Risker i omvärlden

De utmaningar och risker som förorsakas av omvärlden omfattar i synnerhet den allmänna ekonomiska utvecklingen, lagstiftning som är under beredning, politiska beslut samt utvecklingen av konkurrensläget så att konkurrensen också gäller den offentligt ägda hälso- och sjukvården. Omvärlden ger upphov till risker också med tanke på exempelvis HUS försörjningssäkerhet och verksamhetskontinuitet.

Den goda konjunkturen som setts i den finländska ekonomin under de senaste åren har förbättrat situationen i den offentliga ekonomin, underskottet har visat en uppgång 2019. Befolkningens åldrande har dock lett till högre pensionsutgifter, och den socioekonomiska befolkningsutvecklingen påverkar ökningen i vård- och omsorgsutgifterna under den närmaste framtiden. Också den internationella utvecklingen kan ge upphov till konsekvenser som är svåra att förutse. Till exempel Storbritanniens utträde ur EU, Brexit, kan påverka HUS verksamhet på olika sätt. EU har för utträdet beviljat uppskov fram till 31.1.2020. Utträdesavtalet och den politiska kungörelsen omförhandlades delvis hösten 2019. Utträdet kan medföra till och med

betydande konsekvenser för exempelvis försörjningssäkerheten då det gäller medicinska anordningar eller läkemedel.

Republikens president tillsatte den nya regeringen 6.6.2019. Rinnes regering påbörjade på nytt beredningen av social- och hälsovårdsreformen. När Rinnes regering avgick återupptog Marins regering i december beredningen på ungefär samma sätt som i det tidigare regeringsprogrammet. I beredningen beaktades beredningen under de tidigare valperioderna och de randvillkor som grundlagen sätter upp. I reformen försöker man samla organiseringen av social- och

hälsovårdstjänsterna till självstyrande områden som är större än kommunen. Också organiseringen av räddningsväsendet åläggs landskapen. I syfte att trygga tjänsterna på specialnivå bildas fem samarbetsområden. Områdena bildas enligt de gällande specialupptagningsområdena. Alternativ för särlösningen för social- och hälsovården i Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingfors har under hösten utretts i nära samarbete mellan kommunerna i området och HUS. HUS har också aktivt försökt påverka lösningarna genom att ge offentliga utlåtanden.

Slutrapporten blev färdig i december 2019. Med den modell som visas i rapporten vore det möjligt att trygga flexibiliteten i arbetsfördelningen mellan de självstyrande områdena och HUS samt stärka styrningen då det gäller att anlita den specialiserade sjukvården på ett ändamålsenligt sätt. I lösningen skulle beaktande tas till

centraliseringsfördelarna, HUS nationella ansvar, upprätthållande av beredskap och kapacitet, universitetsundervisning och -forskning samt tryggande av en adekvat produktionsvolym för dessa. Rapporten skickas ut för remissbehandling i januari 2020.

Statsrådet har tillsatt (1554/2018) delegationen för social- och hälsovården under undantagsförhållanden (PONK) för att förbättra verksamhetsområdets beredskap och identifiera eventuella lagstiftningsbehov. Social- och hälsovårdsministeriets

kanslichef är delegationens ordförande, och dess mandatperiod pågår fram till 31.5.2021. Ett stort antal experter från HUS deltar i delegationens arbete. HUS beredskapsledning och riskhanteringsavdelning har i samarbete med

sjukvårdsdistrikten inom specialupptagningsområdet, den regionala primärvården samt social- och krisverksamhetsenheterna påbörjat en regional beredskaps- och kontinuitetsplanering. Samordningen av verksamheten och planerna fortsätter 2020.

Regeringen har till riksdagen lämnat en proposition (RP 88/2019) med förslag till lag om förteckningar och ett register över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom. I propositionen föreslås det att det stiftas en lag om förteckningar och ett register över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom. Den föreslagna lagen ska ersätta den nuvarande lagen om ett register över dem som i sitt yrke är

exponerade för ämnen och processer som föranleder risk för cancersjukdom. Enligt förslaget införs en skyldighet för arbetsgivaren att föra förteckning över sådana ämnen, blandningar och arbetsmetoder som används på arbetsplatsen och som orsakar cancer eller skadar arvsmassan samt över de arbetstagare som exponeras för sådana agenser. De uppgifter som antecknats i arbetsgivarens förteckning ska

fortsättningsvis anmälas till det så kallade ASA-registret. I lagen föreskrivs också om utlämnande av uppgifter ur ASA-registret och om hur länge uppgifterna ska förvaras.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2020. HUS har i slutet av 2019 börjat förberedelserna för de nödvändiga förändringarna i sin uppföljnings- och rapporteringspraxis.

sjukvården. De föreslagna ändringarna skulle gälla det i 7 § i förordningen föreskrivna antalet höft- och knäprotesoperationer, ryggkirurgiska ingrepp,

bröstcanceroperationer och tjocktarmscanceroperationer. Vidare skulle 6 § ändras så, att de i paragrafen avsedda krävande operationerna eller ingreppen i fortsättningen centraliseras till universitetssjukhusen. Avsikten är att för förordningsutkastet ordna en remissbehandling i början av 2020. Förordningsändringen avses träda i kraft sommaren 2020.

SHM har begärt ett yttrande på utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och till vissa lagar som har samband med den. SHM har också begärt ett yttrande på utkastet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om överföring av vissa upp-gifter som gäller hälsoteknik från Tillstånds-och tillsynsverket för social-och hälsovården till Säkerhets-social-och utvecklingscentret för läkemedelsområdet.

Lagarna avses träda i kraft 1.1.2020.

SHM har också begärt ett yttrande på ändring av kemikalielagen. Syftet med

ändringen är att uppdatera den nationella regleringen till följd av EU-lagstiftningens utveckling och digitaliseringen av den nationella datainsamlingen. Den nya bilagan till CLP-förordningen, dvs. förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, börjar tillämpas stegvis från och med början av 2021.

SHM har begärt ett yttrande om Genomcentrum och förutsättningarna för

behandling av genomuppgifter i juli 2019. Genomcentrum skulle upprätthålla och förvalta ett centraliserat genomdataregister med genomdata som genereras i

verksamheten hos dem som bedriver biobankverksamhet samt tjänsteleverantörer.

SHM har också begärt ett yttrande på regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av hälso-och sjukvårdslagen och 2 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Lagarna avses träda i kraft 1.1.2020.

Finansministeriet har begärt ett yttrande på utkastet till statsrådets förordning om statsunderstöd för effektivisering av kommunernas verksamhet och för en reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Statsrådets kansli har begärt ett yttrande på arbetsgruppens förslag till anvisningar för statsförvaltningens effektiva kommunikation – Kommunikation under normala förhållanden samt för kommunikationen i störningssituationer och under

undantagsförhållanden.

Strålsäkerhetscentralen har begärt ett yttrande på Strålsäkerhetscentralens anvisning VAL 1: Skyddsåtgärder i den tidiga fasen av en nödsituation med strålrisk.

Justitieministeriet har begärt ett yttrande på utredningen om utvidgningen av tillämpningsområdet för offentlighetslagen. I utredningen är det fråga om en utvärderingspromemoria för förberedelsefasen av lagberedningen som

justitieministeriet låtit göra. Syftet med utredningen är att generera information för lagberedningen av utvidgningen av tillämpningsområdet för offentlighetslagen samt för en utvärdering av alternativen och metoderna för att förverkliga öppenhet i verksamheten hos enheterna som lyder under den offentliga förvaltningen.

Justitieministeriet har också begärt ett yttrande på erfarenheter av hur den allmänna dataskyddsförordningen fungerar och tillämpas.

Totalreformen av patientförsäkringen har godkänts av riksdagen i mars 2019.

Patientskadelagen ersätts med patientförsäkringslagen. De nya lagarna omfattade

lagen om patientförsäkringscentralen och lagen om trafik- och patientskadenämnden.

Lagarna träder i kraft i början av 2021. Det innebär att bestämmelserna om skador som ersätts ändras så att personskador som orsakas av produkter som implanterats i kroppen ersätts enligt vissa förutsättningar. Även yrkesinriktad rehabilitering som är nödvändig på grund av patientskada ersätts.

Totalreformen av patientförsäkringen förbättrade HUS resultat till följd av att man för patientförsäkringsbokningarna registrerade en engångsåterbäring på 15,8 miljoner euro. Upplösningen av bokningarna grundade sig på den ändring i handikappservicelagen (958/2019) som ledde till att kommunernas regressrätt till patientförsäkring för tjänster som tillhandahållits enligt handikappservicelagen slopas från och med 1.1.2021. Försäkringsgivarna behöver således inte längre förbereda sig på kostnader som uppstår enligt denna grund.

I den offentliga sektorn har patientförsäkringen varit ett system med självrisk som huvudsakligen tillämpats genom en parallellförsäkring som ordnats av

Patientförsäkringscentralen. HUS har haft ett direkt patientförsäkringsavtal med ett försäkringsbolag sedan 2012, och därför kräver reformen inga omedelbara åtgärder av HUS. HUS har börjat reda ut vilket alternativ för ordnande av patientförsäkringen som är bäst för HUS. Alternativen är att ta över patientförsäkringen (så kallat

Captive- dvs. egenförsäkringsbolag allena eller tillsammans med andra

sjukvårdsdistrikt) eller konkurrensutsättning och tecknande av försäkringen från ett försäkringsbolag enligt den nya lagen samt HUS behov.