Riskbruket av alkohol i Göteborg ligger i linje med den nationella statistiken och forskningen – att alkoholkonsumtionen inte följer samma socioekono-miska mönster som övriga ohälsosamma levnadsvanor gör. Ofta är mönstret det omvända, det vill säga att socioekonomiskt starkare grupper har större riskkonsumtion än övriga [156]. Däremot är de sociala konsekvenserna och medicinska skadeverkningarna av ett riskbruk eller missbruk mer tydligt kopplat till socioekonomisk position än vad enbart konsumtionen i sig är.
I genomsnitt uppger 11 procent av göteborgarna (30–64 år) att de har riskabla alkoholvanor. Skillnaderna i riskabel alkoholkonsumtion har i Göteborg ökat ytterst marginellt över tid mellan olika utbildningsgrupper (se bilaga 8, s. 211). Det skiljer i dag 2 procentenheter mellan vuxna med kort utbildningsbakgrund (12 %) och de med lång utbildningsbakgrund (10 %) [106].
Högst andel vuxna (30–64 år) som bedöms ha riskabla alkoholvanor ses i Norra Centrum (18 %), Stigbergstorget och i Linnéplatsen (båda 17 %), medan andelen som bedöms ha ett riskbruk är lägst i Södra Angered (7 %) och Tuve, Centrala Tynnered och Norra Angered (samtliga på 8 %). Stati-stiken tyder på att det är områden med högre socioekonomi som också har en befolkning med ett högre riskbruk av alkohol och vice versa [106]. Det finns dock undantag från mönstret, till exempel Stigbergstorget. Det är ett mellanområde som ofta placeras i mitten när stadens alla mellanområden rangordnas efter exempelvis medelinkomst, vuxnas utbildningsnivå och förvärvsfrekvens – det vill socioekonomiska faktorer. Att området placerar sig högt vad gäller alkoholbruk påverkas sannolikt av andra faktorer än de socioekonomiska. En tänkbar förklaring kan ligga i att de tre primärom-råden som bildar mellanområdet skiljer sig något från varandra, vilket i detta fall kan förklara att mellanområdets medelvärde för riskabel alkoholkons-umtion sticker ut från stadens övriga socioekonomiska mönster. Överlag skulle dock bilden av att stadens riskkonsumtion av alkohol varierar utifrån geografi kunna bero på socioekonomisk, kulturell och/eller trosbaserad segre gation. I vissa områden där riskbruket är lägre finns det till exempel också en högre andel av befolkningen vars religion förbjuder förtäring av alkohol. Men även demografin inverkar eftersom det exempelvis i de mer centrala områdena av staden bor fler yngre medelålders (30–44 år), och de har ett något högre riskbruk av alkohol än äldre medelålders (44–64 år).
Boende, närmiljö och stödjande miljöer
Människors livsmiljö har stor betydelse för hälsan och dess utveckling.
Hälsofrämjande inslag i miljöer där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid skapar förutsättningar för vår hälsa. Forskning pekar också på att bristfälliga boendeförhållanden medför negativa effekter för de boendes hälsa och livs-villkor, såsom hemlöshet och trångboddhet, men även kvaliteten på boendet påverkar hälsan. Forskning visar också att människor som ofrivilligt saknar fast förankring på bostadsmarknaden har sämre förutsättningar för god en hälsa [17]. Samhälls planeringen kan därmed bidra till minskade skillnader i livsvillkor och hälsa genom att utveckla miljöer som exempelvis ökar möjligheterna till fysisk aktivitet och social sammanhållning samt genom att skapa hälsosamma arbets- och boendemiljöer.
I detta avsnitt diskuteras därför boendesegregation, blandade upplåtelse-former, trivsel i närmiljön samt tillgång och närhet till grönområden. Det sker genom ett urval av indikatorer. Det ska därför understrykas att rappor-ten inte gör anspråk på ge en heltäckande beskrivning av detta kunskapsfält.
Boendesegregation
Begreppet segregation spänner över många olika arenor i samhället, där bostadsmarknad och boendeområden är en del. Andra arenor där segrega-tion ofta diskuteras eller är synlig är arbetsmarknaden och inom skolan (se s. 51). Begreppet segregation står för en rumslig åtskillnad mellan olika befolkningskategorier som baseras på socioekonomi eller klass (inkomst-, yrkes- eller socioekonomiska grupper), etnicitet (mellan grupper av olika nationaliteter, etnisk härkomst eller religion) eller demografi (åldersgrup-per, hushållstyper och kön). Men segregation innebär inte bara en åtskillnad mellan grupper utan också att de olika grupperna har olika status. Därmed påverkas människors livsvillkor också på olika sätt av segregation [17].
Socialstyrelsen [68] nämner i sin Social rapport 2010 att segregationen i Sveriges storstäder är en kombination av ekonomisk, social, etnisk och demografisk segregation. Grunden för den segregationen handlar snarare om en ekonomisk och social segregation än en etnisk [68].
