Om revisionsplikten avskaffas tror författarna och revisorerna att det kan bli en förändring på revisionsmarknaden i Linköping. För det första skulle det formella karaktärsdraget i relationen enligt Gummessons (2002) teori förändras, eftersom kunden inte längre skulle vara tvingad av lagen att ha revisionen. Revisorerna uttryckte därtill att lagarna om oberoendet och jävet kan förändras. Några respondenter ansåg att om revisionsplikten avskaffas kommer revisorn och kunden komma närmare och bli mer kompis med varandra. Flertalet av revisorerna ansåg dock att parterna kommer att kunna föra en dialog på andra områden om revisionsplikten avskaffas, då de inte längre är styrda av lagarna. Detta med anledning av att de menar att jävet skulle försvinna som styrande lagstiftning. Att jävet antas försvinna beror för det första på att en statlig offentlig utredning har visat att jävet borde avskaffas och att endast analysmodellen skall gälla. För det andra kan ett avskaffande innebära att de tjänster som kommer att utföras inte är revision, vilket innebär att jävsreglerna ej längre skulle stadga hur dessa tjänster skall utföras. Revisorerna skulle då inte att vara revisorer utan till exempel redovisningskonsulter. Detta skulle få till innebörd att oberoendet inte kommer att styra den rollen, vilket kan göra att revisorn blir friare att till exempel ge intyg men ändå ha en nära relation.
Om revisorn träder in som redovisningskonsult och indirekt försäkrar att det denne gjort är korrekt, anser författarna att det uppstår ett hot. Detta skulle innebära att andra punkter i analysmodellen enligt författarna skulle kunna bli aktuella för revisorerna att titta extra noga på. Självgranskningshotet är ett hot som författarna ser som ett problem om revisionsplikten avskaffas och revisorerna därigenom skulle utföra andra arbetsuppgifter. Om revisorerna har ett uppdrag där de ger råd för att sedan även intyga att det är korrekt, kan detta skapa ett
problem enligt analysmodellen. Självgranskningshotet är enligt FAR (2002b) dessutom det vanligaste hotet och författarna tror att det skulle bli mer uppmärksammat om revisionsplikten avskaffas.
Vidare anser författarna att det kan bli problem i partställningshotet om revisorerna får andra typer av roller i relationen. Revisorn skulle kunna företräda kunden i en roll, medan denne skall kvalitetssäkra i en annan roll. Trots att revisorerna tror att revisorn och kunden inte kommer närmare varandra om revisionsplikten avskaffas anser ändå författarna att vänskaps- och förtroendehotet kan skapa problem. Författarna anser att revisorn och de kunder där revisorn ser sig själv som ett bollplank redan i vissa fall är ganska nära varandra, vilket skulle kunna innebära att om lagen förändras kommer de ännu närmare varandra. Författarna anser därför att vissa av punkterna i analysmodellen kan bli viktigare att granska efter lagförändringen. Samtidigt finns det skäl att anta att ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära att dessa lagar inte kommer att reglera hur tjänsten skall utföras om det inte är revision. Om det istället är ett intyg som revisorn skall utfärda skulle dessa regler inte längre gälla. Författarna anser ändå att problemen kvarstår och att det i framtiden kan bli ett ännu större problem, då kvalitetssäkring i och med ett eventuellt avskaffande kommer ske utan lagar som reglerar detta.
Samtidigt tror och hoppas flera av revisorerna att oberoendet kommer att ändras, men de tror att det kommer att ta några år. Vissa av revisorerna hoppas att lagen kommer att ändras och att revisorerna därigenom inte behöver vara oberoende, utan endast skall vara självständiga. Detta eftersom de anser att en revisor inte kan vara oberoendet i sitt arbete. Alla revisorerna var dock eniga om att det alltid kommer att behövas en kontroll av revisorerna. Vissa ansåg att denna kontroll inte skall fokusera på om de är oberoende eller inte utan snarare självständiga, medan andra menade att det är oberoendet som skall kontrolleras även i framtiden.
Vad gäller de andra karaktärsdragen i Gummessons (2002) teori tror revisorerna inte att det är relationen i sig som genom ett avskaffande av revisionsplikten skulle förändras utan att det är tjänsten. Revisorerna ansåg att ett avskaffande av revisionsplikten skulle medföra att de blir tvungna att erbjuda mer värde till kunden, då tjänsten blir frivillig för kunden och något som
revisorerna måste vara mer villiga att anpassa sig till det kunden efterfrågar, som Jobber och Fahy (2003) menar är ett krav i en relation för att kunna erbjuda ett högre värde av tjänsten. Detta innebär att karaktärsdraget adaption skulle förändras och därmed ställa mer krav på revisorn. Om kunden vill ha något speciellt skulle revisorerna enligt författarna ha större krav på sig att genomföra detta. Det skulle dock inte vara möjligt för revisorn att gå hur långt som helst.
Författarna anser att det finns skäl att anta att karaktärsdraget beroende kommer att minska i styrka hos kunden, eftersom parterna som Johansson et al (2006) säger inte skulle vara lika beroende av varandra. Detta gäller framförallt kunden, eftersom det inte längre skulle vara lagstadgat att denne är tvungen att ha revisionen. Författarna tror dock att karaktärsdraget vikt skulle prägla relationen mer om revisionsplikten avskaffades, av den orsaken att det skulle bli viktigare att få tjänsten utförd för att intressenterna skall vilja vara engagerade i företaget. Detta innebär dessutom att en del av makten kan förändras och flyttas från revisorn till kunden. Därigenom kan den asymmetriska makten, som Gummesson (2002) diskuterar, komma att väga över mer till kunden än revisorn. Makten gäller framförallt innan en relation har börjat, då kunden kan välja hur denne vill att tjänsten skall utformas. Författarna tror därtill att makten skulle förändras i relationen, eftersom kunden kan kräva mer av revisorn. Kunden har dock redan en hel del makt inom detta område.
Revisorerna uttryckte att den rena revisionen skulle minska i betydelse om revisionsplikten avskaffas och att innehållet i tjänsten skulle bli annorlunda. Revisorerna skulle behöva erbjuda andra typer av tjänster, som exempelvis konsultuppdrag och rådgivning. Samtidigt ansåg revisorerna att det alltid kommer att behövas en kvalitetssäkring för att kunna säkerställa för intressenterna att det företaget har gjort är korrekt. Revisorerna är därmed eniga om att en kvalitetssäkring kommer att finnas även om revisionsplikten avskaffas. Däremot kanske det inte blir en revisor, utan en redovisningskonsult som intygar att redovisningen är korrekt. Detta skulle kunna medföra att revisorns jobb inte blir lika rutiniserat om revisionsplikten slopas. I och med att det finns skäl att anta att revisorn skulle få flera olika typer av arbete kan det ge en större variation och inte lika mycket rutin.
Samtidigt ansåg revisorerna och även Svanström (2008) att ett avskaffande av revisionsplikten inte skulle innebära att särskilt många av kunderna slutar. De kunder som
författarna tror skulle sluta är de som egentligen inte vill ha revisionen, utan bara har det för att det är tvång. Detta göra att det finns anledning att anta att karaktärsdraget engagemang och den attitydmässiga lojaliteten skulle öka från kundens sida, samtidigt som den beteendemässiga lojaliteten skulle minska. De kunder som egentligen inte vill ha en revision utan bara har den för att den är lagstadgad samt antingen skickar papperna eller bara lämnar av dem hos revisorn antas försvinna. Om kunderna själva engagerar sig och vill ha revisorns tjänster tror författarna likaså att revisorerna skulle bli mer engagerade. Detta med anledning av att revisorerna har uttalat att de engagerar sig i den utsträckning som kunden vill. Resultatet av ett ökat engagemang skulle kunna innebära att det blir en mer frekvent kommunikation, då kunden vill ha ett mervärde. Författarna anser att påståendet om en mer frekvent kommunikation styrks också av att revisorerna har denna tro om framtiden. Samtidigt menade revisorerna att intressenterna trots en frivillig revision antagligen skulle kräva en kvalitetssäkring, vilket skulle innebära att det inte blir lika frivilligt som sagts ovan. Om kvalitetssäkringen blir ett krav från intressenterna skulle det kunna innebära att även de som egentligen inte vill ha revisionen behåller tjänsten och att engagemanget inte skulle öka.
7 Slutsats
I denna studie har författarna valt att beskriva vad som karakteriserar relationen mellan revisor och kund samt om denna relation kan skapa problem med oberoendet. I detta kapitel presenteras författarnas slutsatser. Denna del ger svar på studiens problemfrågor, men kapitlet innehåller även studiens kunskapsbidrag samt förslag till vidare forskning inom det aktuella området. Kapitlet avslutas med en reflektion kring studien.