I detta kapitel så reflekterar vi över vårt arbete och vår prestation. Vi försöker att
reflektera kring vad vi hade kunnat göra bättre eller annorlunda, men även vad vi hoppas att se i framtida studier inom ämnet.
Att vi valde att genomföra en studie på ett så levande kontext som en global pandemi har visat sig vara mycket intressant, lärorikt men även komplext och nyanserat. Att det inte finns ett hav av forskning som täcker effektivitet vid distansarbete i kontexten global pandemi har gjort att vårt problem blivit tydligt men att vårt jobb med tidigare forskning blev svårt för oss som nyblivna forskare. Att genomföra en studie av detta omfång krävde att vi fick tillämpa metoder nya för oss i flera av stegen och vi fick lära oss successivt vad som var tidskrävande och vad som inte var det. Transkriberingen av våra intervjuer blev ett sextiosju sidor långt dokument som var ett resultat av timmars arbete som i efterhand kanske inte hade behövt vara lika ordagrant och innehålla varje “öh” och “eh” som uttryckts. Även sorterandet och reducerandet av denna data blev ett projekt vi inte helt var förberedda för och vi kan nu relatera till begreppet “information overload” som aldrig förr. Så med facit i hand så vet man nu hur viktigt det är att se till att spara tid till de delar av en undersökning som verkligen är tidskrävande.
Våra intervjuer och vår data är emellertid något av det mest gedigna arbeten vi någonsin gjort och vi är väldigt nöjda över att vi genomfört hela tio intervjuer och inte de
rekommenderade fem. Hade vi endast gjort fem intervjuer hade vi missat nyanser helt enkelt hälften av vår empiri som har varit så värdefull för oss. Något som hade kunnat vara
intressant var ifall vi haft två liknande organisationer att undersöka då hade vi kunnat jämföra dem med varandra men om vi delat upp våra tio intervjuer på två organisationer så hade vi inte fått samma djup så vi ångrar inte att valet att vi endast omfattat en organisation. Men gällande vårt resultat och fulländade produkt så är vi nöjda med vårt resultat och
hoppas att de ska väcka mer intresse för likartade studier. Vår studie undersöker upplevelser av människor som har jobbat med distansarbete under ett drygt år så vi har funderat över hur resultatet hade sett ut ifall de gått tre eller fem år av pandemi och distansarbete.
7.1 Kritik mot vår studie
Något som vi inte reflekterat så mycket över i början av vår studie är det faktum att våra respondenter inte jobbar heltid på distans. Våra respondenter jobbar fyra dagar på distans och två dagar på kontoret i rullande schema och således är våra respondenter inte på heltidsdistansarbetare. En forskare som intresserar sig för distansarbete kan mycket väl se vår studie som mindre värdefull eftersom våra respondenter faktiskt inte jobbar heltid utan endast deltid på distans. Detta gör potentiellt vår studie unik vilket vi tror kan vara både positivt och negativt. Förvisso så blir den inte lika generaliserbar med studier som handlar om distansarbete men samtidigt ser vi att det finns generella drag inom distansarbete som fenomen där det ändå finns ett värde i vår studie. Sen så tror vi också att det finns ett värde i att vår studie skiljer sig från mycket forskning då det gör att vår studie utforskar ett annars mindre utforskat område.
50
7.2 Framtida studier
Någonting som slagit oss under arbetet med den här studien är hur situationen har sett ut för kunderna som organisationen haft kontakt med. Vi får från våra respondenter en bild där det har verkat som att omställningen till att mötas digitalt snarare blivit mer omfattande för kunderna än för medarbetarna vi pratat med. Vi ser ett potentiellt undersökningsområde i att undersöka hur kunderna har upplevt den här nya digitala verkligheten vilket vidare skulle kunna hjälpa organisationer i att hitta nya vägar för vad som är best practice när båda
parterna egentligen inte är vana vid att arbeta över ett digitalt kommunikationsmedium för att möta varandra. Det skulle också gå att reda ut vad kunderna har sett som mest positivt och jämföra med den bilden vi fått från vårt leverantörsperspektiv för att undersöka om sidorna är överensstämmande. Till exempel har vi ju fått höra från somliga av
respondenterna att de tycker att kundkontakten har blivit tätare under coronapandemin med kunder de etablerat en relation till före deras kontakt förlades på distans. Det skulle vara intressant om kunderna upplever den förtätade kontakten som givande eller om de ens håller med om att så är fallet. Som beskrivet har nykundsbearbetning varit någonting som kommit upp som en svårhanterad uppgift när man inte längre kan träffas fysiskt. Även här ser vi ett definitivt värde i att få höra från den andra sidan och det som vara särskilt viktigt att undersöka är hur man kan bygga tillit med nya kunder om distansarbete är ett måste. Inte nog med att det skulle vara givande att veta under rådande coronapandemi skulle det kunna innebära att det finns tydliga indikationer på vad som bygger tillit vilket kanske potentiellt skulle kunna möjliggöra att liknande organisationer kan arbeta med nya kunder även utanför landets gränser eller undvika att genomföra kundbesök där långa transporttider ingår och i stället spara tid för båda parter genom att kommunicera digitalt.
