Redovisningsprinciper - STORA ENSO 2006 BOKSLUT

Huvudverksamhet

Stora Enso Oyj (”bolaget”) är ett aktiebolag, registrerat enligt ﬁ nsk lag, med säte Kanalkajen 1, 00160 Helsingfors, vars aktier är noterade på börserna i Helsingfors, Stockholm och New York. Verksamheten i Stora Enso Oyj och dess dotter-bolag (gemensamt kallade ”Stora Enso” eller ”koncernen”) är organiserad i de globala produktdivisionerna Publication Paper, Fine Paper (inklusive Merchants), Packaging Boards och Forest Products (omfattande Wood Products och Wood Supply). Stödfunktionerna i segmentet Övrigt utgörs av Energi och Huvudkontor tillsammans med övriga koncern-gemensamma funktioner. Koncernen har Europa som huvud-marknad men har även en betydande närvaro i Amerika.

Detta bokslut har godkänts av styrelsen den 6 februari 2007.

Beräkningsgrunder

Stora Ensos koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) inklusive International Accounting Standards (IAS) antagna av Europeiska Unionen, och tolkningar utgivna av Interna-tional Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Skillnaden mellan IFRS och EU-antagen IFRS påver-kar inte Stora Ensos koncernredovisning. Koncernredovis-ningen omfattar räkenskaperna för Stora Enso Oyj och dess dotterbolag och har upprättats i enlighet med anskaffnings-kostnadsprincipen, utom i de fall som redovisas nedan; det gäller bland annat investeringar som är tillgängliga för försäljning samt ﬁ nansiella derivatinstrument, vilka redovisas till marknadsvärde.

Användning av bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste företagsledningen göra bedömningar och antaganden som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen och övrig information såsom ansvarsförbindelser m m som lämnas i bokslutet samt för de intäkter och kostnader som redovisas under perioden. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Konsolideringsprinciper

Stora Enso-koncernen bildades i december 1998 genom en sammanslagning av Enso Oyj och förutvarande Stora

Koppar-Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Stora Enso Oyj samt alla bolag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 % av rösterna. Resultaten från bolag där Stora Enso äger mindre än 50 % av rösterna, men där koncer-nen genom avtal med majoritetsägarna ändå utövar ett bestämmande inﬂ ytande, ingår i koncernredovisningen.

De viktigaste dotterbolagen ﬁ nns angivna i not 28.

Intressebolag i vilka Stora Enso har ett avgörande inﬂ ytande, i allmänhet bolag där koncernen har mellan 20 % och 50 % av rösterna, redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att koncernens andel av resultatet i intressebolagen redovisas i koncernresultaträkningen efter avdrag för eventuell goodwillnedskrivning. I dessa företag har koncernen ett be ty-dan de inﬂ ytande, men inte kontroll. De viktigaste av dessa företag redovisas i not 14. Koncernens innehav i intresse-bolagen tas upp i koncernbalansräkningen till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagens netto-tillgångar tillsammans med eventuell återstående förvärvs-goodwill. När koncernens andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger anskaffningsvärdet på en investering, sätts bokfört värde till noll och redovisningen av fortsatta förluster upphör, om inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden i förhållande till det bolag som avses.

Samriskprojekt som Stora Enso kontrollerar tillsammans med en tredje part redovisas också enligt kapitalandelsmetoden, se ovan. En förteckning över de mest betydelsefulla av dessa bolag ﬁ nns i not 14.

Förvärvade bolag redovisas enligt förvärvsmetoden, enligt vilken de ingår i koncernredovisningen från och med förvärvs-dagen, medan avyttrade bolag redovisas fram till avyttrings-dagen.

Alla koncerninterna transaktioner, det vill säga intäkter, kost nader, fordringar, skulder och icke-realiserade vinster samt koncernbidrag, har eliminerats. Där så varit nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterbolag och intressebolag jus terats för att säkerställa konsekvent redovisning inom kon-cernen. Minoritetsintressen redovisas separat under eget kapital.

Minoritetsintressen

Minoritetsintressen redovisas under eget kapital i koncern-balansräkningen. Resultatandelen som är hänförlig till såväl minoritetsintressen som aktieägarna i moderbolaget redovisas

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas skulder och fordringar i utländsk valuta till den då gällande kursen. Valutakursdifferenser hänförliga till operativa poster redovisas på respektive resultaträkningsrad ingående i rörelseresultatet och differenser hänförliga till fi nansiella tillgångar och skulder redovisas bland fi nansiella poster i resultaträkningen, utom när de hänförs till eget kapital som kvalifi cerade säkringar av valutarisker i investeringar.

Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära ﬁ nansiella tillgångar, exempelvis aktier som klassiﬁ ceras som tillgängliga för försäljning, ingår i reserv för värdering till verkligt värde i eget kapital.

Omräkning av utländsk valuta – dotterbolag

Resultaträkningarna i dotterbolag som inte har euro som funktionell valuta räknas om för att ingå i koncernredovis-ningen till den genomsnittliga växelkursen under året, medan dessa dotterbolags balansräkningar räknas om med utgångs-punkt från den växelkurs som rådde vid rapporteringsdagen.

Växelkursdifferenser som härrör från omräkningar av netto-investeringar i utländska enheter, d v s utländska dotter- och intressebolag utanför euroländerna, samt av ﬁ nansiella instrument, som betecknas och risksäkras som sådana inves-teringar, redovisas direkt i eget kapital under ackumulerad omräkningsjustering (CTA), se Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader (SORIE) samt not 26. Den samlade omräkningsdifferensen vid avyttringar och likvidationer redovisas tillsammans med den vinst/förlust som trans-aktionen ger upphov till. Ackumulerad omräkningsjustering tillämpas även vid återbetalning av aktiekapital, investerings-vinst samt vid alla delavyttringar av en affärsenhet.

Finansiella derivatinstrument och säkringar

Finansiella derivat redovisas initialt till anskaffningskostnaden i balansräkningen, och därefter till rådande marknadsvärde på efterföljande balansdagar. Metoden för redovisning av därvid uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på karaktären av det risksäkrade intresset. När ett derivatkontrakt ingås kategoriserar koncernen det som antingen säkring av marknadsvärdet av en redovisad tillgång eller skuld (mark-nadsvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion eller ett deﬁ nitivt åtagande (kassaﬂ ödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivat-instrument som inte uppfyller kraven för säkringstrans-aktioner (hedge accounting).

Förändringar i marknadsvärdet av sådana derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, marknads-värdesäkring samt kan fastställas objektivt, redovisas i resultaträkningen tillsammans med eventuella marknads-värdeförändringar på den tillgång eller skuld som risksäk-ringen avser.

Förändringar i marknadsvärdet av sådana derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, kassaﬂ ödes-säkring samt kan fastställas objektivt, redovisas i eget kapital som säkringsreserv i övrig comprehensive income fram till

När ett derivatinstrument säljs, löper ut, utnyttjas, åter-kallas eller på annat sätt inte längre uppfyller kraven för säkringstransaktioner (hedge accounting) enligt IAS 39 ska den eventuella vinst eller förlust som dittills hänförts till eget kapital kvarstå där, för att slutligen redovisas som en justering av antingen kostnader eller intäkter när den planerade transaktionen eller det gjorda åtagandet realiseras i resultaträkningen. Om en planerad transaktion eller ett ingånget åtagande inte längre väntas inträffa, ska den kumu-lativa vinst eller förlust som hänförts till eget kapital, från den period säkringen gällde, dock omedelbart överföras till resultaträkningen.

Vissa derivattransaktioner uppfyller inte kraven för säk-ringstransaktioner (hedge accounting) enligt IAS 39, fastän de är ekonomiskt motiverade enligt koncernens riskhante-ringspolicy, varför förändringar i marknadsvärdet för sådana icke-kvalifi cerade säkringsinstrument omedelbart ska redovi-sas i resultaträkningen. Förändringar i marknadsvärdet på derivatinstrument som är kopplade till köp och försäljningar redovisas under rörelseresultatet och specifi ceras i not 25, Finansiella instrument. Förändringar i marknadsvärdet på alla övriga derivat redovisas i resultaträkningen under fi nansiella poster.

Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redo-visas på motsvarande sätt som kassaﬂ ödessäkring. Koncernen använder antingen derivatinstrument eller låneskulder för detta ändamål. Om risksäkringsinstrumentet är ett derivat ska eventuell vinst eller förlust därpå som hänför sig till den objektivt fastställbara delen av säkringen redovisas som ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital, se vidare Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader (SORIE).

Vinst eller förlust som hänför sig till den icke-objektivt fast-ställbara delen ska omedelbart redovisas i resultaträkningen.

