SKAPEN
I detta kapitel analyserar vi organisationers deltagande i Equalpro- grammet utifrån perspektiv som är kopplade till inflytande. Som vi tidigare nämnt när vi diskuterade olika sätt att delta i partnerskap finns det olika roller och positioner att inta. Alla partnerskap har t. ex. en koordinator och en stödmottagare. Dessa kan vara inhyrda men oftast är det en av de deltagande organisationerna som tar sig an en eller båda dessa roller. Vidare undersöker vi vilka organisa- tioner som deltar i fler än ett partnerskap och vilka organisationer som deltar både i första och andra omgången av Equal. Dessutom tar vi upp frågan om ekonomiska resurser.
Det finns organisationer som deltar som enskilda aktörer i flera olika utvecklingspartnerskap och figurerar med olika namn, ibland med olika organisationsnummer, olika avdelningar eller olika loka- la kontor. Ibland är det exakt samma organisation som deltar i fle- ra olika partnerskap, men det kan även vara så att olika organisa- tioner tillhörande samma ”moderorganisation” deltar i samma partnerskap. Dessa organisationer har hittills räknats som enskilda självständigt deltagande organisationer. För att kunna genomföra analysen i detta kapitel har vi slagit ihop vissa aktö- rer/organisationer under ett och samma namn. Alla LO-kontor har t. ex. slagits ihop under LO, stadsdelarna i Malmö under Malmö kommun osv. När det har varit tveksamt vilka organisationer som hör ihop har vi gjort analyser av hemsidor, andra dokument och i
vissa fall tagit kontakt med ansvariga. Vi kommer här att använda begreppet organisation för de ”moderorganisationer” som är resul- tatet av vår omräkning medan de faktiskt deltagande organisatio- ner som vi hittills diskuterat kommer att benämnas som underor- ganisationer.
Resultaten av vår omräkning ser ut på följande sätt: de offentliga organisationerna reduceras från 307 till 135 stycken. Detta betyder att de offentliga organisationerna deltar med i genomsnitt 2,27 un- derorganisationer. De ideella organisationerna reduceras från 261 till 162 organisationer. De deltar med i genomsnitt 1,44 underor- ganisationer. De privata organisationerna slutligen reduceras från 67 till 61 stycken. De deltar med i genomsnitt 1,09 underorganisa- tioner. Det är de offentliga organisationerna som främst har be- rörts av att vi slagit ihop de deltagande organisationer som tillhör samma ”moderorganisation”. Bland de offentliga underorganisa- tionerna räknas t. ex. alla AMS-kontor och AMS-avdelningar men även alla stadsdelar och verksamheter i samma kommun. Även de ideella organisationerna har berörts. Bland de ideella underorgani- sationerna räknas bl. a. alla LO-kontor och HSO:s olika lokala or- ganisationer. Privata organisationer har berörts marginellt.
Vem är stödmottagare och koordinator?
Varje utvecklingspartnerskap har en stödmottagare och en koordi- nator. Dessa roller kan innehas av en och samma organisation i partnerskapet men kan även tilldelas två olika organisationer. Ibland kan stödmottagare och koordinator även vara en person el- ler organisation som anställs eller anlitas av partnerskapet men som inte tillhör de deltagande organisationerna. (En lista på de or- ganisationer som är stödmottagare/koordinator i de olika utveck- lingspartnerskapen finns i bilaga 2.) I detta kapitel diskuteras dessa båda roller först var för sig och sedan i jämförelse med varandra. På Equalprogrammets hemsida kan man läsa följande definition av stödmottagare: ”I förordningarna om strukturfonderna menas med slutliga stödmottagare de organisationer och företag som genomför verksamheten. När det gäller Equal avses enbart utvecklingspart- nerskapen och inte dem som verksamheten vänder sig till, även om
dessa indirekt kan anses vara stödmottagare”.1 Av Equaldokument framgår också att:
Slutlig stödmottagare för finansiering från Equal är den organi- sation/myndighet i utvecklingspartnerskapet som utvecklings- partnerskapet utser. Det måste kunna säkerställas att denna or- ganisation/myndighet har god förmåga att förvalta offentliga medel och kan svara för användningen av dessa. Principerna för detta utarbetas av Svenska ESF-rådet och AMS i samråd med övervakningskommittén (Svenska ESF-rådet 2000).
