En kartläggning
För att närmare kartlägga det svenska Equalprogrammet har vi skapat en databas med information om de partnerskap som erhållit medel från ESF-rådet i Equalprogrammets första och andra om- gång. Vi har bl.a. samlat in uppgifter om utvecklingspartnerska- pens sammansättning, erhållna ekonomiska resurser, medfinansie- ring, vilka teman partnerskapen ansluter sig till och vilka diskrimi- neringsgrunder de arbetar med. Vidare har vi försökt bilda oss en uppfattning om de deltagande organisationerna genom att på olika sätt klassificera dem. Vi har arbetat parallellt med data på partner- skapsnivå där de enskilda partnerskapens storlek, sammansättning och verksamhet har varit i fokus och på organisationsnivå där or- ganisationernas verksamhet och roll har varit i fokus.
Data i denna rapport är i huvudsak hämtade från den Equaldata- bas som vi har skapat. När EU-länder jämförs har vi emellertid an- vänt oss av data ur ECDB.1
Vi har nämligen konstaterat att uppgif- terna i ECDB inte helt stämmer överens med vår egen databas vad gäller förhållandena i Sverige. Vi har vidare i de flesta fall valt att enbart inkludera de 15 länder som var EU-medlemmar vid Equal- programmets första omgång. Uppgifterna för dessa länders Equal-
1
Varje enskilt land har ett eget Equal-program förutom Belgien och Storbritannien där Equal är uppdelat i två olika program. I Belgien finns ett program för den fransk- och tysktalande delen och ett för den flamländska. Storbritannien är uppdelat i ett program för Nordirland och ett för övriga Storbritannien. I Equalprogrammet pratar man därför oftast inte om länder utan om CIP, Communi- ty Initiative Programmes. I vår studie väljer vi att slå ihop de CIP som tillhör samma land och skriver därför om länder istället för CIP.
program är mest kompletta och detta urval ger också möjlighet att jämföra utvecklingen mellan de två omgångarna. Samma strategi har använts av de internationella utvärderarna från Bernard Brun- hes International (Dahan et al. 2006). Deras slutrapport är uppde- lad i två delrapporter: en första som behandlar de 15 gamla EU- medlemmarna och en andra med övriga 10 nya medlemmar. Vår databas består av två delar; den ena innehåller information om utvecklingspartnerskapen och den andra om enskilda deltagande organisationer i det svenska Equalprogrammet. Databasen bygger på information som har inhämtats främst från partnerskapens an- sökningar till ESF-rådet men även från ett antal slutrapporter, från Equals officiella statistikdatabas ECDB, från partnerskapens eko- nomiska redovisningar och från de enskilda partnerskapens och de deltagande organisationernas hemsidor. Datan har matats in i sta- tistikprogrammet SPSS enligt den ovan nämnda uppdelningen i två databaser. I den första databasen har vi variabler som ”antal delta- gande organisationer”, ”erhållna ekonomiska resurser”, ”diskri- mineringsgrunder partnerskapet arbetat med”. I den andra databa- sen ingår variabler som ”antal partnerskap som organisationen del- tagit i”, ”typ av organisation”, ”roll i partnerskapet”. Vi har främst använt oss av korstabulering i syfte att jämföra första och andra omgången av Equalprogrammet. Dessa data har sedan ana- lyserats i förhållande till utvärderingar av Equalprogrammet som gjorts både i Sverige och internationellt men även i förhållande till forskning om den ideella sektorns storlek, roll m. m.
Vårt material ger en bild av de partnerskap som har erhållit medel från ESF-rådet. Beskrivningen bygger på information som partner- skapen själva har valt att presentera i sina ansökningar och i slut- rapporter. Även uppgifterna om de deltagande organisationerna bygger i många fall på deras presentationer av sig själva på hemsi- dor. Att källan till materialet till stor del består av olika former av självrapportering och självpresentationer kan självklart diskuteras, speciellt med tanke på att det är bidragsgivaren som ansökan och slutrapporten adresseras till. Vi kan ju fråga oss vilken bild de oli- ka partnerskapen har intresse av att förmedla till ESF-rådet. För att kunna ge en mer mångsidig beskrivning av Equalprogrammet har
vi jämfört våra resultat med andra studier och utvärderingar av Equalprogrammet.
