Regeringens digitaliseringsarbete

Även på nationell nivå står det klart att en möjlighet att ta del av och utnyttja information från den offentliga sektorn underlättas genom den alltmer digitaliserade förvaltning som växer fram. Från reger- ingens sida finns en tydlig ambition att göra det lättare att vidare- utnyttja den information som finns inom offentlig förvaltning. Denna föresats ligger i linje med regeringens höga förväntningar om att myndigheter ska arbeta digitalt och göra information tillgänglig i digitalt format.

Informationsförsörjning från det allmännas sida har länge varit i fokus. Utgångpunkten att enkel, säker och kostnadseffektiv tillgång till samhällets grundläggande information är ett offentligt åtagande av väsentlig betydelse för den offentliga förvaltningen, för medborg- arna och för företagen framgår redan i propositionen Statlig förvalt-

ning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136, s. 60).

I propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och

tillväxt anförde regeringen att myndigheter aktivt bör verka för att

den information de förvarar ska kunna vidareutnyttjas av aktörer utan- för förvaltningen och att myndigheterna därför i så stor utsträckning som möjligt bör göra informationen tillgänglig i elektronisk form och standardiserade format (prop. 2009/10:175, s. 132).

I den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan –

för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50)

identifieras digitaliseringsutmaningen tillsammans med klimatutman- ingen och hälsoutmaningen som särskilt viktiga. Detta har senare förtydligats i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg. omr. 22, s. 124 ff.).

Huvuduppgiften att koordinera arbetet och arbeta strategiskt med så kallad e-förvaltning låg tidigare hos E-delegationen. Delegationens fokusområde e-förvaltning kallas numera för digital förvaltning och ansvaret för att samordna digitaliseringen i offentlig förvaltning ligger framför allt på Myndigheten för digital förvaltning, se avsnitt 5.6.2.

Strategiskt arbete på digitaliseringsområdet

Vad gäller digitalt arbete är det numera regeringens digitaliserings- strategi, (För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliserings-

SOU 2020:55 Arbetet med digital information från den offentliga sektorn

91

liseringspolitiken i ett brett perspektiv. Visionen är ett hållbart digi- taliserat Sverige och det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den politik som förs på området ska bidra till konkurrenskraft, sysselsättning och hållbar utveckling.

För att nå det övergripande målet har det satts upp fem delmål som förklarar hur digitalisering ska kunna bidra till en positiv sam- hällsutveckling. Målen rör digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur.

Det ska enligt digitaliseringsstrategin vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att tillgodogöra sig värdet av myndigheternas informationssamlingar. Aktörer som vill återanvända information från den offentliga sektorn ska så långt som möjligt få tillgång till sådan information. Vidare bör myndigheterna aktivt sträva efter att möjliggöra ett effektivt vidareutnyttjande av information för att underlätta framväxten av en informationsmarknad. I strategin exem- plifierar regeringen med att forskningsdata som tillhandahålls i öppen och återanvändbar form ökar förutsättningarna för datadriven forsk- ning och innovation. Sverige har stora konkurrensfördelar inom klinisk forskning genom sina omfattande personbaserade register och bio- bankssamlingar. Ett ökat utnyttjande av dessa datamängder för forsk- ning är prioriterat och kan bidra till kunskap och lösningar rörande stora folkhälsofrågor. Vidare framgår av strategin att kompetens och kunskap gällande bearbetning, återanvändning, analys och utveck- ling rörande stora datamängder ska främjas.

För digital förvaltning finns även sedan tidigare strategin Med

medborgaren i centrum – Regeringens strategi för en digitalt samver- kande statsförvaltning (dnr N 2017.37).

Ett digitalt område som utvecklas snabbt är artificiell intelligens. För att överhuvudtaget kunna arbeta med detta är tillgång till infor- mation en förutsättning. Regeringen har sedan ett par år tillbaka en nationell inriktning för artificiell intelligens som pekar ut färdvägen och lägger grunden för prioriteringar (Nationell inriktning för artifi-

Satsning på öppna data

När det gäller en möjlighet att ta del av information i ett alltmer digitaliserat samhälle har från regeringens sida sedan länge fokus varit på öppna data.

Överallt i vårt samhälle finns information i olika former. Data är den minsta byggstenen i det digitala samhället. Med öppna data avses data i öppna format som kan utnyttjas, vidareutnyttjas och delas fritt av vem som helst för valfritt ändamål. Med öppna data avses digital information i öppna format som kan vidareutnyttjas och delas fritt för valfritt ändamål. Det rör således all information som uppfyller kraven för så kallad öppen kunskap, dvs. information som tillhanda- hålls fritt utan krav på avgifter och med få eller inga tekniska eller rättsliga begränsningar för hur den får användas.

Sådana öppna data kan en myndighet frivilligt välja att publicera och på så vis göra tillgänglig. Det finns ingen författning som särskilt styr publiceringen av öppna data utan en myndighet väljer som ut- gångspunkt själv vad och hur mycket som publiceras och på vilket sätt. Erfarenheter från myndigheter visar att det kan vara besvärligt att avgöra vilken slags information som kan publiceras som öppna data, se vidare i avsnitt 6.3.

Oaktat de utmaningar som finns kring publicering av öppna data står det klart att regeringen sedan länge förespråkar att myndig- heterna aktivt arbetar med att öka tillgången till information i sådan form. Detta framgick redan i förvaltningspropositionen 2009/10:175. I budgetpropositionen för år 2016 har regeringen uttalat att myndig- heter bör sträva mot öppna data såväl mellan varandra som till enskilda (prop. 2015/16:1, utg. omr. 22, s. 19). Även i budgetpropo- sitionen för år 2018 nämns satsningen på öppna data och datadriven innovation inom den offentliga förvaltningen där tillgängliggörande, matchning och vidareutnyttjande av data främjas (prop. 2017/18:1, utg. omr. 2, s. 98). Denna satsning har lett till flera regeringsuppdrag, se avsnitt 5.6.4.

Regeringen har även framhållit öppna forskningsdata och den öppna tillgången till vetenskapliga publikationer som en strategisk resurs. Begreppet öppen vetenskap används för att beskriva en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forsk- ningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället

SOU 2020:55 Arbetet med digital information från den offentliga sektorn

93

och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen (prop. 2016/17:50, s. 106 ff.).

För avslutade och pågående regeringsuppdrag gällande öppna data, se avsnitt 5.6.4.