Tabell 15. Antal och andel stödmottagare i offentliga, privata och ideella organisationer
Offentliga org. Privata org. Ideella org. Annan Antal % Antal % Antal % Antal % Omgång 1 25 54,2 2 4,3 16 34,8 3 6,5 Omgång 2 15 60,0 0 0,0 10 40,0 0 0,0
Total 40 56,3 2 2,8 26 36,6 3 4,2
Tabellen visar inga större förändringar från första till andra om- gången. Det vi kan notera är att de privata organisationerna helt försvinner som stödmottagare från att redan tidigare ha varit mycket få medan de ideella blir något fler. Överlag är andelen of- fentliga organisationer som är stödmottagare något större än vi kunde förvänta oss med hänsyn till deras deltagande. Detta skulle kanske kunna bero på att de ofta är större, är mer stabila, har eta- blerade rutiner och större förmåga att hantera administrationen av offentliga medel. Privata organisationer som stödmottagare är istället mycket få vilket kan stämma överens med vår tidigare dis- kussion kring att dessa organisationer har svårast att klara av de administrativa krav som ställs på de organisationer som deltar i Equalpartnerskapen. De ideella organisationerna som tilldelas rol- len som stödmottagare är ungefär lika många som vi kunde förvän- ta oss med tanke på deras deltagande i programmet generellt.
1
Intressant att notera är att drygt hälften av de ideella organisatio- nerna (14 av 26) som är stödmottagare har en social inriktning. Dessa intar alltså rollen som stödmottagare oftare är vad vi skulle förvänta oss av utifrån deras generella deltagande i programmet. Bland de ideella organisationerna som är stödmottagare tillhör en- bart 8% verksamhetskategorin ”Arbetsmarknad” medan 31% till- hör kategorin ”Social omsorg” och 27% kategorin ”Politik, identi- tet och intresse”. Detta visar att parterna på arbetsmarknaden som i övrigt haft en mycket framträdande roll bland de ideella organisa- tionerna har en svagare roll vad gäller förvaltningen av de ekono- miska medlen i partnerskapen. (De övriga stödmottagarna tillhör kategorierna ”Kultur och rekreation” (15 %), ”Utbildning och forskning” (8%) och de övriga kategorierna (<5%)).
Som vi tidigare sett ställs det krav från ESF-rådet om att stödmot- tagaren ska ha god förmåga att förvalta resurser. I Ledningskonsu- lenternas utvärdering uttrycker ett antal partnerskap följande pro- blematik kopplad till rollen som stödmottagare ”... de höga kraven på stabilitet, storlek och ekonomi som ställs på UPs slutliga stöd- mottagare motverkar möjligheterna att ge empowerment genom- slag. Ställningen som stödmottagare ger makt som också används när denna anser det nödvändigt” (Wittbom et al. 2005:100). Detta visar att rollen som stödmottagare kan vara oerhört viktig för att den ger möjligheter till makt och kontroll över partnerskapet. Våra data bekräftar bilden av att de offentliga organisationerna har lyckats tillskansa sig en stark position i det svenska Equalpro- grammet men visar också att ideella organisationer med social in- riktning spelar en viktig roll i partnerskapen.
I de flesta fall (53 av 68) innehar stödmottagaren i partnerskapet även rollen som koordinator. I Gemenskapsinitiativprogrammet står det följande om koordinatorrollen:
Arbetet i utvecklingspartnerskapet förutsätter en resurs för ko- ordinering av verksamhet och administration. Väl fungerande och effektiva utvecklingspartnerskap förutsätter en god kompe- tens hos koordinatorn, både vad gäller utvecklingsprocesser och administration. Breda partnerskap med flera projekt och hori-
sontella angreppssätt kräver god samordning, av både den loka- la/nationella och den transnationella verksamheten (Svenska ESF-rådet 2000).
Tabell 16 visar hur de organisationer som har rollen som koordi- nator är fördelade i de tre kategorierna offentlig, privat och ideell organisation. Liksom när det gäller stödmottagarna finns koordi- natorerna främst bland offentliga och ideella organisationer som ju också är flest till antalet deltagande organisationer. I första om- gången finns dock ett antal privata organisationer som innehar rol- len som koordinator, vilka minskar drastiskt i övergången till andra omgången.
Tabell 16. Antal och andel koordinatorer i offentliga, privata och ideella organisationer
Offentliga org.
Privata org. Ideella org. Annan
Antal % Antal % Antal % Antal % Omgång 1 21 45,6 6 13,1 16 34,8 3 6,5 Omgång 2 13 52,0 1 4,0 11 44,0 0 0,0
Total 34 47,9 7 9,9 27 38,0 3 4,2
Bland koordinatorerna finner vi ännu fler socialt inriktade ideella organisationer än bland stödmottagare, 16 av 27. Även här är den vanligaste verksamhetskategorin ”Politik, identitet och intresse” (37 %) och ”Social omsorg” (26 %). (Mindre kategorier är ”Kul- tur och rekreation” (15 %) och ”Utbildning och forskning” (7 %) medan de övriga kategorierna är representerade med mindre än 5 % var). Bland koordinatorerna är kategorin ”Arbetsmarknad” ännu mindre än bland stödmottagare medan ”Politik, identitet och intresse” och ”Social omsorg” är ännu starkare och tillsammans representerar över 60 % av alla ideella organisationer som är ko- ordinator i partnerskapen.
Även i fallet koordinatorer uppmärksammar utvärderarna i Led- ningskonsulenterna att det är en position som kan ge mycket makt:
Svårigheterna att skapa lika villkor för medlemmarna i partner- skapen och koordinatorer/projektledare har varit ett annat pro- blem. Koordinatorerna har ofta ett informationsövertag genom att de har grepp över hela verksamheten och är de som tar emot huvuddelen av den information som kommer UP till del. Koor- dinatorerna ägnar sig samtidigt helt åt UP-arbetet. Flertalet medlemmar i partnerskapen lägger (som sagts ovan) en begrän- sad del av sin tid på arbetet i UP vilket oftast sker vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter (Ledningskonsulenterna, 2005:59). Att stödmottagare och koordinator spelar en så viktig roll i part- nerskapen kan ställas emot själva idén med partnerskap där man ofta betonar jämlikheten mellan parterna som en grundläggande beståndsdel. Ett partnerskap ”... kan ses som en samling aktörer som kommer samman kring en gemensam fråga, där varje partner (med sin kompetens, sina erfarenheter och resurser) kan bidra till utveckling” (Andersson et al. 2005:14). Till skillnad från ett pro- jekt som ofta består av personer som får ett uppdrag av uppdrags- givaren, anses ett partnerskap bestå av organisationer som är bundna av ett gemensamt avtal och tillsammans äger uppgiften och verksamheten (Andersson et al. 2005:15).
Låt oss ta ett partnerskap som exempel på hur en stödmottagares och en koordinators roll och uppgifter beskrivs i ansökan och i slutrapporten. Vi väljer partnerskapet Bättre frigivning. Partner- skapet beskrivs på följande sätt i ansökan (Bättre frigivning, ansö- kan):
Projektet vill medverka till att system och rutiner/modeller ut- vecklas som gör att klienternas egna resurser tillvaratas och för- stärks under frigivningsarbetet. Vidare vill projektet tydliggöra och förbättra samverkan mellan myndigheter, organisationer, ideella föreningar, företag m.fl. i syfte att åstadkomma största möjliga kontinuitet och kompetens under hela frigivningspro- cessen. Genom att engagera människor i olika insatser och spri- da kunskap om goda erfarenheter vill projektet påverka det omgivande samhällets diskriminerande förförståelse av f d kri- minella som ’en gång kriminell alltid kriminell’. Det övergri-
pande målet med projektet är att klienter vid frigivning skall tillförsäkras sina grundläggande rättigheter dvs. arbete, bostad och social service.