Vi anser även att det skulle vara givande att genomföra en studie liknande vår med en annan storbank som forskningsobjekt. Dels skulle det kunna medföra att ny kunskap genereras som går att jämföra med resultatet i den här studien för att kunna etablera fler definitiva
slutsatser. Genom intervjuerna vi gjort har det även framgått att våra respondenter har fått höra från bekanta inom andra banker att arbetet med den plötsliga digitaliseringen gått avsevärt sämre och att det funnits mycket bekymmer. Hos vår organisation har det samtidigt fungerat mycket bra om man utgår från frågeställningarna vi arbetat med vilket skulle kunna visa på vilka faktorer som gjort att så är fallet och hur det har skiljt sig hos andra.
Vid tidpunkten för utförandet av den här studien är vi fortfarande mitt i en rådande pandemi med allt vad det innebär och det är i den kontexten som vi har genomfört våra intervjuer. En studie där man talar med medarbetare på samma sätt som vi gjort här skulle också kunna tillbringa ny kunskap kring distansarbete om den genomförs när coronaviruset besegrats vilket också skulle kunna hjälpa till i etablerandet av rutiner och tillvägagångssätt för fortsatt distansarbete.
51
Referenser
Adams, R. J., Appleton, S. L., Taylor, A. W., Gill, K. G., Lang, C., McEvoy, R. D., Antic, N. A. (2016). Sleep health of Australian adults in 2016: results of the 2016 Sleep Health
Foundation national survey. Sleep Health. 3(1). 35-42. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.sleh.2016.11.005
Alizadeh, T. (2013). Planning implications of telework: a policy analysis of the Sydney metropolitan strategy. Australian Planner. 50(4). DOI:
https://doi.org/10.1080/07293682.2013.764906
Allen, T. D., Golden, T. D., Shockley, K. M. (2015). How Effective Is Telecommuting?
Assessing the Status of Our Scientific Findings. Psychological Science in the Public Interest. 16(2). 40-68. DOI: 10.1177/1529100615593273
Andres, H. P. (2002). A comparison of face‐to‐face and virtual software development teams. Team Performance Management: An International Journal. 8(1). 39-48. DOI:
10.1108/13527590210425077
Arnfalk, P., Hiselius, L. W. (2021). When the impossible becomes the possible: COVID-19’s impact on work and travel patterns in Swedish public agencies. European Transport Research Review. 13(1) 1-10. DOI: 10.1186/s12544-021-00471-9
Baruch, Y. (2001). The status of research on teleworking and an agenda for future research. International journal of management reviews. 3(2)
Bauer, H. H., Grether, M., Leach, M. (2002). Building customer relations over the Internet. Industrial Marketing Management. 31(2). DOI: https://doi.org/10.1016/S0019-
8501(01)00186-9
Benetytė, D., Jatuliavičienė, G. (2014). BUILDING AND SUSTAINING TRUST IN VIRTUAL TEAMS WITHIN ORGANIZATIONAL CONTEXT. Regional Formation and Development Studies. 10(2) 18-30. DOI: 10.15181/rfds.v10i2.138
Berry, G. R. (2011) Enhancing Effectiveness on Virtual Teams. Journal of Business Communication. 48(2) 186-206. DOI: https://doi.org/10.1177/0021943610397270 Beynon-Davies, P. (2013). Business Information Systems. (Uppl. 2). London: Palgrave Macmillan
Bolisani, E., Scarso, E., Ipsen, C., Kirchner, K., Hansen, J.P. (2020). Working from home during COVID-19 pandemic: lessons learned and issues. Management &
Marketing. Challenges for the Knowledge Society. 15. 458-476. DOI: 10.2478/mmcks-2020-0027.
Boris, E., Daniels, C. R. (1989). Homework: Historical and Contemporary Perspectives on Paid Labor at Home. Illinois: University of Illinois Press
52 Bryman, A. (2012). Social Researh Methods. (Uppl. 4.). Oxford: Oxford University Press Castells, M., Sandin, G. (1999). Informationsåldern: Ekonomi, samhälle och kultur. bd 1 nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos
Chandra, A., Chandna, P., Deswal, S., Kumar, R. (2009). Ergonomics in the Office Enviroment: A Review. Proceeding of the International Conference on Energy and Environment. Chandigarh, Haryana, India.
Chang, Y., Chien, C., Shen, L. (2020). Telecommuting during the coronavirus pandemic: Future time orientation as a mediator between proactive coping and perceived work productivity in two cultural samples. Personality and Individual Differences. 171. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.paid.2020.110508
Charalampous, M., Grant, C. A., Tramontano, C., Michailidis, E. (2018). Systematically reviewing remote e-workers’ well-being at work: a multidimensional approach. European Journal of Work and Organizational Psychology. 28(1). 51-73. DOI:
https://doi.org/10.1080/1359432X.2018.1541886
Chong, S., Huang, Y., & Chang, C.-H. (2020). Supporting interdependent telework
employees: A moderated-mediation model linking daily COVID-19 task setbacks to next-day work withdrawal. Journal of Applied Psychology, 105(12), 1408–1422. DOI:
https://doi.org/10.1037/apl0000843
Daim, T. U., Ha, A., Reutiman, S., Hughes, B., Pathak, U., Bynum, W. Bhatla, A. (2012). Exploring the communication breakdown in global virtual teams. International Journal of Project Management. 30(2) 199-212. DOI: 10.1016/j.ijproman.2011.06.004
Dennis, A. R., George, J. F., Jessup, L. M., Nunamaker, J. F., Vogel, D. R. (1988).
Information technology to support electronic meetings. Management Information Systems. 12(4) 591-618. DOI: 10.2307/249135
De Sordi, J. O., Azevedo, M. C., Bianchi, E. M. P. G., Caradina, T. (2021) Defining the term knowledge worker: Toward improved ontology and operationalization. Knowledge & Process Management 28(1) 56-70. DOI: 10.1002/kpm.1647
Drucker, P. F. (1999). Knowledge-Worker Productivity: The Biggest Challenge. California Management Review. 41(2) 79-94. DOI: 10.2307/41165987
DuFrene, D. D., & Lehman, C. M. (2016). Managing virtual teams. (Uppl. 2). New York: Business Expert Press
Duran, V., Popescu, A. D. (2014). The Challenge of Multicultural Communication in Virtual Teams. Procedia - Social and Behavioural Sciences. 109(8) 365-369. DOI:
53 Enström, T. (2020) “En slags chockdigitalisering”. Hämtad 2021-02-16 från:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/forskaren-det-ar-en-slags-chockdigitalisering
Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2018) Intervjuer. I. Ahrne, G., Svensson, P. (2018). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber
Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. HSLF-FS 2020:12
Grandjean, E., Hünting, W. (1977). Ergonomics of posture-Review of various problems of standing and sitting posture. Applied Ergonomics. 8(3) 135-140. DOI:
https://doi.org/10.1016/0003-6870(77)90002-3
Graneheim, U.H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24(2). 105-112. DOI: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gregor, S. (2006). The Nature of Theory in Information Systems. MIS Quarterly. 30(3). 611- 642.
Gummesson, E. (1987), The new marketing – developing long‐term interactive relationships. Long Range Planning. 20(4). 10‐20. DOI: https://doi.org/10.1016/0024-6301(87)90151-8
Gustafsson, P. (2013). Business Travel from the Traveller’s Perspective: Stress, Stimulation and Normalization. Mobilities. 9(1). 63-83. DOI:
https://doi.org/10.1080/17450101.2013.784539
Haddon, L., Brynin, M. (2005). The character of telework and the characteristics of teleworkers. New Technology, Work and Employment. 20(1)
Hirschheim, R., Klein, H. K. (2012). A Glorious and Not-So-Short History of the Information Systems Field. Journal of the Association for Information Systems. 13(4). 188-235
Hoffman, M. (2021). Tekniken som möjliggörare. Hämtad 2021-05-19 från:
https://blogs.vmware.com/emea/sv/2021/01/tekniken-som-mojliggorare/
Högskolan Kristianstad. (2019). Mätinstrument SHIS och WEMS. Hämtad 2021-02-16 från:
https://www.hkr.se/forskning/forskningsmiljoer/manniska---halsa---
samhalle/enkatinstrument-for-att-mata-/
Ipsen, C., van Veldhoven, M., Hansen, J. P., Advantages and Disadvantages of Working from Home in Europe during COVID-19. (2021) International Journal of Environmental and Public Health. 18(4). DOI: https://doi.org/10.3390/ijerph18041826
Jackowska, A., Lauring, J. (2020). What are the effects of working away from the workplace compared to using technology while being at the workplace? Assessing work context and personal context in a global virtual setting. Journal of International Management. 27(1). DOI: https://doi.org/10.1016/j.intman.2021.100826