När segregation studeras framkommer nämligen att det finns olika former av segregation, till exempel ekonomisk, kulturell och etnisk. Det visar sig också att samhällens inkomstspridning, och huruvida den är jämlik eller ojämlik, påverkar hur stor till exempel den socioekonomiska boendesegregationen kan tänkas bli. Segregation är på så sätt i mångt och mycket ett uttryck för ojämlikhet. Denna ojämlikhet tar sig i uttryck i hur jämt fördelade olika grupper är över en stad och sannolikheten för interaktion mellan grupper.
Den är också ett uttryck för koncentrationen av vissa grupper till vissa plats-er, till exempel mer socioekonomiskt lika grupper i stadens centrum eller ytterområden. Ett annat exempel är att individer med social problematik kan samlas i ett område, medan det i andra områden samlas personer som inte har en sådan problematik och som är mer resursstarka. Sammantaget handlar segregation om en form av isolering av och en åtskillnad mellan grupper och områden. Det ska dock poängteras att det inte är områden som är segregerade utan det är staden som helhet som är segregerad. Segregation kan inte existera om det inte finns två poler som är åtskilda. Den utgör en
polarisering av samhället som styrs av att den resursstarka delen av befolk-ningen lever åtskilt, snarare än att det är de resurssvaga som gör det [29].
Forskningen har vidare visat att utvecklingen i de båda polerna påverkar varandra. Situationen i ett område som kan klassas som utsatt och med svag socioekonomi påverkas och är nära sammanlänkad med de delar av staden som är resursstarka och har hög socioekonomisk status [27].
Det finns två huvudsakliga sätt att se på segregation [27]:
•Det skapar orättvisa förhållanden mellan grupper och sämre livs-villkor för delar av befolkningen än vad de har rätt till.
•Det skapar problem som orsakar ett hot mot samhällsordningen.
Oavsett syn på segregation är de allra flesta överens om att frågan bör lyftas från stadsdelsnivå till stadsnivå, från individnivå till strukturell nivå och att insatser och åtgärder måste samordnas [27].
En annan viktig aspekt av segregation är att den inte behöver vara problema-tisk. När människor själva väljer, och det står dem fritt att välja var och hur de vill bo, är boendesegregationen inte ett problem. Malmökommissionen nämner exemplet att äldre och yngre inte väljer att bo på samma platser – detta är inte ett problem men kan ändå tolkas som en åldersegregation. Om däremot åtskillnaden gäller förutsättningar till delaktighet i samhället eller om människor inte har möjlighet att själva välja var de vill bosätta sig, och detta bidrar till ojämlikhet i hälsa [17], då kan segregationen ses som negativ för samhällsutvecklingen. Forskningen menar vidare att boendesegregation kan påverka hälsan på fyra sätt [29]:
1. Segregation kan påverka hälsan genom att den i vissa områden skapar en koncentration av personer med låg socioekonomisk ställning.
Sådana områden har ofta visat sig ha sämre skolor och sämre skol-miljö, vilket på sikt påverkar den socioekonomiska ställningen i samhället även för den kommande generationen. De socioekonomis-ka faktorerna socioekonomis-kan förklara en del av den sämre hälsostatusen i dessa områden, men ger inte hela förklaringen [29].
2. Segregationen kan också påverka hälsan genom att kvaliteten på boendemiljön och de fysiska attributen i närmiljön kan vara sämre i vissa områden än i andra. Studier visar att boende i dessa områden är mer utsatta för brott och har sämre tillgång till den offentliga välfärdens tjänster som transport, hälsovård, förskola och skola, och att dessa håller sämre kvalitet. Vissa menar även att tillgängligheten och utbudet av onyttig mat, cigaretter och alkohol är högre i dessa områden [29].
3. Segregationen kan även påverka hälsan genom att möjligheten till sociala sammanhang, nätverk, möten och interaktion mellan männi-skor blir begränsad. Det kan skapa något som i forskningslitteraturen kallas för homosocialitet. Det innebär att människor umgås med andra som är lika dem själva, till exempel att högutbildade umgås med högutbildade eller utlandsfödda med andra utlandsfödda. Detta behöver inte vara självvalt utan personer kan uppleva sig förpassade till detta umgänge. Allt detta påverkar individens beteenden och kontaktnät samt karriärmöjligheter. Det kan bidra till att boende i vissa områden blir isolerade från arbetsrelaterade förebilder och
sociala nätverk som kan ge information och möjlighet till jobb [29].
Här kan även grannskapseffekter65 spela in i hur skillnader i hälsa uppstår och förstärks i vissa områden.
4. Slutligen kan segregationen påverka hälsan genom att den skapar processer som är stigmatiserande och diskriminerande. Bara för att en person bor i ett visst område får den vissa etiketter av det omgi-vande samhället [29].