Kursvinster och -förluster som uppstår vid omräkning av lån i syfte att säkra sådana investeringar redovisas dessutom som ackumulerad omräkningsjustering. Den icke-objektivt fast-ställbara delen av sådana säkringar ska omedelbart redovisas i resultaträkningen.

Vid inledandet av en transaktion dokumenterar koncernen vilket förhållande som råder mellan risksäkringsinstrumentet och det risksäkrade intresset, liksom målet med riskhante-ringsåtgärden och den strategi som tillämpas för respektive risksäkringstransaktion. I denna process ingår att alla fi nan-siella instrument som kategoriseras som säkringsinstrument ska kopplas till specifi ka tillgångar eller skulder, eller till specifi ka planerade transaktioner eller gjorda åtaganden.

Koncernen dokumenterar även sin bedömning om ett derivat, både när det ingås och sedan kontinuerligt så länge det består, på ett objektivt iakttagbart sätt balanserar föränd-ringar i marknadsvärdet eller i kassaﬂ ödet avseende det risksäkrade intresset.

Marknadsvärdet på allmänt omsatta derivat och på värde-papper som innehas i tradingsyfte eller är tillgängliga för försäljning grundas på de kurser som noteras på balansdagen.

Marknadsvärdet på ränteswappar beräknas med hjälp av diskonterad kassaﬂ ödesanalys, medan marknadsvärdet på valutaterminer beräknas på grundval av gällande

terminskur-utifrån noterade kurser eller av handlare erbjudna priser avseende identiska eller liknande instrument. Resterande typer av fi nansiella instrument värderas med hjälp av andra tekniker, såsom optionsprissättningsmodeller eller diskonte-rad kassafl ödesanalys. Marknadsvärdet på fi nansiella till-gångar och skulder med en löptid på mindre än ett år antas vara nominellt värde, minskat med eventuella kreditjuste-ringar. För redovisningsändamål beräknas marknadsvärdet av fi nansiella skulder med hjälp av diskonterad kassafl ödes-analys till den ränta som är tillgänglig för koncernen för liknande fi nansiella instrument.

Redovisning av intäkter

Försäljning omfattar produkter, råvaror, energi och tjänster, exklusive indirekt omsättningsskatt och lämnade rabatter, och justeras för växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört riskerna och nyttan av äganderätten till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över sålunda överlåtet gods kvarstår. I vanliga fall innebär detta att försälj-ning redovisas vid leverans av produkter till kunden i enlig-het med leveransvillkoren.

Stora Ensos leveransvillkor är baserade på Incoterms 2000, som är en av Internationella Handelskammaren utgiven sam-ling av deﬁ nitioner på leveransvillkor vilka används i inter-nationell handel. De viktigaste villkorskategorierna avseende koncernens försäljning är:

• D-villkor, enligt vilka säljaren är skyldig att leverera varan till köparen vid överenskommen destination, vanligen köparens lokaler, i vilket fall försäljningstidpunkten, ”point of sale”, är det tillfälle då leverans sker till köparen.

• C-villkor, varigenom säljaren arrangerar och betalar externa transporter och vissa andra kostnader, fastän säljarens ansvar för varan upphör när den lämnats över till frakt-föraren i enlighet med tillämpliga villkor. Försäljningstid-punkten äger således rum vid leverans av varan till den fraktförare som kontrakterats av säljaren för transport till överenskommen destination.

• F-villkor, d v s då köparen arrangerar och betalar trans-porten. Således äger försäljningstidpunkten rum vid överlämnandet av varan till den fraktförare som kontrakterats av köparen.

I händelse att lokala bestämmelser medför att fakturor upp-rättas i förväg, kvantiﬁ eras och justeras effekten av dessa förskottsintäkter.

Intäkter från försäljning av tjänster redovisas när tjänsten har utförts.

Leverans- och hanteringskostnader

I de fall då Stora Enso ansvarar för att arrangera transporten i samband med försäljningen, faktureras sådana kostnader inte separat utan ingår i det varuvärde som faktureras

kun-immateriella tillgångar och skrivs av under den tid de genere-rar kassaﬂ öde.

Reklamkostnader

Reklamkostnader kostnadsförs vartefter de uppkommer.

