 0 7 748

Redovisning av intäkter

Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 18 om in-täkter från avgifter, bidrag och försäljning förutom vad gäller anslutningsavgifter inom va-verksamheten. (Läs under anslutningsavgifter) Det innebär bland annat att skatteintäkter och beräknade intäkter för kommunal fastighetsavgift periodiseras på tolftedelar till det år intäkten hänför sig, att uttag av renhållnings- och va-avgifter regleras av självkostnadsprincipen, att investeringsbidrag periodiseras över den beräknade nyttjandeperioden för projektet.

Förskole, äldreomsorgsavgifter och matabonnemang intäktsförs i samband med fakturering-en.

Redovisning av VA-verksamhet

En ny lag om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller från och med 2007 och skall till fullo följas senast i bokslut 2009. Lagen ställer bland annat krav på att VA-verksamheten skall särredovisas från andra verksamheter. Det innebär bland annat att en resultat- och balans-räkning skall upprättas för VA-verksamheten och att över/underuttag skall utjämnas inom verksamheten under en treårsperiod. Älmhults kommun följer lagens krav i delårsbokslut för 2012. I delårsbokslutet finns särredovisning av VA-verksamheten i form av en kort verksam-hetsbeskrivning, balansräkning och resultaträkning. I resultaträkningen finns overheadkost-nader för tekniska förvaltningen med, men inte för andra gemensamma funktioner då de är av ringa belopp.

Anslutningsavgifter

Älmhults kommun följer inte Rådet för kommunal redovisning rekommendation om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning (RKR 18 avseende kommunala anslutningsavgifter).

Detta innebär att anslutningsavgifter inte betraktas som en skuld för tjänster som skall utfö-ras över ett antal år i framtiden och inte heller som täckning för investeringsutgifter. Anslut-ningsavgifter betraktas som intäkter och redovisas direkt över resultaträkningen. Enligt kom-munens praxis anses anslutningsavgiften vara en engångskostnad för abonnenten, för rätten att få ansluta sin fastighet till det allmänna va-nätet och ersättning för upprättande av förbin-delsepunkt.

VA-verksamheten kommer under 2012 att se över sin va-taxa. Det gäller att få en rättvisare fördelning mellan den fasta delen av taxan och den rörliga delen. Den framtida höjningen av va-taxan kommer att läggas helt på anslutningsavgiften, och den fasta delen av taxan för att på det sättet bättre spegla den verkliga kostnaden för anläggningar respektive produktions-kostnad för dricksvatten. Ändringen i va-taxan kommer möjliggöra tillämpning av RKR 18 vad avser kommunala anslutningsavgifter.

Exploateringsverksamhet

Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation om klassificering av anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten RKR11 Materiella tillgångar. De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstill-gångar. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång sker när detaljplan fastställts och vunnit laga kraft. Beräkning av anskaffningsvärde och värdering görs i enlighet med Re-dovisningsrådets rekommendation RR2:02 Varulager. Redovisning av kommunens markex-ploatering följer Rådets för kommunal redovisning idéskrift om redovisning av kommunalex-ploatering utkommen 2012 samt Rådets rekommendation om redovisning av intäkter RKR18.

Vid försäljning sker redovisning av intäkter och kostnader löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Slutredovisning av ett exploateringsområde sker när alla tomter är sålda eller senast tredje året efter det år exploateringen påbörjats.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar i balansräkningen tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för plan-enliga avskrivningar. Ingen avskrivning görs på anläggningstillgångar med bestående värde.

Exempel på sådana tillgångar är gatukroppar, grundkonstruktion av torg och parkeringsplat-ser, våtmarker för kväverening, lakvattendammar mm.

Avskrivningar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Som underlag har Rådets för kommunal redovisning idéskrifter ”Avskrivningar – avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar” och idéskrift om re-dovisning av kommunalexploatering utkommen 2012, använts. Linjär avskrivning har tilläm-pats enligt nominell metod och avskrivningen påbörjas innevarande år. Utöver avskrivningar har inga upp- eller nedskrivningar skett av anläggningstillgångarna.

Finansiella tillgångar

I enlighet med Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 9 Klassificering av finansiella tillgångar har tillgångarna värderats till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Värderingen har skett portföljsvis.

