RESULTATDISKUSSION

I analysen framgick det att intervjupersonerna upplevde bristande kunskap hos personalen som hindrande faktor i relationen mellan arbetsmiljöarbetet och det pedagogiska arbetet. Socialstyrelsen (2012) beskriver vikten av att personal som arbetet med personer med funktionsnedsättningar har väsentligt kunskap inom

området. Samtidigt beskrivs en problematik inom LSS-verksamheter där personal saknar relevant utbildning. Socialstyrelsen menar att personal som arbetar i det dagliga arbetet med personer med funktionsnedsättningar möter dagligen utmaningar som kräver både inlevelseförmåga och kunskaper. Det krävs därför både grundkompetens för att arbeta inom området och därutöver specifika kunskaper för att kunna ge omsorg, stöd och service av kvalitét (a.a.). Resultatet av studien visade att intervjupersonerna upplevde att praktiknära ledarskap tillför en möjlighet att öka kunskaperna inom LSS-bostäderna. Praktiknära ledarskap upplevs även som en förutsättning för att arbeta pedagogiskt och bidra till bättre arbetsmiljö för personalen. Ovanstående är även något som framkommer i tidigare forskning då praktiknära ledarskap kan minska utmanande beteende och kan ha positiv inverkan på kvalitén av stödet (Deveau & McGill 2014; Pihl m.fl. 2018; Samuel m.fl. 2018) samt att det kan bidra med bättre arbetsmiljö för personalen (Butrimaviciute & Grieve 2014). Intervjupersonerna upplever att praktiknära ledarskap kan ge stöd och handledning åt personal samt tillföra kompetens i verksamheten. Detta genom bl.a. socialpedagoger som dagligen befinner sig i verksamheten och har möjlighet att handleda samt ta fram specifik kunskap utifrån personalens behov. Arvidsson (2019) beskriver en formell yrkesroll som vuxit fram inom LSS-området, yrkesrollen benämns olika beroende på kommun men lika för rollen är att kravet är 180 högskolepoäng inom relevant område, vissa kommuner ställer krav på att utbildningen är inom socialpedagogik. Denna yrkesroll är även något Socialstyrelsen (2012) länge efterfrågat i

kompetenshöjande syfte inom LSS-verksamheter.

Bristande kunskap hos personalen är även något Arbetsmiljöverket (2011) framhåller och menar att det ökar risken för att personal blir utsatt för hot och våld. Likaså betonar Hejlskov Elvén (2015) att bristande kunskap inom

pedagogiskt arbete leder till arbetsmiljöproblem. I tidigare forskning framhävs vikten av att arbeta pedagogiskt för att möta stödanvändare med utmanande beteende (Phil m.fl. 2018). Trots detta framkom det i intervjuerna att första linjecheferna upplever svårigheter i att tillföra kunskap i arbetsgruppen. Dels utifrån att personalen väljer att avstå från utbildningar som erbjuds och, dels upplever intervjupersonerna att personalen inte tar till sig kunskapen eller inte tillämpar kunskapen i praktiken. Samtidigt är det enligt AML arbetsgivarens skyldighet att se till att personalen har tillräckligt med kunskap, detta för att de på ett säkert sätt kunna utföra arbetet. Å andra sidan betonar AML medarbetarens egna ansvar i att bidra med god arbetsmiljö. Det tyder på komplexitet i arbetet som första linjechef i att förhålla sig både till AML och LSS.

Det framgick även i resultatet att intervjupersonerna upplever att de inte hinner med alla delar i sitt uppdrag och därför blir tvungna att prioritera, men samtidigt framhölls optimistiskt det praktiknära ledarskapet som en central del i relationen, arbetsmiljöarbete och pedagogiskt arbete. Något som även framgår i resultatet är att intervjupersonerna upplever komplexitet i yrkesrollens omfattande uppdrag. Det beror både på organisatoriska faktorer, som lagar och riktlinjer men även utmaningar likt ovan nämnda relaterade till personalgruppen som verkar hindrande i relationen, arbetsmiljöarbete och pedagogiskt arbete.

Intervjupersonerna återgavatt det upplever svårigheter i att hitta lämpliga lösningar för att få dessa lagar att fungera tillsammans, något som

Arbetsmiljöverket (2020a) betonar är arbetsgivarens, d.v.s. första linjechefens ansvar. Något som ytterligare skulle kunna pressar denna intressanta, men komplexa relation till sin spets, är att i AML regleras påföljder riktat mot

arbetsgivaren. Det kan innebära rättsligaåtgärder, allt från böter till fängelse, som påföljd om arbetsgivaren missköter sitt arbetsmiljöansvar. Inom LSS finns ingen sådan påföljd reglerad. När intervjupersonerna tvingas prioritera kan det innebära att arbetsmiljöansvaret får naturligt företräde.

Resultatet av studien har analyserats utifrån tidigare forskning som även inkluderat forskning inom liknande fält, såsom, äldreomsorgen, hälso-och sjukvård, psykiatri, särskola, fängelse, samt andra stöd och serviceverksamheter. Genom att studien analys tagit dessa lärdomar i beaktande skulle det möjligen kunna innebära att resultatet även är applicerbart inom andra människobehandlade organisationer än enbart inom funktionshinderfältet. Däremot betonas studien avgränsats till verksamheter där det förekommer utmanande beteende, vilket bör tas i beaktande.

Det kan noteras att vid de inledande sökningarna efter tidigare forskning har liknande tillämpningar av Lipskys gräsrotsbyråkrat inte identifierats, d.v.s. vad gäller första linjechefer eller motsvarande, där arbetsuppgifter präglas av motstridiga krav på såväl juridisk som organisationsnivå, närmare bestämt både motstridiga krav i form av AML kontra LSS, och motstridiga organisationskrav, vilket inte inskränker sig till högre chefer kontra underlydande, utan även det faktum att s.k. underlydande består av två grupper, dels anställda och, dels stödanvändare. Totalt sätt ger detta de första linjechefer en organisatoriskt komplex situation, möjlig att diskutera utifrån Lipskys gräsrotsbyråkrat. Att använda ett sådant analytiskt perspektiv på chefer har inte kunnat observeras i tidigare forskning, även om det naturligtvis inte kan uteslutas att sådan forskning genomförts. Sammantaget pekar detta på att det är möjligt att bredda teorins tillämpning. Med hjälp av Lipskys teori kan studien således bidra till ökad förståelse om relationen mellan arbetsmiljöåtgärder och pedagogiskt arbete för första linjechefer inom LSS-bostäder.