Författarna anser att studiens slutsats kan få parterna att tänka om, då författarna anser att den generella attityden är att det går att vara oberoende. Genom denna studie har författarna bidragit med en precisering av vad just relationen mellan revisorn och kunden karaktäriseras av. Samtidigt har den gett både en precis bild av problematiken med oberoendet på revisionsmarknaden i Linköping och på andra marknader. Oavsett hur relationen och oberoendet kommer att förändras om revisionsplikten avskaffas anser författarna att studien har givit ett förtydligande av vilka dimensioner som kan komma att påverkas om lagen förändras.
Denna studie anser författarna har bidragit till att ge en bredare syn på relationer, och då inte bara relationer mellan en revisor och dennes kund utan även relationer mellan andra parter som kan ha detta problem. Andra yrken som kan ha denna problemtik är relationen mellan socialsekreteraren och klienten, mellan chef och anställd samt mellan läraren och eleven. I och med författarnas viktigaste slutsats i denna studie, att ingen kan vara oberoende, vill författarna att denna studie skall vara en ögonöppnare för de individer som tror att det inte skulle kunna finnas en problematik inom detta område.
7.6 Reflektion
Efter att författarna genomfört denna studie kan de konstatera att denna process varit lärorik och givande. Det har varit en period som under vissa perioder varit jobbig och där motivationen ibland har varit låg. Det har varit, som förutspåddes av författarnas handledare, en process med mycket omarbetning. Författarna blev dock aldrig riktigt trötta på ämnet, vilket visar på att de ansåg att ämnet var intressant. Samtidigt har författarna aldrig blivit stillastående i processen, utan det har hela tiden funnits något att göra. Detta har hjälpt författarna att inte bli trötta på ämnet.
I och med att denna studie har författarna lärt sig att jobba självständigt och lära sig att ta ansvar. Författarna har fått lära sig att ta reda på saker själva och inte få det serverat, vilket har varit nyttigt. Vidare har författarna fått lära sig att själva lägga upp tidsplaner för en längre period, vilket varit en värdefull erfarenhet som de kommer att bära med sig. Författarna har dessutom fått möjlighet att lära sig hur det är att arbeta med en och samma person under en längre period och anpassa sig till varandra. Detta arbetssätt har bidragit till att författarna har utvecklats både kunskapsmässigt men även personligt.
Ser författarna till den kunskap som har uppstått i det studerade ämnet kan det konstateras att vissa av de slutsatser som drogs förvånande författarna. Slutsatsen att ingen kan vara oberoende förvånade författarna mest. Samtidigt trodde inte författarna att revisorerna skulle vara så positiva till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten som de var. Revisorerna såg inte detta som något hot, vilket författarna innan studien trodde att revisorerna ansåg. Vidare blev även författarna förvånade över att revisionsyrket präglas i så stor grad av anpassning samt sociala och personliga egenskaper. Författarna trodde att revisionsyrket handlade mer
om ett rutinmässigt och formaliserat arbete, än vad det visade sig i denna studie. Sammanfattningsvis anser författarna att de lärt sig mycket om affärsrelationer och dess kontrast med oberoendet samt att ett oberoende yrkesutövande inte är lika lätt som det verkar i teorin.
Författarna kan även konstatera att det inte är lätt att genomföra en akademisk studie av denna dignitet. Trots att denna period kan ses som lång kan författarna konstatera att ett absolut sant värde är svårt att uppnå. Detta är första gången som författarna genomför en så omfattande studie, vilket nedför att allt inte blir rätt från början. Under studiens gång har det dykt upp problem som författarna inte kunnat förutse. Dessa har författarna fått ta ställning till och reflektera över. Samtidigt är det omöjligt att tänka på allt i förväg. Författarna anser att det inte går att dra helt sanna slutsatser, utan den slutsats som författarna har dragit är subjektiv. Inte ens författarnas åsikter är helt samstämmiga om vad oberoendet exakt innebär. Under studiens gång har likväl en bild som båda författarna kan stå bakom tagits fram och det är den bilden som presenterats i studien.
Att studien inte inkluderar kunderna skulle kunna ses som en svaghet, då slutsatser drogs utifrån hur revisorn tror att kunden ser på relationen. Författarna menar att revisorn var den part som de ville studera, eftersom det är denna part som har problematiken med oberoendet. Författarna är således medvetna om denna svaghet, men anser samtidigt att avgränsningen var motiverad.
Författarna är medvetna om att både relationer och oberoende kan vara komplicerade att studera. Relationer för att det inte är något som revisorn behöver reflekterar över. Samtidigt beror relationen mycket på parterna, vilket gör att det kan vara svårt att hitta en samstämmig bild. Likaså kan det vara svårt att studera oberoendet, då det inte finns en klar bild av vad oberoendet innebär.
Vad gäller frågan om revisionspliktens eventuella avskaffande var den under en stor del av studien inte tänkt att vara med. När författarna diskuterade ämnet med olika personer visades det sig att detta var en viktig aspekt, varför den tredje frågan skrevs in i problemformuleringen. Hur det bli i framtiden kan dock ingen svara på, därav är studiens
avskaffas. Detta kan diskuteras om det är vetenskap men författarna finner, som sagts ovan, denna fråga som viktig och intressant för denna studie.
Författarna kan konstatera att de är nöjda med sina prestationer. De anser att de har lagt sig på en relativt hög ambitionsnivå och lyckats uppnå en röd tråd genom hela studien. Vidare anser författarna att de problemfrågor som tagits upp i inledningen besvaras i slutsatsen. Slutligen menar även författarna att studien lyckats bidra med kunskap på det generella planet och på detta sätt berikat läsaren med kunskap.