När barn själva tillfrågas om vad som är viktigast för att de ska må bra svarar de att ha föräldrar som engagerar sig, bryr sig om och lyssnar på sina barn.
Goda relationer mellan barn och föräldrar ses därför som en stark skydds-faktor för ohälsa och social problematik [41].
I diagram 19 framgår att i Göteborg är barnen vanligtvis nöjda med sitt förhållande till sin familj och nästan inga socioekonomiska skillnader kan utläsas ur den studerade statistiken. Detta eftersom det inte tycks finnas några skillnader mellan barnen i skolgrupp 1–4. När däremot barnen svarar på frågan om de upplever att de får stöd och uppmuntran från sina föräldrar framträder vissa skillnader mellan grupperna. Stödet och uppmuntran är lägre bland eleverna i skolgrupp ett (låg socioekonomisk status) jämfört med elever i skolgrupp fyra (hög socioekonomiskt status). Det skiljer nästan tio procentenheter mellan de båda grupperna [112].
När barnen svarar på frågan om de anser det vara lätt eller svårt att prata med sina föräldrar (diagram 19) är skillnaderna små mellan de olika skol-grupperna, även om elever i skolgruppen med hög socioekonomisk status kan ses ha något enklare att tala med sina föräldrar. De tycker även det är lättare att tala med andra vuxna. Eleverna i skolgruppen med låg socio-ekonomisk status tycks däremot uppleva det lättare att tala med lärare jämfört med eleverna i skolgrupp ett [112].
Fritidsliv
Förutom att fritidslivet är viktigt för barn som en arena för socialisering och integrering, och som kan verka hälsofrämjande, kan det också ses som en arena som kan stärka det sociala kapitalet.
Majoriteten av alla barn i Göteborg är föreningsaktiva och nöjda med sitt fritidsliv, enligt stadens undersökning av barns och ungas fritidsvanor39. Däremot finns det skillnader mellan delar av staden och mellan olika grup-per av barn. Till exempel påverkar svensk eller utländsk bakgrund hur nöjda barnen är. En annan faktor som spelar in är hur engagerade föräldrarna är i sina barns fritidsaktiviteter. Det är totalt 60 procent av alla barn i Göteborg som uppger att deras föräldrar brukar följa med dem, alltid eller ibland, på deras fritidsaktiviteter. Det är fler föräldrar till barn som är födda i Sverige än till barn med utländsk bakgrund som följer med på barnens fritidsaktiviteter (se diagram 20) [113].
I Göteborg är 65 procent av barnen medlem i en klubb, förening eller särskild grupp på sin fritid (se diagram 21). Vanligaste är medlemskap i en idrottsklubb eller något som är kopplat till kultur (musik, teater, dans eller liknande). Störst andel barn som är medlemmar finns i Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda där 74 procent av barnen är aktiva. Lägst andel finns i Angered (49 %) och i Östra Göteborg (59 %). Det ger en skillnad mellan de olika stadsdelarna på som mest 25 procentenheter. Det är fler som är medlemmar i någon klubb, förening eller särskild grupp bland barn med svensk bakgrund jämfört med barn som har utländsk bakgrund eller är födda utomland [113].
Medlem i klubbar, föreningar eller särskilda grupper Göteborg totalt
Diagram 21. Andel (%) barn som har uppgett att de är medlemmar i en eller flera klubbar, föreningar eller särskilda grupper på sin fritid, uppdelat efter stadsdelsnivå (2014) [113].
39 Göteborgs Stads fritidsundersökning genomförs som webbenkät för alla elever i årskurs 2, 5 och i gymnasieskolans år 2. Svarsfrekvensen är 52 procent, med en variation mellan 81 procent och 52 procent mellan olika stadsdelar.
Diagram 20. Andel (%) barn som uppger att deras föräldrar eller annan vuxen följer med på deras fritidsaktiviteter (2014) [113].
Född i Sverige
med minst en förälder född i Sverige Född i Sverige
med båda föräldrarna födda utanför Sverige Född utanför Sverige
Majoriteten barn är nöjda till mycket nöjda med sin fritid (se diagram 22). Barnen i Västra Göteborg (86 %) är mest nöjda i staden och barnen i Angered (73 %) är minst nöjda. Det ger en skillnad mellan stadsdelarna på 12 procentenheter. Pojkar (85 %) är mer nöjda än flickor (78 %), yngre är mer nöjda än äldre barn och barn födda i Sverige är mer nöjda med sin fritid än utrikesfödda barn. Faktorer som bidrar till barnens nöjdhet är att de har en ledare för aktiviteten som lyssnar på dem, att de träffar kompisar på sin fritid, att föräldrarna brukar följa med på fritidsaktiviteten, att barnen gör något på sin fritid och att de inte har slutat med någon aktivitet under året [113].
Mycket nöjd eller nöjd med sin fritid Göteborg totalt
Diagram 22. Andel (%) barn som är mycket nöjda eller nöjda med sin fritid, uppdelat efter stadsdel (2014) [113].
De allra flesta barnen i Göteborg upplever att vägen till deras fritidsaktivitet är trygg och att de därför aldrig har låtit bli att delta på grund av otrygghet.
Det är emellertid något vanligare att barn låtit bli att delta i fritidsaktiviteter på grund av otrygghet på vägen till aktiviteten i Angered jämfört med övriga stadsdelar och minst vanligt är det i Örgryte-Härlanda. En annan skillnad i Göteborg är när elevernas bakgrund studeras (diagram 23). 25 procent av eleverna som är födda utanför Sverige uppger att de ibland, ofta eller alltid avstår från fritidsaktiviteter som en följd av otrygghet. Detta ska ställas mot barnen som är födda i Sverige med minst en förälder som också är född i landet där endast 13 procent av barnen avstår ibland, ofta eller alltid på grund av otrygghet. Det är således nästan dubbelt så hög andel som upplever otrygghet och därmed avstår från en fritidsaktivitet bland dem med utländsk bakgrund än svensk [113].
Sammantaget kan sägas att den socioekonomiskt segregerade staden blir syn-lig även när barns fritid studeras. Större andel av barnen i Angered och Östra Göteborg uppger att de saknar något där de bor för att kunna göra vad de vill på sin fritid, lägre andel är med i någon klubb, förening eller grupp på sin fritid, högre andel avstår från fritidsaktiviteter på grund av otrygghet och tränar inte utanför idrotten i skolan. Det är även lägre andel i dessa stads-delar som själva önskar att bli ledare inom idrotts- och fritidslivet [113]. I stadens andra stadsdelar är situationen ofta den motsatta.
Diagram 23. Andel (%) barn som uppger att de avstått från fritidsaktivitet på grund av otrygghet till och från aktiviteten, uppdelat efter bakgrund (2014) [113].
Född i Sverige
med minst en förälder född i Sverige Född i Sverige
med båda föräldrarna födda utanför Sverige Född utanför Sverige