Kostnader för utveckling av programvara

Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara som har ett tydligt samband med en identiﬁ erbar och unik produkt, vilken kontrolleras av koncernen och bedöms ha en praktisk användningstid på mer än ett år, redovisas som immateriell tillgång och skrivs av under sin förväntade ekonomiska livslängd. Tillhörande kostnader omfattar ”implementerings-gruppens” personalkostnader och en rimlig andel av omkost-naderna, medan kostnaderna för underhåll av programvaran kostnadsförs vartefter de uppkommer. Kostnader för koncer-nens webbplats på Internet kostnadsförs vartefter de upp-kommer.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöskulden beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och -regleringar, närhelst det är sannolikt att betalningsan-svar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. De upplupna beloppen omfattar inte ersättningar till tredje part.

Verksamheter för avveckling och tillgångar för försäljning Verksamhet under avveckling motsvarar en separat större affärsgren, förutsatt att bolagets nettotillgångar och resultat kan särskiljas från övrig verksamhet i såväl fysiskt, verksam-hetsmässigt som redovisningsmässigt hänseende, som har avyttrats eller klassiﬁ cerats till försäljning. Tillgångarna klassiﬁ ceras så när det är högst troligt att en försäljning kommer att ske. Eventuell reavinst från verksamhet under avveckling, före skatt, redovisas separat i koncernens resultaträkning.

Skatter

Koncernens inkomstskatter innefattar skatter på koncern-bolagens redovisade vinster under redovisningsperioden samt skattejusteringar avseende tidigare perioder, föränd-ringar av uppskjuten skatt och andel i intressebolagens skatt.

I aktuell skatt i balansräkningen ingår även belopp som kan hänföras till skatteeffekten av säkring av eget kapital, som framgår av Avstämning av inkomstskatt i not 9.

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar netto-effekten av skatt på samtliga föreliggande skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder med tillämpning av gällande skattesatser. Temporära

Tillfälliga ackumulerade avskrivningar utöver plan och obeskattade reserver (avsättningar) delas mellan eget kapital och uppskjuten skatt i koncernbalansräkningen, men enligt aktiebolagslagen ingår sådana poster inte i fritt eget kapital.

Goodwill

Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från till-gångar som inte kan identiﬁ eras separat eller individuellt av koncernen vid ett förvärv. Goodwill är beräknat som den del av köpeskillingen vid ett förvärv som överstiger nettomark-nadsvärdet på den andel av det förvärvade bolagets tillgångar som koncernen förvärvar, räknat på förvärvsdagen, och alloke-ras till de grupper av kassagenererande enheter som väntas ha nytta av förvärvet i samband med att värdet testas. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter utanför euroområdet behandlas som en tillgång i den utländska enheten och omräknas till den kurs som råder på balansdagen.

Enligt nya regler som trädde i kraft 2004 upphörde avskrivning av goodwill från och med 1 april 2004 för nya förvärv och från och med 1 januari 2005 för existerande goodwill. Tidigare skrevs den av proportionerligt under den förväntade ekonomiska livslängden, vilken varierade mellan fem och tjugo år beroende på vilket slags tillgång förvärvet avsåg. Värdet på goodwill testas nu minst en gång per år, eller oftare om det ﬁ nns indikationer på värdeminskning. Därför görs värdejusteringar av bokfört värde på goodwill från och med 1 januari 2005 endast som en följd av det årliga testet av värdet.

Vinst/förlust från avyttring av en koncernenhet inkluderar eventuell goodwill som härrör från den avyttrade enheten.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av proportionerligt under den förväntade ekonomiska livslängden, vilken brukar variera mellan tre och tio år.

Förvärvade immateriella tillgångar måste redovisas separat från goodwill om de uppfyller deﬁ nitionen som tillgång, är antingen avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra legala rättigheter och deras marknadsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Immateriella tillgångar som redovisas separat från goodwill vid förvärv består av marknadsförings- och kundrelaterade eller kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar.

Typiska marknadsförings- och kundrelaterade tillgångar är varumärken och handelsnamn, servicemärken, kollektiva märken, certifi eringsmärken, kundregister, order- eller produk-tionsstockar, kundkontrakt och därmed sammanhängande kundrelationer. Kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar utgörs normalt av licens- och royaltyavtal eller patenterad teknik och affärshemligheter som till exempel konfi dentiella formler, processer eller recept. Marknadsvärde-ringen av kundkontrakt bygger på kundrelationerna och deras förväntade omsättningshastighet samt det förväntade återstående kassafl ödet från kunden. Varumärken värderas på grundval av det bedömda, diskonterade kassafl ödet i enlighet med s k relief from royalty-metoden.

