3. Utvecklingssamarbete
3.10 Regeringens tematiska prioriteringar
Regeringens tre prioriteringar, demokrati och mänskliga rättighe- ter, miljö och klimat samt främjande av jämställdhet och kvin- nors roll i utvecklingen, har resulterat i ett ökat fokus på just dessa områden i strategiunderlag, i dialogarbete och i internt utvecklingsarbete. Det påverkar innehållet i biståndet och effek- terna för människor som lever i fattigdom.
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet: Sida ska redo-
visa hur regeringens tre tematiska prioriteringar (demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och kli- mat samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen) har fått genomslag i myndighetens verksamhet.
Under verksamhetsåret har Sidas arbete med de av regeringen beslutade tematiska prioriteringarna fort- satt. Följande redovisning åskådliggör hur de tema- tiska prioriteringarna präglat Sidas verksamhet under 2011. I resultatbilagan till årsredovisningen återfi nns en särskild redovisning av genomförandet av policyn för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter.
Genomslag i Sidas policy- och strategiarbete
Sidas arbete har under 2011 fokuserats mer på upp- följning av gällande policyer och strategier än på nya
BAKGRUND OM VERKSAMHETEN 2011
Regeringens tematiska prioriteringar anger en särskild inriktning för det svenska biståndet som ska avspeglas i planeringen och genomförandet av insatser och program. De ligger också till grund för den kontinuerliga dialogen med samarbetsländerna när det gäller samarbetsstrategier för att bekämpa fattigdom.
underlag. De tematiska prioriteringarnas integrering i framför allt insatshanteringsprocessen har varit i fokus inom projektet ”Så arbetar Sida”1.
Tematiska bidrag till bedömningsunderlag togs fram under våren för strategier till Sudan, Algeriet, Moçambique och Serbien. Demokrati, mänskliga rät- tigheter och jämställdhet samt miljö och klimat omnämns regelmässigt som föreslagna dialogfrågor i underlagen.
Genomslag i arbetet med strategierna
De tematiska prioriteringarna är väl etablerade i Sidas verksamhet och har stort genomslag, med viss
1 Se avsnitt 5.4 Verksamhetsutveckling.
variation i kostnader de tre senaste åren. En hög andel av nya insatser under 2009–2011 hade de tre tematiska prioriteringarna som huvud- eller delsyfte.2
De tematiska prioriteringarnas genomslag i verk- samheten redovisas nedan dels som kostnader då det utgör en sektor (gäller inte jämställdhet), dels genom hur de genomsyrar andra sektorer vilket åskådliggörs genom så kallade policymarkörer3.
2 Demokrati och mänskliga rättigheter mer än tre fjärdedelar, jämställdhet mer än två tredjedelar och miljö och klimat i cirka hälften av fallen.
3 Policymarkörer används inom Sida för att klassificera en insats relevans för en rad tvärfrågor (miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter och jämställdhet). Insatsen klassificeras utifrån om frågan är ett huvudsyfte, tas hänsyn till eller om den anses vara irrelevant för insatsen. Denna bedömning görs individuellt av ansvariga handläggare och det kan därför skilja mellan olika användare av systemet. Data baserat på dessa uppgifter måste således behandlas med viss försiktighet. Sida arbetar kontinuerligt på att uppdatera och förbättra klassificerings – och uppföljningssystemet.
