Sidas bidrag till genomförandet av Sveriges Politik för Global Utveckling

Politiken för global utveckling är en grundpelare i Sidas verk- samhet. Rättighetsperspektivet har ett starkt genomslag i Sidas verksamhet och de resultat som uppnås i samarbetsländerna visar tydligt att biståndet underlättar vardagen för människor som lever i fattigdom.

Uppgift enligt Sidas instruktion: 3 § Sida ska redovisa hur

myndigheten inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer bidrar till genom- förandet av Sveriges politik för global utveckling, PGU (SFS 2010:1080).

Sida arbetar kontinuerligt med samstämmighet och samverkan mellan olika politikområden, inom policy- och ämnesfrågor, inom myndighetssamverkan, inom samverkan med näringslivet och enskilda organisatio- ner, inom ramen för multi- och bilateralt utvecklings- samarbete samt i enskilda insatser och program i partnerländerna. I stor utsträckning är denna breda ansats given inom myndighetens uppdrag, då fattig- dom och fattigdomens orsaker erkänns som både multidimensionella och kontextuella.

Fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet1 _{– som utgör de båda PGU-} perspektiven – uppfattas både som utgångspunkter för utvecklingssamarbetet och som riktningar som ska vägleda och omsätta PGU i konkret verksamhet. Sida bedömer att de två perspektiven allt tydligare fi nns med i både insatshanteringsprocessen och när nya samarbetsstrategier tas fram.

I årets strategirapportering inkluderades en specifi k fråga kring hur PGU:s två perspektiv integreras i genomförandet av samarbetsstrategier. Av rapporte- ringen framgår tydligt att rättighetsperspektivet får allt tydligare genomslag när strategierna genomförs

1 Mer information om rättighetsperspektivet finns i resultatbilagan till Sidas

årsredovisning 2011.

FAKTA OM PGU

Politiken för global utveckling är en samstämmighetspolitik, som uttrycker ett gemensamt mål för alla politikområden i Sverige. Målet är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. För Sveriges utvecklingssamarbete gäller målet att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnads- villkor. Politiken ska präglas av två perspektiv som ska vägleda regeringens och därmed Sveriges gemensamma arbete. Dessa är fattiga människors perspektiv på utveckling och ett rättighetspers- pektiv. Det övergripande ansvaret för samordning av PGU ligger hos Regeringskansliet.

och Sida bedömer att perspektivets fyra principer2 används mer metodiskt än tidigare. Att frågorna ställts har också resulterat i att Sida på ett bättre sätt kan sammanställa, få en översyn och bidra till ytterli- gare lärande om genomslag för perspektiven i hela verksamheten.

Det fi nns fl era exempel på där de två perspektiven styr valet av insatser och genomsyrar i stort sett hela landprogram. Här redovisas två exempel:

I Sidas arbete i Zambia styr de två perspektiven valet av insatser och de genomsyrar både program- met såväl som högnivådialogen med zambiska reger- ingen. Bland exemplen fi nns stödet till civila samhäl- let där hela syftet är perspektivens fyra principer. I jordbrukssektorn bidrar zambiska organisationer och statliga institutioner till ökat deltagande för småbru- kare och till större transparens i jordbrukspolitiken. Icke-diskriminering har varit en viktig dialogfråga inom hälsosektorn och något utlandsmyndigheten har fått gehör för. Utlandsmyndighetens beslut att göra kvartalsvisa fältbesök obligatoriska är en metod i uppföljningen av rättighetsperspektivet och framför allt av principen om ansvarsutkrävande.

I Burundi är Sveriges program litet och fokuserat och man koncentrerar sig bland annat på att stärka fattiga och marginaliserade människors möjligheter att utkräva ansvar av beslutsfattare. Arbetet med rättshjälp är exempelvis utformat för att göra männis- kor med små resurser mer medvetna om sina rättig- heter. Projektet hjälper dem också att kräva att dessa rättigheter beaktas.

Bättre metoder för genomslag

Ett metodstöd för hur rättighetsperspektivet kan inte- greras i programstöd har distribuerats inom Sida och till utlandsmyndigheter. Ett webbaserat stöd för att integrera rättighetsperspektivet i Sidas verksamhet har vidareutvecklats och utvidgats under året. Verkty- get innehåller bland annat analyser av homosexuellas, bisexuellas och transpersoners och funktionshindra- des situation i samarbetsländer. Det innehåller också underlag om hur ett rättighetsperspektiv kan integre- ras i olika sektorer.

Sida fortsätter att utveckla och förfi na kvalitativa metoder för insamlande och uppföljning av resultat och kunskap på området fattiga människors perspek- tiv på utveckling. En väl fungerande metod är så kall- lade Reality Checks (RC). RC är en kvalitativ metod som innebär att vi under fem år regelbundet lyssnar

2 I Sidas arbete omsätts båda perspektiven i verksamhet genom de vägledande principerna om deltagande, icke-diskriminering, öppenhet/insyn samt ansvars-

på hur människor som lever i fattigdom själva ser på och drar nytta av den samhällsservice som biståndsin- satser bidrar till. Genom att återkomma till samma miljöer och träffa samma människor under fl era år, kan vi och andra biståndsaktörer följa och förstå vilka de bestående resultaten är. Sida har genomfört RC med framgång i några länder, bland annat i Bangla- desh och Moçambique. I Mali pågår en upphandling på liknande arbete med RC:s inom vatten och natur- resurser och en utvärdering om aktörer inom civila samhället i tre länder (Pakistan, Uganda, Nicaragua) lägger också fast RC som analys- och utvärderings- metod.

I Burkina Faso stödjer Sida ett initiativ där civila samhällets aktörer följer landets reformer inom den nationella utvecklingsstrategin, med särskild tonvikt på icke-diskriminering och deltagande.

Samarbete med aktörer

Sidas samarbete med andra aktörer1 _{för att nå resul-} tat går starkt framåt. Politiken för global utveckling är ett starkt stöd för det arbetet. Nu samlas fl er aktörer kring gemensamma utmaningar för utveckling. Bland aktörerna fi nns svenska myndigheter, universitet, företag, enskilda organisationer med fl era.

Selektivt samarbete och samarbete med näringsli- vet sker i sammanlagt sju länder.2 _{Där bidrar Sida till} att etablera varaktiga relationer mellan svenska aktö- rer (både offentliga och privata) och aktörer i län- derna. Flera av samarbetena baseras på samförstånds- avtal mellan Sverige och länderna, så som i Indien och Kina, där avtal fi nns inom hälsa, miljö och energi.

Sida involverar aktörerna i samarbetena genom så kallade katalytiska bidrag. Aktörerna agerar som faci- litatorer genom sina nätverk, till exempel inom områ- den som miljöteknik, energieffektivisering, mineralre- surser och handel.

Under 2011 har Sida fattat beslut om facilitator- uppdrag för Energimyndigheten, Institutet för vatten och luftvård (IVL) i Indien samt Kulturrådet för alla de selektiva samarbetsländerna utom Vietnam.

Näringslivet som aktör

Svenska företag är viktiga partners i biståndet efter- som de ligger långt fram i socialt och ekologiskt ansvarstagande. Sida har nyligen beslutat om riktlin- jer för arbetet med företags samhällsansvar. Dessa kan användas för att integrera de två PGU-perspekti- ven i samarbetet.

1 Aktörssamverkan beskrivs i avsnitt 3.4 Selektivt samarbete. 2 Indien, Indonesien, Vietnam, Kina, Sydafrika, Botswana, och Namibia.

Det är framför allt genom Sidas Business for Deve- lopment-program (B4D)3 _{som det öppnas möjligheter} för nya former av samarbete med näringslivet. Genom att frigöra resurser som kapital, kunskap och innovationskraft ses företagen inte bara som leveran- törer utan också som partner med egna ambitioner att bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Genom olika public private partnerships utvecklar och fi nansierar redan ett par företag utveck- lingsprojekt tillsammans med Sida och fl er är intres- serade.

Sidas samarbete med näringslivet omfattar också samverkan med andra politikområden. Ett exempel är samarbeten med nätverk inom mineralområdet och hälsoområdet. Ett annat sätt att samverka är genom NU-rådet (Rådet för näringsliv och utveck- ling), där bistånds- handels- och näringspolitik utvecklar synergier som tjänar alla dessa politikområ- den.

Civila samhället som aktör

Sidas samarbete med det civila samhället4 _{i Sverige} karaktäriseras av fi nansiellt stöd men även av delta- gande i olika forum för lärande där policyfrågor och tvärfrågor diskuteras och erfarenheter utbyts. Ett exempel på det är den konferens som Sida anordnade i Stockholm om yttrandefrihet och nätaktivism till- sammans med Juliagruppen, en ideell organisation som arbetar för ett fritt och öppet internet. Medan cirka 250 personer deltog på själva konferensen, del- tog tusentals intressenter på distans, bland annat från Västbanken och Gaza, Singapore och Bahrain. Kon- ferensen fi ck ännu bredare genomslag genom till exempel twitter, internetbaserade nätverk och tradi- tionella medier.