De utvecklingspartnerskap (ofta förkortat till UP i texten) som in- går i vår undersökning har sökt och fått medel av ESF-rådet för den s.k. andra fasen i vilken utvecklingspartnerskapens handlings- planer genomförs. I vår studie är det därmed genomförandefasen som är i fokus. Anledningen till att vi har valt just denna fas är att det är den mest omfattande. Det är i denna fas som de planerade projekten genomförs och den övervägande största delen av de eko- nomiska resurserna används. Equalmedel har hittills utdelats i två olika omgångar, den första började 2001 och slutade 2005, medan den andra började 2005 och slutade 2008. Vår studie belyser de 46 partnerskap som deltagit i omgång ett och de 25 som deltagit i omgång två. En del data från de UP som deltog i omgång två är preliminära (speciellt vad gäller ekonomiska resurser) i och med att denna omgång ännu inte var avslutad när materialet samlades in.
Offentliga, privata och ideella organisationer
En viktig fråga i denna rapport är i vilken utsträckning och på vil- ket sätt ideella organisationer har lyckat tillskansa sig deltagande och inflytande i Equalprogrammet. Därför bygger mycket av våra analyser och diskussioner på en klassificering av organisationerna i tre kategorier:
x Offentliga organisationer x Privata organisationer x Ideella organisationer
För denna klassificering har vi i huvudsak utgått från de definitio- ner som Wijkström och Lundström (2002) utvecklar i sin studie om de ideella organisationernas roll i den svenska välfärden. För- fattarnas utgångspunkt är att vid sidan om en offentlig sektor till- hörande samhällets statliga sfär och en företagssektor tillhörande näringslivssfären finns en ideell sektor som tillhör civilsamhällssfä- ren. Till dessa sfärer förhåller människor sig på olika sätt, men hu- vudsakligen som skattebetalare eller väljare i den offentliga sfären, som aktieägare eller kund i den privata och som givare eller med-
lem i den ideella. Författarnas definition av en ideell organisation bygger på fem kriterier:
1. Den ska vara formell genom en styrelse, skrivna stadgar, någorlunda regelbunden verksamhet m. m.
2. Den ska vara privat i bemärkelsen separerad från staten 3. Den ska inte dela ut sin vinst till någon form av ägare eller
huvudman
4. Den ska vara självstyrande i bemärkelsen förmögen att själv kontrollera verksamheten
5. Den ska ha inslag av idealitet i form av bidrag eller frivillig medverkan av betydelse från privatpersoner
De organisationer som inte uppfyller dessa kriterier har vi klassifi- cerat som privata eller offentliga främst beroende på ägandestruk- turen. Valet har varit lätt i fall när det t. ex. har handlat om myn- digheter, statliga eller kommunala förvaltningar eller statliga sko- lor och universitet. Vissa aktiebolag har krävt en del efterforskning då ägandestrukturen varit oklar (är de privata eller statligt eller kommunalt ägda?). Att dra gränsen mellan ideella och privata or- ganisationer har på många sätt varit svårare. Detta beror ofta på att båda organisationstyperna på sätt och vis är privata, alltså skil- da från staten (se kriterium nr. 2 ovan). Ekonomiska föreningar som Swedish Meats och Folksam men även vissa folkhögskolor har orsakat en del huvudbry.
Då vi varit osäkra på hur vi skulle klassificera vissa organisationer har vi ställt oss följande frågeställningar i följande prioriterings- ordning:
1. Vem, vilka är huvudman/män?
2. Hur ser organisationen ut, vilken form? 3. Vad har organisationen för verksamhet?
För att få den nödvändiga informationen för att kunna genomföra indelningen har vi undersökt hur organisationen presenterar sig genom sin hemsida på webben eller i ansökan till Equal. Vi har vi- dare undersökt hur organisationen beskrivs på Internet t. ex. i
samband med att de deltagit i andra projekt eller sökt pengar vid andra institutioner. I enstaka fall har vi tagit direktkontakt med organisationen och ställt frågor om deras form och verksamhet. Aktiebolag ägda av offentliga organisationer som MKB har klassi- ficerats som offentliga organisationer och aktiebolag ägda av ideel- la organisationer som HSO Service AB har räknats som ideella or- ganisationer. Undantag har gjorts i ett fall när huvudman för ett aktiebolag var en förening som representerade näringslivets aktö- rer, dvs. Svenskt näringsliv AB har räknats som privat organisation medan Svenskt näringsliv som ideell.
Vad är meningen med denna uppdelning? Vi har redan tidigare nämnt att ett av målen med Equalprogrammet är att organisationer från olika samhällssektorer ska samarbeta. Det har därför från ESF-rådet ställts som krav på sökandena att utvecklingspart- nerskapen ska vara breda. Med breda menas alltså inte enbart stor- leken på partnerskapen utan även att de ska inkludera organisatio- ner av olika typer som representerar olika samhällssektorer. Därför blir det intressant att undersöka huruvida partnerskapen verkligen har en sådan sammansättning. Vidare är ett av Equalprogrammets mål att inkludera den ideella sektorn och speciellt de mindre, icke etablerade organisationerna. I vilken utsträckning har det skett? Utvärderarna från PLS Rambøll och Institute of Public Manage- ment (Attström 2003:68) menar att det i det svenska Equalpro- grammet inte förekommer ”någon fördjupad diskussion om sam- mansättningen eller storleken på utvecklingspartnerskapen. Man håller sig till en diskussion om breda partnerskap samt ’små och icke-traditionella’ organisationer, med ett implicit antagande om att dessa består av ideella organisationer och intresseföreningar”.
Olika typer av ideella organisationer
I kategorin ideella organisationer ingår enligt Wijkström och Lund- ström (2002) följande:
x Alla ideella föreningar x Politiska partier x Religiösa samfund
x Avkastnings-, verksamhets- och insamlingsstiftelser (om de inte är ”statliga”, inte kontrolleras av företag och inte främjar en enskild familj eller släkt)
x Svenska kyrkans stiftelser
x De nya kooperativens verksamheter (men inte de etablera- de traditionella kooperativen med stora affärsmässiga or- ganisationer)
x De mindre samfälligheterna i landet (men inte bostadsrätts- föreningarna)
För att kunna genomföra vår analys har vi delat in de ideella orga- nisationerna i olika kategorier som baserar sig på organisationens
verksamhet. Vi har använt oss av tre klassificeringssystem som ti- digare använts i forskningssammanhang. Klassificeringarna bygger på följande utgångspunkter:
1. De ideella organisationernas verksamhetsområden i nio olika kategorier: arbetsmarknad; religion; utbildning och forskning; kultur och rekreation; regional utveckling och boende; politik, identitet och intresse; social omsorg; filan- tropi; internationella aktiviteter (Wijkström & Lundström 2002).
2. Huruvida den ideella organisationens verksamhet har en social inriktning eller ej. Till skillnad från andra ideella or- ganisationer är socialt inriktade frivilligorganisationer primärt inriktade på ökad välfärd för individer eller grup- per (jfr. SOU 1993:82, s. 40).
3. Huruvida den ideella organisationen huvudsakligen är en ”jag för dig-”eller ”vi för oss-organisation” (Jfr Meeuwisse & Sunesson 1998). Verksamhetsprincipen i ”jag för dig- organisationer” utgår från försök att lösa andra männi- skors problem (urtypen är den klassiska välgörenhetsorga- nisationen) medan ”vi för oss-organisationer” bärs upp och styrs av dem som själva har problem (urtypen är en medlemsstyrd brukarorganisation).
För att kunna klassificera de ideella organisationerna har vi behövt information om organisationernas verksamhet. Den främsta källan till sådan information har varit organisationens egen hemsida och hur organisationen presenteras i ansökan till Equal. Vi har utgått från hur organisationen beskriver sin ordinarie verksamhet, även i de fall där enbart en arbetsgrupp eller avdelning har deltagit i part- nerskapet. Flera organisationer har i vår bedömning befunnit sig i en gråzon eller har matchat flera alternativ vilket inneburit avväg- ningsproblem. Det finns t.ex. hybrider mellan ”jag för dig- organisationer” och ”vi för oss-organisationer” och en del organi- sationer är indelade i olika verksamhetsgrenar med olika karaktär i detta avseende.