Tabell 27. Kostnader för sektorn demokrati och mänskliga rättigheter per landkategori, tkr
2009 2010 2011
Landkategori Kostnad Andel, % Kostnad Andel, % Kostnad Andel, %
Långsiktigt utvecklingsamarbete 1 021 644 23 901 522 22 890 885 20
Konflikt- och postkonfliktländer 977 546 22 1 043 129 26 1 095 041 24
Reformsamarbete i Östeuropa 534 212 12 487 406 12 508 781 11
Demokrati och mänskliga rättigheter i alternativa former 128 309 3 165 476 4 262 676 6
Selektivt utvecklingssamarbete 159 235 4 127 961 3 144 245 3 Utfasningsländer 321 474 7 197 816 5 85 176 2 Regionalt 520 440 12 422 183 10 508 042 11 Globalt 760 694 17 681 529 17 910 064 20 Övriga länder 84 429 2 60 337 1 100 158 2 Totalt 4 507 984 100 4 087 359 100 4 505 067 100
Tabell 28. Kostnader för sektorn miljö och klimat per landkategori, tkr1
2009 2010 2011
Landkategori Kostnad Andel, % Kostnad Andel, % Kostnad Andel, %
Långsiktigt utvecklingsamarbete 115 440 14 124 879 19 108 851 18
Konflikt- och postkonfliktländer 0 0 0 0 0 0
Reformsamarbete i Östeuropa 111 193 14 95 559 14 92 185 15
Demokrati och mänskliga rättigheter i alternativa former -300 0 2 112 0 23 488 4
Selektivt utvecklingssamarbete 49 387 6 28 102 4 36 715 6 Utfasningsländer 36 341 5 29 159 4 6 363 1 Regionalt 318 739 39 163 696 25 183 231 30 Globalt 181 562 22 217 234 33 150 744 25 Övriga länder -5 100 -1 -91 0 0 0 Totalt 807 262 100 660 649 100 601 576 100
ras i särskilt miljö- och klimatpåverkande sektorer som energi, skog och jordbruk. Miljö och klimat utgör en minskande andel av nya insatser under 2009–2011.
En relativt stor andel av stödet till långsiktigt sam- arbete utgörs av den så kallade klimatsatsningen, som rapporteras till regeringen i särskild ordning och som omfattar dels direkt stöd inom miljösektorn, dels inte- grerat i skogsbruk, jordbruk, vattenresurser, forskning, naturkatastrofer, handel och media. Satsningen är värdefull genom att den på ett konkret sätt introduce- rat klimatproblematiken som dialogfråga.
Jämställdhet är ingen egen sektor, utan redovisas genom klassifi cering som huvud- eller delsyfte som framgår av tabell 28. Beslutade insatser där jämställd- het är huvudsyfte har minskat några procentenheter sedan 2010 (från 13 till 11 procent).
Beslutade insatser där hänsyn har tagits till jäm- ställdhet visar att i mer än hälften av biståndsinsat- serna har jämställdhet integrerats eller har det som en riktad komponent. Sammanlagt har jämställdhet klassifi cering som huvud- eller delsyfte i cirka två tredjedelar av insatserna.
En analys av strategirapporteringen bekräftar att kravet på redovisning av de tematiska prioriteringar- nas genomslagskraft ger ett ökat genomslag. Kvalite- ten på rapporteringen varierar och en ojämnhet i rapporteringen uppvisas till exempel inom jämställ- hetsarbetet. Graden av integrering av miljö- och kli- mat är lägre än för de andra tematiska prioritering- arna.
Behovet av att utveckla indikatorer och uppfölj- ningsbara resultatmatriser är alltjämt stort, liksom
Figur 1. De tre tematiska prioriteringarna
Demokrati och mänskliga rättigheter är både Sidas största sektor, sett till utbetalningarna, och en tvär- fråga genom rättighetsperspektivet och den tematiska prioriteringen. Tre fjärdedelar av Sidas beslutade insatser har demokrati och mänskliga rättigheter som huvud- eller delsyfte.
Kostnaderna inom sektorn demokrati och mänsk- liga rättigheter fortsätter att ligga på en mycket hög nivå. Andelen som går till konfl ikt- och postkonfl ikt- länder fortsätter att öka, och överstiger den andel som går till länder som Sida har ett långsiktigt samarbete med.