Genom Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) med fl era har Sida deltagit med kunskap om hållbart jordbruk i världen, om biståndets roll i samband med storskaliga investe- ringar i utvecklingsländer och om hur bistånd kan stödja kapacitet att förhandla med internationella aktörer.

Svenska myndigheter som aktörer

Totalt har Sida pågående samarbete med 38 olika myndigheter, men samverkar totalt med nära 100 olika myndigheter5_{. Myndigheterna bedöms av Sida} enligt deras erfarenhet och kompetens inom utveck-

3 Se även avsnitt 3.6.4 om kapacitetsutveckling och samverkan.

4 Se även avsnitt 3.6.2 om stöd genom svenska organisationer i det civila sam- hället.

lingssamarbetet och fokalpunkter inom Sida har sam- ordnat och skapar samstämmighet i kontakterna med myndigheterna.

I samarbetet med svenska myndigheter bidrar Sida med expertis i strategiska sammanhang. Många av dessa är formella uppdrag från regeringen (se vidare avsnitt. 4.1.1.) men även andra interna processer före- kommer och där resultatet inte ägs av Sida.

Exempel på sådana processer är stöd till de två svenska expertgrupperna1 _{som inom ramen för den} svenska klimatdelegationen hanterat anpassning, kapacitetsuppbyggnad och fi nansieringsfrågor inklu- sive ländernas rapportering av stöd, klimatrapporte- ring kopplat till klimatkonventionen och den särskilda klimatsatsningen fast-start. Stöd har även givits inom andra klimatrelaterade processer såsom OECD:s kli- matexpertgrupp. Inom OECD och nätverk inom OECD:s utvecklingskommitté (DAC) har Sida även bidragit till andra arbetsgrupper.

Sida ger även direkt fi nansiellt stöd till andra myn- digheter och har under året ingått nya ramöverens- kommelser med Lantmäteriet, Statistiska Centralby- rån, Naturvårdsverket och Internationella

Programkontoret.

Verksamheten i Sidas samarbete med svenska myn- digheter sker i samarbetsländerna. Ett exempel är Lantmäteriets arbete med Ministry of Lands i Kenya, som säkrat markrättighter för fattiga människor genom system för landregistrering. Samarbetet har resulterat i att lantmäteriarbetet blivit effektivare och det fi nns bättre referenser för jordbruksskiften. Servi- cen till medborgarna har blivit betydligt bättre.

För att stärka samarbetet mellan Sida och andra svenska myndigheter arrangerades ett myndighetsfo- rum under hösten med 19 deltagande myndigheter och deras fokalpunkter. Genom Sida Partnership Forum (SPF) har Sida bidragit till att stärka myndig- hetssamverkan inom områden som Ekonomiskt utanför-

skap (UD, Miljödepartementet och Näringsdeparte-

mentet) och i strategigenomförandet för Business for Development (B4D) samt arrangerat kurser om soci- alt ansvarstagande (Corporate Social Responsibility) på ett fl ertal olika platser i landet samt i Kenya.

Kurser och seminarier för biståndets aktörer

Sida Partnership Forum (SPF) i Härnösand har en särskild roll i att stödja enskilda aktörsgrupper, till exempel genom kurser och seminarier om resultatba- serad styrning, företagens sociala ansvar, jämställdhet,

1 Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och Miljödepartementet), Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

rättighetsbaserat arbete, anti-korruption, utbildnings- program för humanitära aktörer samt kulturförståelse och kommunikation.

SPF har även riktat stöd mot Utrikesdepartmentet, Miljödepartementet och Näringsdepartementets insatser för global utveckling och för näringslivets aktörer vilket skapat förståelse och synergier, till exempel genom metoden Green Solutions Week

(biståndseffektivitet och synergier inom urban hållbar utveckling, miljö och klimat samt CSR/B4D).

Ett annat exempel är utställnings- och seminariese- rien Hard Rain Tour – a journey form the past to a future

that is ours to change som en metod för att kommunicera

utvecklingssamarbeten med svenska samarbetspart- ners kring hållbar utveckling och mänskliga rättighe- ter. Arrangemanget har ägt rum i ett tjugotal svenska universitetsstäder och regioner inför miljötoppmötet i Brasilien 2012.