Stödmottagare och koordinator i detta partnerskap är Hela männi- skan, en ekumenisk frivilligorganisation för socialt arbete på kris- ten grund. I ansökan kan vi läsa följande: ”Hela Människan är slutlig stödmottagare, vilket innebär att organisationen tar emot redovisningar för medfinansiering från övriga UP-parter månads- vis” . Koordinatorrollen är uppdelad i tre olika tjänster. En tjänst kallas för huvudkoordinator, den är på 100 % och personen:
... har till uppgift att hålla samman de olika arbetsområdena så- väl lokalt och nationellt inom projektet Bättre Frigivning. Tjänsten ansvarar för att ta fasta på olika tendenser, händelser, erfarenheter inom projektet i syfte att knyta samman delarna och rapportera till styrgruppen. Ansvar för ledning av projekt- ledningsgruppen. Vidare samordna träffar med projektlednings- gruppen. Ansvar för att dokumentationen i de olika delprojek- ten tillvaratas och återförs till styrgruppen. Huvudkoordinatorn kommer att gå litet djupare i slutanalys av projektets erfarenhe- ter (Bättre frigivning, ansökan).
Vidare finns det en tjänst på 50 % som har funktionen ”...redaktörskap och folkbildare (...) med uppgiften att samordna och leda temagrupperna Från hinder till möjlighet och Informa- tionsgruppen”. Slutligen finns det en transnationell koordinator som ”... har till uppgift att samordna kontakterna inom det trans- nationella partnerskapet och tillse att erfarenheterna förmedlas inom partnerskapet”.
Mycket tyder på att rollen som koordinator och som stödmottaga- re ger viss makt och inflytande över partnerskapen. I bilaga 2 framgår vilka organisationer som innehar dessa roller en eller fler gånger. Inga privata organisationer är stödmottagare eller koordi- nator i fler än ett partnerskap. Flera offentliga organisationer där- emot innehar dessa roller mer än en gång, nämligen Försvarsmak- ten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Göteborgs
stad och Sveriges Lantbruksuniversitet. Bland de ideella organisa- tioner som innehar dessa roller i fler än ett partnerskap finner vi LO, Handikappförbundens samarbetsorganisation, Hela männi- skan, Basta arbetskooperativ och Föreningen Urkraft.
Organisationer som deltar i flera utvecklingspartnerskap
Som tidigare nämnts bygger detta kapitel på en indelning av orga- nisationer där de slås ihop under större ”moderorganisationer”. Denna indelning är inte helt oproblematisk. Flera underorganisa- tioner som hamnar under samma moderorganisation har ofta sva- ga kopplingar med varandra. Tänk t. ex. på LO:s lokala avdel- ningar i Skåne och Västra Götaland. Enskilda organisationer eller rättare sagt arbetsgrupper som deltar i flera partnerskap eller i både första och andra omgången av programmet är mycket få. Vår indelning har dock fördelen att den kan ge oss möjligheten att ta reda på hur stor del enskilda organisationer som t. ex. LO har i Equalprogrammet utifrån hur stort deltagande de visar. Vi har re- dan sett att ett antal organisationer är stödmottagare och koordi- nator i fler än ett partnerskap. Nu kommer vi att se hur många partnerskap organisationerna faktiskt deltar i. Viktigt att beakta är att ett antal organisationer deltar i samma partnerskap med fler än en deltagare. Detta gäller t. ex. Svenska kyrkan som i utvecklings- partnerskapet Ankomst Göteborg deltar både som Göteborg kyrk- liga stadsmission, Göteborgs stift och Bergsjöns församling. Detta betyder självklart inte att svenska kyrkan deltar i tre partnerskap utan enbart att organisationen deltar tre gånger i ett och samma partnerskap.