Miljö och klimat är både en tvärfråga och en sektor som stöds med relativt begränsade volymer. Dess genomslag är därför beroende av hur frågan integre-
0 10 20 30 40 50 60 70
Icke relevant demo/MR Delsyfte demo/MR Huvudsyfte demo/MR
Icke relevant jämställdhet Delsyfte jämställdhet Huvudsyfte jämställdhet Icke relevant miljö
Delsyfte miljö Huvudsyfte miljö
2009 2010 2011
Tabell 29. Kostnader för jämställdhet per landkategori, tkr
(insatser med huvudsyftet jämställdhet enligt Sidas policymarkör)
2009 2010 2011
Landkategori Kostnad Andel, % Kostnad Andel, % Kostnad Andel, %
Långsiktigt utvecklingsamarbete 261 196 19 363 849 22 333 618 16
Konflikt- och postkonfliktländer 292 787 22 571 646 34 765 426 37
Reformsamarbete i Östeuropa 105 187 8 83 050 5 114 705 6
Demokrati och mänskliga rättigheter i alternativa former 6 469 0 20 994 1 66 113 3
Selektivt utvecklingssamarbete 25 360 2 51 039 3 38 203 2 Utfasningsländer 51 039 4 27 741 2 19 500 1 Regionalt 191 378 14 179 889 11 175 256 9 Globalt 412 851 30 367 953 22 505 805 25 Övriga lander 8 469 1 7 849 0 34 472 2 Totalt 1 354 735 100 1 674 009 100 2 053 097 100
Inom miljöområdet har OECD:s miljönätverk, Environet, varit en viktig arena i frågor som rör biståndseffektivitet och klimatfi nansiering samt statis- tik och rapportering av fi nansiella fl öden. Inför konfe- rensen om biståndseffektivitet i Busan har Sida, vad gäller temat klimatfi nansiering, bekostat rapporten ”Realising Development Effectiveness: making the most of climate change fi nance in Asia and the Paci- fi c”. Sida har vidare medverkat i förberedelserna till FN:s klimatmöte COP 172 i Durban genom att bidra med underlag till svenska dialogfrågor kring kapaci- tetsuppbyggnad, skog och markanvändning, samt reg- ler för uppföljning och rapportering samt genom framtagandet av en broschyr kring den svenska sär- skilda klimatsatsningen.
Sidas interna arbete med prioriteringarna
För att öka de tematiska prioriteringarnas genomslag och stärka resultatfokus har Sida lagt ner resurser på att säkra de tematiska prioriteringarnas integrering i den nya insatshanteringsprocessen som kommer att införas under 2012.
Som ett komplement och stöd till Sidas rådgiv- ningskapacitet, har Sida slutit fl era ramavtal knutna till de tematiska prioriteringarna3 och de tematiska nätverken har under året etablerat sin verksamhet för att stärka de tematiska prioriteringarna inom Sida.
Utvärderingar har genomförts avseende bland annat barnets rättigheter, samt reformer i offentlig förvaltning. Sida fortsätter att utarbeta riktlinjer för att integrera rättighetsperspektivet och maktanalyser i Sidas verksamhet.
En studie i syfte att kvalitetssäkra miljörelaterad statistik och förbättra internationella rapporteringså- tagande inom miljöområdet har genomförts. Rekom- mendationer kring kvalitetssäkring av miljö och kli- matstatistik följs upp under 2012.
Inom ramen för jämställdhet tog Sida mot slutet av 2010 fram ett stödmaterial kring jämställdhet i bistån- det4 avsett för Sida och utlandsmyndigheterna. Under 2011 har materialet distribuerats till utlandsmyndig- heter och dess användning har stöttats med uppfölj- ningsseminarier. Arbetet kring framställningen av den särskilda resultatbilagan till årsredovisningen 2010 om jämställdhet, ledde fram till två interna workshops
2 The 17th Conference of the Parties (COP17).
3 För demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet genomfördes 2010 upphandlingar av breda så kallade ramavtal, som under 2011–2014 kommer att underlätta för Sidas operativa enheter att snabbt handla upp kortare kon- sulttjänster. Även en upphandling av en konsoliderad miljö-helpdesk för perioden juni 2011–2014 slutfördes under 2010 men har inte fullt ut tagits i bruk förrän under 2011.
