Reformsamarbete i Östeuropa

Sida stödjer reformsamarbete i följande länder: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland Reformsamarbetet med Makedonien ska fasas ut under 2012.

3.3.1 Bred verksamhet för demokratibygge

Sida har arbetat på bred front för att uppnå målen med reform- samarbetet. Insatserna har bidragit till att stärka demokrati- och samhällsbyggnad. En stor del av det svenska stödet inom ramen för reformsamarbetet utgår till verksamheter i samverkan med andra givare och fi nansiärer såsom EU, andra givarländer, internationella organisationer och fi nansieringsinstitutioner. Uppgift enligt Sidas instruktion: §3 Myndigheten ska även

vara nationell kontaktpunkt för myndighetssamarbete (Twinning och Technical Assistance Information Exchange, TAIEX) fi nansierat genom EU:s bistånds- budget.

Samarbetet har under året koncentrerats främst till sektorerna demokrati och mänskliga rättigheter (MR), miljö och hållbar samhällsbyggnad samt mark- nadsutveckling. I Turkiet begränsas stödet till demo- krati och MR. I övriga länder är samarbetet fokuserat på två eller tre sektorer. Demokrati och MR samt miljö och hållbar samhällsbyggnad fi nns med i samt- liga strategier.

Genomförandet av samarbetsstrategierna har utvecklats i huvudsak enligt plan, men verksamhe- terna har i fl era fall – i synnerhet arbetet för utveck- ling av offentliga institutioner och system – påverkats av förseningar på grund av begränsad kapacitet i cen- trala eller lokala förvaltningar, politisk instabilitet eller

BAKGRUND OM VERKSAMHETEN 2011

Målet med reformsamarbetet är att bidra till en demokratisk och hållbar samhällsutveckling med närmande till EU som central dimension. Verksamheten har under året styrts av tio samar- betsstrategier. Tio strategirapporter som redovisar biståndets resultat har tagits fram. En halvtidsöversyn har genomförts för Kosovo under 2011.

politiska låsningar. Det gäller till exempel Bosnien- Hercegovina, Ukraina och Vitryssland där den poli- tiska utvecklingen under 2011 har hämmat reform- processerna och följdaktligen i viss mån även de svenskstödda verksamheterna.

Politisk turbulens och den negativa ekonomiska utvecklingen i Vitryssland har medfört en än svagare reformvilja hos regimen och större svårigheter att genomföra biståndsinsatser. Genom en fl exibel till- lämpning av strategin har Sida trots detta utvecklat och utökat sammansättningen av insatser i landet i enlighet med den nya strategin som antogs i mars 2011.

Här följer några exempel på aktiviteter som Sida genomfört och program och insatser som Sida stödjer för att nå målen med strategierna:

■ Sida har lagt stor vikt vid samarbetet med EU och

EU-delegationerna lokalt. Sida genomförde i okto- ber 2011 ett särskilt regionmöte i Bryssel, bland annat för att knyta närmare kontakter för förbätt- rad samordning med olika EU-organ.

■ Inom ramen för Partnerskapsprogrammet – ett

treårigt regeringsuppdrag 2009–2011 med syfte att stärka EU:s nya medlemsländer i biståndsverksam- het i Östeuropa – har EU:s nya medlemsländer bidragit till att ta fram svenska samarbetsstrategier för Bosnien och Moldavien. Under det gångna året har också nya medlemsländer deltagit i direkta biståndsinsatser, till exempel Estland i en insats för livsmedelssäkerhet i Georgien och Slovenien i en insats för avfallshantering i Bosnien.

■ Sverige bidrar via Sida till en givargemensam fond

för tekniskt bistånd via Europeiska Investerings- banken till länderna i EU:s Östliga partnerskap.

■ Sida har medverkat i det svenska initiativet till det

EU-ledda givargemensamma energieffektivise- rings- och miljöprogrammet för länderna i det Östliga partnerskapet. Syftet med programmet är främst att rehabilitera och effektivisera värmeför- sörjningssystemen i de berörda länderna, bland annat Ukraina. Programmet stöds av en fond till vilken ett antal givare hittills utfäst närmare 100 miljoner euro, vilket tillsammans med låne- fi nansiering från deltagande multilaterala fi nansie- ringsinstitutioner inledningsvis ger ett totalt fi nan- sieringsutrymme på cirka 340 miljoner euro. Sida är representerat i fondens styrkommitté. Fonden har trätt i kraft under 2011 och vid ett första styr- kommittémöte i november 2011 fattades beslut om de första sju projekten för fi nansiering.

■ Sida hanterar ett särskilt miljö- och klimatprogram

fi nansieras med medel från miljölåneanslaget. Syftet med programmet är att stödja miljöinveste- ringar för förbättrad vatten- och avloppsrening, avfallshantering och energieffektivisering i värme- försörjningssystemen. Inom ramen för programmet med EBRD har Sida beslutat om fem nya insatser med ett totalt belopp på 68 miljoner kronor.

■ Sida är nationell kontaktpunkt för de EU-fi nansie-

rade biståndsprogrammen för myndighetssamar- bete Twinning och TAIEX1_{. I Östeuropa har} svenska myndigheter under 2011 efter anbudsgiv- ning tilldelats kontrakt för åtta insatser i Georgien, Kroatien, Moldavien, Armenien, Serbien, Molda- vien och Ukraina. Det visar tydligt att svenska myndigheters intresse för att engagera sig i Nord- afrika, Mellanöstern och Östeuropa är stort och Sida anser att det är viktigt att fortsätta och under- lätta denna verksamhet.

En stor del av det svenska stödet inom ramen för reformsamarbetet går till verksamheter i samverkan med andra givare och fi nansiärer såsom EU, andra givarländer, internationella organisationer och fi nan- sieringsinstitutioner.

Komplettera och stimulera andra resurser

De största fi nansiella utväxlingarna sker i stödet till miljöinvesteringar där Sidas gåvobidrag alltid är kopplat till långivning via multilaterala fi nansierings- institutioner som EBRD, Europeiska investerings- banken (EIB), Världsbanken, Nordiska Investerings- banken (NIB) eller Nordiska miljöinvesteringsbolaget NEFCO. Ett exempel är den svenska insatsen i den multilaterala fonden för energieffektiviserings- och miljöinvesteringar i Östliga partnerskapsländerna som hittills genererat fyra gånger mer i gåvobidrag från olika givare. Tillsammans med lånen från de medverkande fi nansieringsinstitutionerna bli den totala fi nansieringen 10–12 gånger större än den

1 EU:s biståndsinstrument varigenom myndigheter i medlemsstaterna stödjer institutionsutveckling i EU:s grannländer och kandidatländer.

svenska insatsen. Detta görs inom ramen för ett arrangemang där Sverige med bland andra Sida är aktivt medverkande i styrningen av verksamheten. Ett annat exempel är Sidas miljö-och klimatprogram med EBRD där gåvomedlen från Sida för investe- ringarna till de åtta projekt som hittills beviljats upp- går till 164 miljoner kronor. De har kombinerats med långivning från EBRD på cirka 610 miljoner kronor.

Skapa utrymme för flexibilitet och innovation

Sida har tagit initiativ till en ny typ av fi nansierings- arrangemang i ett program för demonstrationsprojekt för miljöförbättringar och energieffektivisering i Ukraina. Programmet ger kommuner i Ukraina möj- ligheter att demonstrera och pröva moderna miljö- tekniska lösningar i mindre skala. Det genomförs i samverkan med Nordiska miljöinvesteringsbolaget NEFCO och påbörjades under 2011. Sidas stöd till programmet uppgår till 40 miljoner kronor av totalt- beräknade investeringar på 80–100 miljoner kronor.

Motverka oegentligheter och korruption

En central del i arbetet för att underlätta reform- samarbetsländernas närmande till EU är att bygga upp välfungerande centrala förvaltningar. Sida stöd- jer till exempel förbättringar av budget- och fi nans- system så att de blir mer effektiva och transparenta samt reformering av rättssystem för att förhindra godtycke och korruption.

Sverige stödjer förvaltningsreformer i samtliga fokusländer med undantag för Vitryssland. Mer specifi kt stödjer Sida insatser för förbättrad offentlig fi nansiell styrning och kontroll i Albanien, Georgien, Moldavien och Ukraina. Insatser för reformering av rättsväsende görs i Bosnien, Serbien och Turkiet.

Prestationer

Den ovan nämnda sektorkoncentrationen samt ett målmedvetet och systematiskt arbete mot större, längre och mer programbaserade insatser med syfte att öka effektiviteten i biståndshanteringen har resul- terat till ett minskat antal insatser. Men stödet till

Tabell 7. Insatser inom reformsamarbete i Östeuropa, antal och förvaltningskostnader, tkr

Prestationstyp 2009 2010 2011 Förvaltnings- kostnad 2009 Förvaltnings- kostnad 2010 Förvaltnings- kostnad 2011

Antal beslutade insatser 114 108 90 33 212 26 615 22 479

Antal insatser med kostnader 270 282 256 – 29 308 33 888

reformprocesserna i Östeuropa handlar inte främst om stora fi nansiella resursöverföringar i form av sektorprogramstöd utan mer om institutions- och systemstöd där kapacitetsuppbyggnad står i centrum. Inom reformsamarbetet fi nns därför en gräns för hur liten insatsportföljen kan bli givet ländernas storlek och samarbetets karaktär.

3.3.2 Biståndseffektivitet

Reformsamarbetet i Östeuropa genomförs till största delen genom multilaterala givare och enskilda organi- sationer. Stat till stat-samarbetet uppgår endast till 27 procent av hela portföljen. De så kallade Paris- indikatorerna för biståndseffektivitet, som främst baserar sig på stat till stat-samarbetet, är således inte fullt lika relevanta att använda för att mäta bistånds- effektivitet i detta sammanhang. Utvecklingen sedan 2007/2008, när indikatorerna för första gången rap- porterades, är positiv. Förutsättningarna för bistånds- effektivitet är speciella då till exempel tidsperspektivet i fl era länder är begränsat tills dess att EU-medlem- skap uppnås och motivationen att utveckla ett effek- tivt bistånd är därför svag. Sverige har en ledande roll för förbättrad samordning i olika givargrupper och sektorer, bland annat i Kosovo (civila samhället), Albanien (miljö och statistik), Ukraina (offentlig fi nansiell styrning och miljö) och Moldavien (energi och jämställdhet), vilket har visat sig skapa utrymme för att stärka den internationella biståndseffektivitets- agendan.

Indikator 3: Andel av biståndet som rapporteras i samarbetslandets budget

Målet för andelen bistånd som redovisas i samarbets- landets statsbudget har inte uppnåtts och är en stor utmaning då regelverk och tillvägagångssätt saknas för att inkludera medel i statsbudgeten. Detta illustre- ras bland annat av samarbetsstrategin med Serbien, som anger att landets eget system för planerande, genomförande och uppföljning av samarbetet bör

Tabell 8. Utfall indikator 3, 5a och 9 inom reformsamarbete i Östeuropa, %

Utfall 2007/08 Utfall 2010 Mål 2011

Andel i % av portfölj

3 Bistånd i samarbetslandets budget 14 4 45 27

5a Användning av finansiella system 3 11 25 27

9 Programansatser 11 36 35 61

Utfallet baseras på Paris Monitoring Survey som publicerades 2011. Ingen mätning har gjorts för 2011. För kategori 3 -länderna redovisas förändringar jämfört med 2007/08. Målet 2011 för indikator 3 utgår från ländernas egna satta mål. Målen 2011 för indikatorerna 5a och 9 utgår från regleringsbrevet 2010. Kolumnen andel i procent av total portfölj utgår från 2010 års siffror.

användas i så stor utsträckning som möjligt. Emeller- tid har planeringskapaciteten vid serbiska statliga institutioner hittills varit begränsad och serbiska myndigheter har erbjudits stöd i planeringsarbetet. I Sidas bedömningar av statliga institutioner har svagheter identifi erats, bland annat för korruptions- risker vid användande av statens system för att kanali- sera medel.

Indikator 5a: Andel av biståndet som använder sam- arbetslandets system för offentlig finansiell styrning

Av indikatorn framgår att användningen av sam- arbetsländernas offentliga fi nansiella styrsystem har ökat, men att målet inte uppnåtts. Ett exempel är Albanien, där Sverige som en av sex givare använder sig av landets integrerade planerings- och rapporte- ringssystem för att följa och redovisa resultat på natio- nell och sektornivå. Kvaliteten på systemen skiljer sig åt, vilket påverkar i vilken utsträckning de används.

Indikator 9: Andel programansatser

I fl era samarbetsländer ökar andelen programansat- ser, i synnerhet i Moldavien och i Serbien, där fram- steg dessutom gjorts mot att uppnå en mera fokuse- rad portfölj.