Listan i bilaga 3 visar vilka organisationer som förekommer i fler än ett partnerskap. Det blir tydligt att de organisationer som mest flitigt deltar i Equal är myndigheter som arbetar med arbetsrelate- rade frågor och parterna på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen sticker ut genom att delta i 33 olika partnerskap, nästan hälften. Även försäkringskassan utmärker sig genom att delta i 18 partner- skap. Bland de ideella organisationerna är det LO och Företagarna som är högst upp på listan med 18 respektive 16 deltaganden. Även Svenskt näringsliv deltar i flera partnerskap, närmare bestämt sex stycken. Bland de socialt inriktade organisationerna är det
främst handikapporganisationen HSO som utmärker sig genom att delta i sju partnerskap. Alla dessa organisationer deltar både i för- sta och andra omgången av Equalprogrammet. Det är enbart tre privata organisationer som deltar i mer än ett utvecklingspart- nerskap (och enbart i första omgången). Samtidigt bör det poäng- teras att den privata sektorn deltar genom sina intresseorganisatio- ner som Svenskt näringsliv och Företagarna.
Vi presenterar här en organisations ”karriär” i Equalprogrammet för att ge exempel på hur den kan se ut. Vi har valt en ideell orga- nisation med social inriktning, nämligen RFSL-Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Under första omgången av programmet deltar RFSL i två partnerskap: Homo och bisexuella i omsorgen och Nyckelkrafter. I det första av dessa partnerskap deltar vid si- dan om RFSL tre fackföreningar: LO, Svenska Kommunalarbetar- förbundet och SKTF. Partnerskapet inriktar sig mot en speciell sek- tor och har som målsättning att ”... arbeta för att öka kunskapen om homo- och bisexualitet på arbetsplatserna, och ändra negativa attityder till positiva” (Homo och bisexuella i omsorgen, ansökan). I det andra partnerskapet deltar förutom RFSL Blekinge även en myndighet (Länsarbetsnämnden), fyra kommuner (Karlshamn, Karlskrona, Rönneby och Sölvesborg), ett universitet (Blekinge Tekniska Högskola), två fackföreningar (TCO- Blekinge och LO distriktet Blekinge) samt den ideella organisationen Handikappfö- reningarna i Blekinge. Partnerskapet är ett tydligt regionalt part- nerskap baserat i Blekinge och har som mål ”... ett helhetsgrepp i vidareutvecklingen och etablerandet av varaktiga system, metoder och rutiner för att främja ett positivt mångfaldstänkande och för att motverka diskriminering och utestängning i arbetslivet” (Nyck- elkrafter, ansökan).
I andra omgången deltar RFSL i Drop in och Under ytan. Drop in är ett stort partnerskap i vilket ingår både offentliga och ideella or- ganisationer. Bland de offentliga finns Arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämnden Västmanland, Mälardalens högskola, Väst- manland kommunförbund, ett antal kommuner (Västerås, Köping och Sala), Centrum för klinisk forskning, landstinget och länssty- relsen i Västmanland. Bland de ideella finner vi förutom RFSL själv
även IFS Västerås, Västerås stift, LO Västmanland, Företagarna, Kooperativ utveckling i Västmanland, Ung företagsamhet, Riks- förbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Folkhälsocentret och Riksförbundet för hjälp till kvinnliga läkemedelsmissbrukare (RFHL-Olivia). Även detta partnerskap har en klar regional inrikt- ning i Västmanland och strävar efter att ”... på ett innovativt sätt arbeta med diskrimineringsrelaterad ohälsa (kursiv och fet i texten) och fokusera på modeller och arbetsmetoder för att påverka struk- turer och attityder som utestänger, diskriminerar och kan leda till ohälsa. Dropin partnerskapet tar även en utgångspunkt i ungdo- mars övergång från skolan till arbetslivet (kursiv och fet i texten) och följer alternativa och kompletterande vägar för att påverka strukturer som hindrar övergången från skola till arbetsliv” (Drop in, ansökan).