Fastigheter, maskiner och inventarier

Fastigheter, maskiner och inventarier förvärvade av koncern-bolag redovisas till anskaffningsvärde, i förekommande fall med tillägg för nedmonteringskostnader. Tillgångar som kommer in i koncernen i samband med förvärv av nya dotterbolag redovisas till marknadsvärdet på förvärvsdagen.

Avskrivning sker proportionerligt, justerat för värdeminskning och avyttringskostnader. Värdet i balansräkningen represen-terar kostnaderna minus ackumulerade planmässiga avskriv-ningar och nedskrivavskriv-ningar. Räntekostnader på lån som används för att ﬁ nansiera uppförande och konstruktion av sådana tillgångar kapitaliseras fram till att anläggningen är färdig.

Mark är inte föremål för avskrivning, eftersom den bedöms ha oändlig ekonomisk livslängd, men i övrigt grundar sig avskrivningar på följande förväntade ekonomiska livslängder:

Tillgångsslag Avskrivning, antal år

Byggnader, industri ... 10–50 Byggnader, bostäder ... 20–50 Byggnader, kontor ... 20–50 Slipmassafabriker ... 15–20 Vattenkraftanläggningar ... 40 Pappersbruk, maskiner ... 20 Kartongbruk, maskiner ... 20 Massabruk, maskiner ... 20 Tyngre maskiner ... 10–20 Konverteringsanläggningar ... 10–15 Sågverk ... 10–15 Datorer ...3–5 Fordon ... 5 Kontorsutrustning ...3–5 Järnvägar, hamnanläggningar ... 20–25 Skogsbilvägar ... 10–35 Vägar, broar och andra markanläggningar ... 15–20 Immateriella tillgångar ... 3–20

Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs under de perioder de uppkommer, men mer omfattande reno verings- och uppgraderingskostnader kapitaliseras dock och skrivs av under respektive objekts återstående ekono-miska livslängd. Utrangering, försäljning eller avyttring av fastigheter, maskiner och inventarier redovisas genom att anskaffningskostnaden och de ackumulerade avskrivning-arna reduceras och eventuell slutlig avskrivningsjustering förs till resultaträkningen som värdeminskning. Reavinster redovisas under Övriga rörelseintäkter.

Värdeminskning

Vid varje bokslutstillfälle bedöms tillgångarnas bokförda värde för att avgöra om det ﬁ nns några indikationer på värdeminsk-ning. Om sådana indikationer ﬁ nns, anses återanskaffnings-värdet vara det högre av nettoförsäljningsåteranskaffnings-värdet och bruks-värdet, varvid värdeminskning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

Tidigare redovisad värdeminskning på maskiner och inventarier återförs om återvinningsvärdet bedöms ha ökat, dock inte i större utsträckning än vad det bokförda värdet hade varit om ingen värdeminskning hade redovisats under tidigare år. Redovisad värdeminskning på goodwill återförs dock inte.

Medan värdet av immateriella tillgångar samt fastigheter, maskiner och inventarier testas på kassagenererande enhets-nivå (CGU) är goodwill föremål för värdetestning på kassa-genererande enhet (CGU) eller grupper av kassakassa-genererande enheter, vilket utgör den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwill mäts i den interna uppföljningen.

Redovisning av leasingavtal

Leasing av fastigheter, maskiner och inventarier, där koncernen i allt väsentligt intar samma rättsställning som vid direkt ägande av tillgången, klassiﬁ ceras som ﬁ nansiell leasing.

Finansiell leasing kapitaliseras från det att leasingavtalet ingås, till det lägre beloppet av tillgångarnas marknadsvärde eller det beräknade nuvärdet av minimileasingbetalningarna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan skulder och ﬁ nansiella kostnader, så att räntebetalningarna på den utestående skulden blir proportionella. Den motsvarande hyresskulden, efter avdrag för ﬁ nansieringskostnader, hänförs till räntebä-rande skulder, medan räntedelen av leasingkostnaden resultat-avräknas under leasingperioden. Fastigheter, maskiner och inventarier som anskaffats genom leasing skrivs av under den kortare av följande perioder: tillgångarnas ekonomiska livslängd eller den återstående leasingtiden.

Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvar-står som ägare till tillgången klassiﬁ ceras som operationell leasing, och betalningar som erläggs kostnadsförs proportio-nellt under leasing- respektive hyrestiden. Eventuell ersätt-ning som leasetagaren, enligt avtalet, är skyldig att lämna till leasegivaren om leasingavtalet sägs upp i förtid

In document STORA ENSO 2006 BOKSLUT (Page 42-50)