54 Jackson, P. J., van der Wielen, J. M. (1998) Teleworking: International Perspectives.
London: Taylor & Francis
Kaufmann, D., Carmi, G. (2018). Knowledge Sharing of Virtual Teams: The Mediating Effect of Trust on Relationship Communication. Proceeding of the 8th International Conference on Information Communication and Management. 84-89. DOI:
https://doi.org/10.1145/3268891.3268898
Kim, T., Mullins, L.B., Yoon, T. (2021). Supervision of Telework: A Key to Organizational Performance. American Review of Public Adminstrations. 51(4). 263-277. DOI:
https://doi.org/10.1177/0275074021992058
Kristianstad University. (2016) WEMS - measurement of work experiences. Hämtad 2021- 02-16 från: https://www.hkr.se/en/research/man--health--society/survey-instruments-shis-
and-wems/wems/
Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Uppl. 3). Lund: Studentlitteratur
Kumar, V. (2012). Customer Relationship Management: Concept, Strategy, and Tools. Berlin: Springer.
Layman, L., Williams, L., Damian, D., & Bures, H. (2006). Essential communication practices for Extreme Programming in a global software development team. 48(9) 781- 794. DOI:https://doi.org/10.1016/j.infsof.2006.01.004
Lopez-Leon, S., Forera, D.A., Ruiz-Díaz, P. (2020). Recommendations for working from home during the COVID-19 pandemic (and beyond). WORK. 66(2). 371-375. DOI: 10.3233/WOR-203187
Lyytinen, K., King, J. L. (2006). Standard Making: A Critical Research Frontier for Information Systems Research. MIS Quarterly. 30. 405-411. DOI:
https://doi.org/10.2307/25148766
MacEachen, E., Polzer., J., Clarke, J. (2008). “You are free to set your own hours”:
Governing worker productivity and health through flexibility and resilience. Social Science & Medicine. 66(5). 1019-1033. DOI: https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2007.11.013
Mogale, L., Sutherland, M. M. (2010). Managing virtual teams in multinational companies. South African Journal of Labour Relations. 34(2) 7-24.
Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. (Uppl. 2). Stockholm: Thales
Myers, M. D. (1997). Qualitative Research in Information Systems. MIS Quarterly. (21:2). 241-242.
55 Ndubisi, N.O., Chan, K.W. (2004). Relationship marketing keystones and impacts on
relationship quality, customer satisfaction, and customer loyalty., Proceedings of AIMS International Conference on Management: India. 562‐569.
Ndubisi, N. O., Wah, C. K. (2005). Factorial and discriminant analyses of the underpinnings of relationship marketing and customer satisfaction. International Journal of Bank
Marketing. 23(7). 542-557. DOI: 10.1108/02652320510629908
Nguyen, M. H. (2021). Factors influencing home-based telework in Hanoi(Vietnam) during and after the COVID-19 era. Transportation (2021). DOI: https://doi.org/10.1007/s11116- 021-10169-5
Nilsson, P. N., Bringsén, A., Andersson, I. H., Eljertsson, G. (2010). Development and quality analysis of the Work Experience Measurement Scale (WEMS). Work. 35(2). DOI:
10.3233/WOR-2010-0967
Ospina, S. M. (2017). Collective Leadership and Context in Public Administration: Bringing Public Leadership Research And Leadership Studies. Public Adminstration and the
Disciplines. 77(2). 275-287. DOI: https://doi.org/10.1111/puar.12706
Raišienė, A. G., Rapuano, V., Varkulevičiūtė, K., Stachová, K. (2020). Working from Home— Who Is Happy? A Survey of Lithuania’s Employees during the COVID-19 Quarantine Period. Sustainability. 12(13). DOI: https://doi.org/10.3390/su12135332
Ralph, P., Baltes, S., Adisaputri, G., Torkar, R., Kovalenko, V., Kalinowski, M., Novielli, N., Yoo, S., Devroey, X., Tan, X., Zhou, M. H., Turhan, B., Hoda, R., Hata, H., Robles, G., Fard, A. M., Alkadhi, R. (2020) Pandemic Programming: How COVID-19 affects software
developers and how their organizations can help. Empirical software engineering. 25, 4927- 4961. DOI: https://doi.org/10.1007/s10664-020-09875-y
Robért, M., Börjesson, M. (2006). Company Incentives and Tools for Promoting Telecommuting. Environment and Behaviour. 38(4). 521-549. DOI:
https://doi.org/10.1177/0013916505283422
SFS 2018:218. kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Stockholm. Justitiedepartementet.