Under ytan är också ett partnerskap bestående av offentliga och ideella organisationer. Här representeras RFSL både av riksorgani- sationen och av ungdomsförbundet. Bland de offentliga organisa- tionerna finner vi Linköpings universitet och Lärarhögskolan i Stockholm, Myndigheten för skolutveckling, Södertälje kommun och ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell lägg- ning HomO. Bland de ideella organisationerna finner vi Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Sveriges skolledarförbundet och Sve- riges förenade gaystudenter (SFG). Målet med partnerskapet ”... är att inom skolområdet synliggöra frågor kring sexuell läggning, att genom kunskaps- och kompetensuppbyggnad påverka värderingar samt att bidra till en metodutveckling och handlingsberedskap i be- rörda organisationer och verksamheter” (Under ytan, ansökan). Det är svårt att finna någon större koppling mellan partnerskapen vad gäller de deltagande organisationerna. RFSL deltar i fyra part- nerskap varav två är tydligt regionala (Nyckelkrafter och Drop in) medan två är mer sektoriella (Homo och bisexuella i omsorgen och Under ytan). De två sektoriella partnerskapen arbetar direkt och enbart med sexuell läggning medan de regionala arbetar med diskriminering generellt. Ingen av partnerskapen i vilka RFSL ingår har privata organisationer som partners.
Alla partnerskap är inte lika fristående från varandra som de som RFSL ingår i. När man ser på partnerskapens verksamheter och de organisationer som deltar i partnerskapen blir det tydligt att ett an- tal partners från första omgången har valt att tillsammans ansöka om finansiering för ett nytt partnerskap och har sedan erhållit me- del också i den andra omgången. Genom att analysera deltagande av de organisationer som medverkat både i första och andra om- gången kan vi spåra ett antal organisationsnätverk som har bestått från första till andra omgången. Dessa nätverk följer ofta tematiska eller regionala mönster och vi kommer här att ge ett exempel på ett sådant. Genom att använda ett program för analys av sociala nät- verk kan vi också presentera dessa partnerskap och organisatio- nernas inbördes kontakter grafiskt.
Det första nätverket består av ett antal organisationer som deltar i tre partnerskap med verksamheter i Östergötland, ett från första omgången som heter Mångfaldens ansikten i Östergötland och två från andra omgången, nämligen Lika Olika och Entree. Vidare in- kluderar vi i nätverket även ett partnerskap med verksamheter i Norrköping och Örebro nämligen Kommunal Teknikskola från första omgången. Hela nätverket, bestående av fyra ovan nämnda partnerskap och 22 deltagande organisationer är representerat i fi- gur 1.1
Pilarna pekar från de enskilda organisationerna till de part- nerskap dessa deltar i.
1
Bilden har skapats med programmet Pajek som bl. a. används för att analysera nätverk i social nät- verksteori
Figur 1. Nätverk av organisationer och partnerskap i Östergötland
Bilden ger oss en överblick över vilka partnerskap de enskilda or- ganisationerna deltar i och hur de via dessa partnerskap är länkade till varandra. Ingen av organisationerna deltar i alla partnerskap, men ett antal av dem deltar i tre av fyra. Länsarbetsnämnden (Ar- betsförmedlingen i bilden) deltar t. ex. i Mångfaldens ansikten i Östergötland, i Lika Olika och i Entree och samma gäller för Lin- köpings universitet. De övriga länkarna består av organisationer som deltar i två av partnerskapen. Försäkringskassan, Motala kommun, LO-distriktet i Östergötland (LO i bilden), Landstinget i