Investering - avgränsning

Till investering räknas utgift för om- och tillbyggnad av fastighet/anläggning eller inköp av maskiner och inventarier där summan överstiger ett halvt basbelopp och livslängden bedöms vara minst tre år. I annat fall betraktas utgiften som driftkostnad. Undantag är all datorutrust-ning som betraktas som driftkostnad om värdet understiger ett basbelopp

Avsättning sluttäckning av deponi

Enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall som började gälla 1 januari 2002, skulle en anpassningsplan av Äskya avfallsanläggning lämnas till tillsynsmyndigheten senast 1/7 2002. Godkännande av den lämnade anpassningsplanen erhölls från länsstyrelsen våren 2008. Samtidigt beviljade Miljööverdomstolen Äskya avfallsanläggningen ett nytt tillstånd utan tidsbegränsning för fortsatt verksamhet. Enligt detta skall gamla deponin sluttäckas och nya ytor anläggas för mottagning av farligt och annat industriavfall. Utgifter för sluttäckning av 12 hektar (ha) gamla deponin enligt dagens priser beräknas till cirka 43 mkr. I bokslutet för 2011 har en avsättning med 241 tkr gjorts och inga avsatta medel använts. Det gör att den totala avsättningen till och med 2011 blev 17,2 Mkr. Enligt plan skulle sluttäckningen av gamla deponiytor vara klar 2019. En ny tidsplan är på gång att tas fram i och med att an-läggningen tar emot tillräckligt schaktmassor som duger som utjämningsmaterial och som kommunen till och med få betalt för. Trots att tidsplanen inte kommer att hålla så ser man ändå en chans att utföra jobbet mycket billigare än om man skulle köpa alla täckningsmas-sor.

Avsättning intern skadereglering

Årligen görs en avsättning med 100 tkr för reglering av interna skaderegleringskostnader.

Från denna avsättning kan ersättning sökas för skadekostnader som inte når upp till själv-riskkostnaden. Avsättningen följer inte Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Avsättningen visas i balansräkningen trots att den inte uppfyller villkor i rekommendationen för en avsättning som får visas i balansräk-ningen. Avsättningen fungerar mer som en buffert för framtida kostnader för skadegörelse på och stöld av kommunens egendom.

Koncernkonto

Tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommu-nala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig fordran i respektive bolag.

Transparantdirektivet

Den 1 augusti 2005 trädde transparanslagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbin-delser med mera i kraft. Lagen ställer krav på viss redovisning i offentliga företag, genom krav på öppenhet och sparad redovisning. Förklaringen är att motverka konkurrensproblem.

Lagen gäller från och med räkenskapsåret 2006. Älmhults kommun har gått igenom redovis-ningen och den visar att det inte finns några kostnader som överstiger de krav som ställs i transparanslagen.

Sammanställd redovisning

I enlighet med den kommunala redovisningslagen upprättas en sammanställd redovisning.

Denna omfattar kommunens verksamhet samt övriga juridiska personer vilka kommunen har ett betydande inflytande över. Detta innebär att Elmen AB, Älmhultsbostäder AB och AB Älmhults kommunala industrifastigheter inkluderas i kommunens sammanställda redovisning.

Elmen AB är moderbolag åt efterkommande aktiebolag. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats mellan de ingående enheterna. I delårsbokslutet

upp-rättas ingen sammanställd redovisning, utan istället redovisas de kommunala bolagen var för sig.

Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur

Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur görs i enlighet med Lag (1997:614) om kommu-nal redovisning, 5 kap 7 § Bidrag till statlig infrastruktur. Varje bidrag redovisas i balansräk-ningen och löses upp med årliga enhetliga belopp under 25 år. Upplösbalansräk-ningen påbörjas samma år som när beslutet om bidraget fattats. I not till balansräkningen och resultaträk-ningen anges det för varje projekt det sammanlagda beloppet och vad bidraget avser. Därut-över anges i not den valda tiden för bidragets upplösning hur mycket av bidraget som upp-lösts och i balansräkningen upptaget belopp.

Redovisning av bidrag till statlig struktur följer också RKR 6.2 om redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar, som i sin tur innebär att bidrag till en infrastrukturell investering som beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter 2 kapitel 1 §, kan tas upp i balansräkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i balansräkningen.

Kontoplan för redovisning av bidrag till statlig infrastruktur följer Kommun Bas och det förslag på kontona som SKL föreslog i sin Cirkulär 10:82, 2010-12-21 under rubrik Kommun Bas.

Pensionsskulden

Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare.

Skulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen”. Den samlade pensionsskulden finns dels under avsättningar för pensioner och dels som en pensionsförpliktelse i balansräk-ningen. Pensionsåtagande inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som pensionsförpliktelse. En pensionsförsäkring finns för förmånsbestämd ålderspension och pension till efterlevande.

Beräknade pensioner intjänade under 2012, den avgiftsbestämda ålderspensionen, redovi-sas som kostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen, till åtta tolftedelar

Löneskatt ingår i pensionsskulden. Löneskatten på 24,26 procent på pensionskostnaderna har periodiserats och påverkar resultaträkningen.

NÄMNDSREDOVISNINGAR

In document ÄLMHULTS KOMMUN (Page 26-30)

Related documents