4 Den så kallade svarta lådan innehåller, förutom jämställdhetspolicyn, ämnes- och sektormanualer, verktyg, guider, dialogstöd och lärdomar inom resultat- redovisning (best practices).
behovet av att ta fram och förmedla goda exempel som åskådliggör hur integreringsarbetet kan ske.
Prioriteringarnas genomslag i samverkan och dialog
Sida har liksom tidigare år verkat för att de tematiska prioriteringarna ska få brett genomslag genom sam- verkan och dialog med andra aktörer. Särskilt viktigt är arbetet för att utveckla gemensamma normer för alla givare inom OECD, liksom inom de multilaterala organisationerna där påverkan på policy- och strate- ginivå kan få mycket stort genomslag.
Sida har tagit fram vägledande underlag för dialog om frågor såsom yttrandefrihet, barns och ungdo- mars, funktionshindrades och homosexuellas, bisexu- ellas och transpersoners rättigheter under 2011. Vidare har Sidas lärdomar om rättsstöd spridits internt och externt.
Inom FN är bland annat FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och Högkommissarien för de mänskliga rät- tigheterna (OHCHR) viktiga samarbetspartner. Vid de bilaterala överläggningarna med UNDP tog Sve- rige upp möjligheten att dra nytta av lärdomarna från pilotarbetet med att integrera ett rättighetsperspektiv i samarbetet med Moldavien. Den moldaviska reger- ingen, FN-systemet och Sida har gemensamt utveck- lat metoder som genomförts i decentraliseringsrefor- merna. OHCHR har nått framgångar avseende resultat styrning och mänskliga rättigheter. Lärdomarna diskuterades med Sida vid ett seminarium i oktober.
Inom jämställdhetsområdet har Sida ökat sitt enga- gemang i jämställdhetsnätverket inom OECD:s utvecklingskommitté, Gendernet, framför allt när det gäller samordning och påverkansarbete kring Världs- bankens årliga utvecklingsrapport, World Develop- ment Report, för 2012 som behandlar jämställdhet och utveckling. Vidare har uppföljning skett kring Världsbankens internationella utvecklingsfonds 16:e påfyllning (IDA 16)1 avseende jämställdhet och livs- medelskrisen, stärkandet av UN Women, samt sam- ordning kring en handlingsplan om jämställdhet inför högnivåmötet om biståndseffektivitet i Busan i november 2011. Sida har också spridit metodmaterial till andra bilaterala medlemmar i Gendernet. Sida har, vad gäller samarbetet med Världsbanken, haft ett nära samarbete med Utrikesdepartementet, vilket resulterat i att Världsbanken tagit fram ett konse- kvensdokument för framtida integrering av jämställd- het i relation till sin årliga ”World Development Report”.
1 IDA är en utvecklingsfond, etablerad 1960, med syfte att minska fattigdomen genom att ge räntefria krediter och bidrag för program som ökar ekonomisk tillväxt, minskar ojämlikhet och förbättrar människors levnadsvillkor.
kring kartläggning av resultat. Lärdomen har stärkt Sidas metodutveckling för uppföljning av resultat.
En utvärdering 2010 av jämställdhetsintegrering i de fem större jordbruksprogram som Sverige stödjer, har lett fram till en åtgärdsplan. Enligt den ska bland annat ett gemensamt arbete ske mellan rådgivarna och handläggarna för jämställdhet, jordbruk och pri- vata sektorns utveckling. Målet är att öka och för- bättra arbetet kring jämställdhet inom svenskt jord- brukssektorsstöd, samt att särskilt fokusera på ökad ekonomisk egenmakt för kvinnor på landsbygden under 2012–2013.