Shenton, K. A. (2004). Strategies for ensuring trustworthiness in qualitative research projects. Education for information 22(2). 63-75. DOI: 10.3233/EFI-2004-22201 Shikdar, A. A., Al-Kindi, M. A. (2015). Office Ergonomics: Deficiencies in Computer Workstation Design. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics. 13(2) 215-223. DOI:
10.1080/10803548.2007.11076722
Sigmund, T., Sladek, P. (2021). The Perception of Teleworking by University
Students Before and During the COVID-19 Crisis. Globalization and its Socio-Economic Consequences 2020. DOI: https://doi.org/10.1051/shsconf/20219204023
56 Silva-C, A., Montoya, R. I. A., Valencia, A. J. A. (2019). The attitude of managers towards telework, why is it so difficult to adopt it in organizations?. Technology in Society. 59. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.techsoc.2019.04.009
Silverman, D. (2001). Interpreting qualitative data: methods for analysing talk, text and interaction. (Uppl. 2). London: Sage.
Spataro, J. (2020). Remote work trend report: meetings. Hämtad 2021-03-2 från
https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/blog/2020/04/09/remote-work-trend- report-
meetings/?wt.mc_id=AID2409697_QSG_SCL_424041&ocid=AID2409697_QSG_SCL_424 041
Stray, V., & Moe, N., B. (2020). Understanding coordination in global software engineering: A mixed-methods study on the use of meetings and slack. 170, 110717. Söderström, J. (2015). Jävla skitsystem! : hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet. Stockholm: Karneval Förlag
Tokarchuk, O., Gabriele, R., Neglia, G. (2021). Teleworking during the Covid-19 Crisis in Italy: Evidence and Tentative Interpretations. Sustainability. 13(4). DOI:
https://doi.org/10.3390/su13042147
Vander Elst, T., Verhoogen, R., Sercu, M., Van der Broeck, A., Bailien, E., Godderis, L. (2020). Teleworking and Employee Well-Being in Corona Times The Importance of Optimal Psychosocial Work Conditions. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 62(12). 776-777. DOI: 10.1097/JOM.0000000000002059
Verbeke, A., Schulz, R., Greidanus, B., Hambley, L. (2008). Growing the Virtual Workplace. Northampton: Edward Elgar Publishing.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet, Stockholm.
Walsham, G. (2006). Doing interpretive research. European Journal of Information Systems. 15. 320-330. DOI: 10.1057/palgrave.ejis.3000589
Weiner, B. J. (2009).
A theory of organizational readiness for change. Implementation Science. 4(67). DOI: https://doi.org/10.1186/1748-5908-4-6757
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide för semistrukturerade intervjuer
Introduktion:
● Formaliteter gällande GDPR och studiens syfte.
● Kan du berätta lite om dig själv? Ålder, roll och hur länge har du jobbat på organisationen samt berätta om vad du har för arbetsuppgifter.
Distansarbetet:
● Hur ser din syn på distansarbete ut? ● Har den förändrats sedan corona?
● Hur har ditt arbete förändrats av corona? Vad har varit svårast? ● Vilka arbetsrutiner och processer har förändrats?
● Kan du beskriva skillnaden mellan kontorslandskap och att jobba hemma, har det varit samma utbyte av information? har arbetet varit lättare eller svårare?
● Har omställningen till att arbeta på distans från fysiskt kontor gått bra?
● Har det tillkommit några nya IT-stöd eller någonting befintligt som börjat användas mer? Har det fungerat bra?
● Känner du att du får det stöd du behöver i ditt distansarbete från ledare och kollegor?
Effektivitet:
● Upplever du att din effektivitet är bättre nu än tidigare och känner du att du lägger ner lika mycket tid på ditt arbete?
● Är det fortfarande samma arbetstempo när du sitter och jobbar hemifrån?
Framtiden efter coronaviruset:
● Hur ser du på din roll i framtiden efter att coronaviruset är historia, tror du att den kommer att påverkas långsiktigt av den här tiden?
● Kan du beskriva vad du tycker har varit den bästa och sämsta effekten av corona och distansarbete?
● Hur upplever du stöd från din eller dina chefer nu? Jämfört med innan?
● Kan du beskriva hur en typisk arbetsdag ser ut för dig? Före coronaviruset? Nu?
Avslutning: