Vilka resurser skulle behöva justeras för att projektet ska få ännu bättre

5.4.1 Bidragande faktorer

Av de resurser vi valde att undersöka fann vi att kontinuitet i teamet, engagemang i teamet, teamdeltagarnas kompetenssammansättning, internt arbetsklimat samt bra/kontinuerlig handledning utgjorde bidragande faktorer i projektet och därför även i skapandet av en lärande organisation. För detta har ansvariga chefer haft en viktig roll i att utse individer med rätt kompetens, engagemang och möjlighet att delta i projektet. Det visade sig att även teamdeltagarnas olikheter i ålder, arbetslivserfarenhet, utbildningsnivå och år inom verksamheten spelade stor roll den goda kompetenssammansättningen, komponenter som vi med fördel tycker kan beaktas även i framtida team sammansättningar.

Vi fann att de bidragande resurserna på olika sätt påverkade varandra. Kontinuiteten i teamet var i stort sett god, vilket möjliggjorde ett gott internt arbetsklimat som gynnade engagemanget i teamen. Engagemanget i teamen

gynnades av den ändamålsenliga kompetenssammansättningen, av den uppmuntrande och stöttande delen av handledningen samt det interna

arbetsklimatet. Handledningen som teamen fick gynnades av att kontinuiteten var god och av att teamdeltagarna var engagerade i projektet.

Kontinuitet, engagemang, internt arbetsklimat och handledning ser vi som resurser som har påverkas av kompetenssammansättningen i teamen. Enligt vår tolkning är det kompetenssammansättning som har påverkat och möjliggjort de andra bidragande resurserna. Hade kompetenssammansättningen inte varit så ändamålsenlig hade den sannolikt påverkat engagemanget negativt, behovet av handledning hade ökat och även kontinuiteten hade påverkats negativt genom att man då hade behövt involvera nya personer med den saknade kompetensen i projektet.

5.4.2 Neutrala faktorer

Av de resurser vi valde att undersöka fann vi att vikten av tillgänglig information kring det löpande arbetet inom de olika teamen utgjorde en neutral faktor i projektet och även i skapandet av en lärande organisation utifrån vår teoretiska ram.

I det här projektet har de deltagande teamens kärnverksamheter sett mycket olika ut, den enda gemensamma faktorn har varit att de är verksamma inom

äldreomsorgen. För att information mellan teamen om varandras arbete ska tillföra mer tror vi att en gemensam och specifik utgångspunkt, antingen i förbättringsområdet eller i att de medverkande verksamheterna bedriver samma typer av kärnverksamhet är nödvändig. Genom en gemensam utgångspunkt är möjligheterna att inspireras, utbyta idéer och relevanta kunskaper större.

5.4.3 Hindrande faktorer

Av de resurser vi valde att undersöka fann vi att ekonomiska resurser, tid, chefens engagemang samt det externa arbetsklimatet utgjorde hindrande faktorer i

projektet och även i skapandet av en lärande organisation utifrån vår teoretiska ram.

Vi fann att de hindrande resurserna på olika sätt påverkade varandra. Tiden att arbeta med projektet påverkades negativt av de begränsande ekonomiska förutsättningarna, av brister i chefernas engagemang, samt av det externa

arbetsklimatet genom att det inte fanns tid att involvera de övriga i verksamheten. Chefens bristande engagemang och de begränsade ekonomiska resurserna ser vi som faktorer som har påverkat det externa arbetsklimatet negativt, genom att den personal som stod utanför projekten inte involverades och informerades för att kunna stötta teamen i arbetet med sina projekt.

Ekonomiska resurser, chefens engagemang, tid och externt arbetsklimat ser vi som resurser som på olika sätt påverkar varandra. Det är vår tolkning att den gemensamma nämnaren som påverkar samtliga hindrande faktorer är bristande kommunikation. Det är vår tolkning att en tydligare specificering av tidsplanering och de ekonomiska förutsättningar genom en aktiv dialog hade kunnat resultera i en effektivare användning av resurserna där de bäst behövts under

delat mellan chefer och teamen, vilket vi tror hade kunnat fungera bra under andra förutsättningar. En förutsättning för att kontinuerligt kunna stämma av

resursåtgången och anpassa dem efter rådande behov är ett väl fungerande

kommunikationsklimat med tydliga strukturer för informationsöverföring. För att främja chefens engagemang tror vi att strukturerna för kommunikation med teamen behöver standardiseras, genom till exempel månatliga avstämningsmöten för att uppdatera cheferna på projektets framskridande och vilka resursbehov som uppstått. För att uppnå ett mer gynnsamt externt arbetsklimat och ge metoden en större chans att få fäste och överleva i organisationen tror vi att det är av yttersta vikt att under hela projektet, fortlöpande och med chefers hjälp informera de övriga medarbetarna i verksamheterna om förbättringsarbetet som bedrivs i deras verksamhet.

5.4.4 Övriga faktorer som har påverkat arbetsprocessen

Under insamlingen av vårt empiriska material uppmuntrade vi kontinuerligt våra respondenter att delge oss av sina reflektioner om faktorer som de upplevt ha påverkan på arbetsprocessen, utöver de nio resurserna som har utgjort vår fokus för utvärderingen. Ett sådant område utgjordes av introduktionen till projektet, som sammantaget ger ett intryck av brist på kärnfullhet och enhetlighet i

information och otydlighet i kommunikationen av syftet och målet med projektet. Vi tror att det inför kommande projekt skulle vara värdefullt att se över hur projektet introduceras för dess blivande deltagare och fokusera på att skapa enhetlighet och tydlighet i hur projektet, dess syfte och mål presenteras. Vi ser ett behov av en tydligare kortfattad och sammanfattande information omkring projektet som helhet inledningsvis, dels för att tydliggöra för deltagarna vad projektet hade för syfte men även för att kunna informera och involvera övriga medarbetare i ett tidigare skede av projektet.

Angående planeringen för projektets förläggning under året har vi kommit fram till att det skulle gynna projektet om det startade i januari eller efter

semesterperioden i augusti för att få en sammanhängande arbetsperiod. I vårt utvärderade projekt styckades projekttiden upp av semestrar och jultid vilket vi uppfattar har utgjort en hindrande faktor för projektet som helhet.

Datorvana och tillgång till dator har också utgjort hindrande faktorer i

projektarbetet. Det har lett till en sned arbetsfördelning inom teamen eftersom få har haft både kunskap och tillgång till datorer. Inför kommande projekt anser vi att medverkande deltagares verksamheter behöver tillgodose behoven av tillgång av datorer och information om deras användning, i större utsträckning. På så sätt kan datorkompetens spridas i teamen och arbetstiden kan därigenom användas mer effektivt på arbetsplatsen.

6. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE