Vårdarbetet och dess utveckling

Vårdarbetet, dvs. patientvården, undervisningen, forskningen och den anknytande ledningen på alla organisationsnivåer genomförs enligt HUS verksamhetsplan för vårdarbetet som härletts ur referensramen för Magnetsjukhusmodellen (se följande diagram). Verksamhetsplanen stöder i sin tur HUS strategiska nyckelmål i syfte att säkerställa att patienten får effektiv vård och behandling.

Referensramen för Magnetsjukhusmodellen

I Magnetsjukhusmodellen ligger fokus i all verksamhet på resultat som anknyter till patientvården, personalen och organisationen. Genom utmärkt vård som genomförs

Implementeringen av verksamhetsplanen för vårdarbetet grundar sig på ett nätverksförfarande. Nätverksstrukturen innefattar förutom expertgrupper som utsetts för organisationens olika nivåer också ledningsgruppen för HUS Vårdarbete som svarar för den strategiska planeringen, styrningen, samordningen och

uppföljningen av HUS vårdarbete samt genomförandet och utvecklingen av detta.

Vårdarbetet utvecklas också i ett nära samarbete med bland annat Lean-experterna och ackrediteringsprojektet

Joint Commission International. Ärenden som gäller utveckling av vårdarbetet har behandlats och planerats i HUS interna och regionala arbetsgrupper och evenemang, till exempel de seminarier som ordnas varje år i januari för cheferna för vårdarbetet i HUS-området, och seminarierna Vårdarbetet på 2020-talet som är särskilt avsedda för dem som utför kliniskt arbete. Handlingsplanen för vårdarbetet, som görs upp varje år, stöder målen i HUS strategi samt styr på alla organisationsnivåer

utvecklingen av forskningen och undervisningen i vårdarbetet och även ledningen av dessa funktioner. Genomförandet av vårdarbetet på HUS-nivå omfattar många helheter som kräver kontinuerliga åtgärder, såsom klassificering av vårdbehov, säkerställande av det kunnande som behövs vid läkemedelsbehandling och handledning för studerande, för vilka utsedda expertgrupper ansvarar utifrån verksamhetsplaner som årligen fastställs i HUS ledningsgrupp för vårdarbetet.

Magnetsjukhuset karaktäriseras av att vårdpersonalen deltar i besluten om sitt eget arbete och i den kontinuerliga utvecklingen av patientvården. De expertgrupper inom vårdarbetet på enhetsnivå som finns i HUS olika verksamhetsmiljöer stöder och främjar genomförandet av vårdarbete i enlighet med modellen för det professionella vårdarbetet vid HUS och etableringen av enhetliga förfaranden i den dagliga

verksamheten. I sina egna enheter utvecklar grupperna dessutom patientvården.

Resultaten av verksamheten i expertgrupperna på enhetsnivå presenteras på Hoitotyö 2020-luvulla (Vårdarbetet på 2020-talet)-evenemang som ordnas två gånger om året.

Magnetsjukhusmodellen betonar vikten av gott ledarskap. Undersökningar visar att ledarna inom vårdarbetet är centrala aktörer när det gäller att säkerställa skötarnas arbetsnöjdhet, patientnöjdheten och patientsäkerheten. I maj 2019 genomförde ledningen för vårdarbetet under ledning av Dr Barbara Mackoff det fjärde Leadership Laboratory

-utbildningsprogrammet. Denna gång deltog 17 avdelningsskötare från HUS samt Helsingfors social- och hälsovårdsväsen. I utbildningen behandlades bland annat förändringsledning, gruppdynamik, förmåga att motivera och inspirera personalen samt hantering av tidsanvändningen. I utvärderingen fick utbildningen medelbetyget 3,53 på skalan 1–4. Dr. Mackoff gav också föreläsningar för de chefer och ledare för HUS vårdarbete som tidigare deltagit i Leadership Laboratory-utbildningen.

Högklassig professionell verksamhet omfattar förebyggande av fallolyckor och trycksår bland patienterna, och detta ingick också 2019 i HUS strategiska mål. I utvecklingen har man dessutom fokuserat på säkerställande av nutrition samt smärtbehandling för patienterna. För att uppnå de ovan nämnda målen har man sammanställt enhetliga verksamhetsmodeller för vårdarbetet. Som stöd för kunskaperna om de enhetliga verksamhetsmodellerna har man ordat

webbutbildningar i vilka totalt cirka 1 000 personer deltog 2019. I oktober ordnades en utbildning om smärtbehandling som för de olika HUS-sjukhusen videofilmades enligt temat “Smärta hos barn och seniorer”. Ett nutritionsseminarium ordnades våren 2019. Genomförandet av de viktigaste åtgärderna inom smärtbehandling utvärderades i samarbete med en projektplanerare från Vård- och hälsovetenskapliga forskningscentralen. Utvärderingen omfattade 295 patienter, och för 45 av dessa vidtogs de viktigaste åtgärderna inom smärtbehandling (15 procent). Det kriterium som uppfylldes bäst var “i samarbete med patienten har en smärtindikator valts"

(68,5 procent). Dessutom har arbetsgruppen för smärtbehandling förberett chefsöverläkarens brev med anvisningar om smärtbehandling.

Synligheten av förebyggande av trycksår främjades genom det internationella evenemanget STOP Pressure Ulcer som 21.11.2019 ordnades av studerandena vid yrkeshögskolan Laurea och HUS arbetsgrupp för trycksår. Studerandena besökte tillsammans med sårvårdsexperter och kliniska experter sex av HUS sjukhus. Den aktuella dagen samarbetade man också med Esbo sjukhus, bland annat gällande presentationen av trycksårsmadrassen hos HUS Akutens sjuktransport. Målet för förebyggandet av trycksår i HUS strategiska mål var att en bedömning av risken för trycksår gjorts för 80 procent av alla patienter som vårdas på vårdavdelning och att incidensen av trycksår (grad ≥ 2) är under 1,9 procent (under 7 procent i enheterna för intensivvård). Täckningen av bedömningen av trycksårsrisken på

vårdavdelningarna var 44,7 procent (2017: 52 100 st, 2018: 57 300 st, 2019: 55675 st). Siffrorna är inte jämförbara till följd av att flera nya enheter flyttades från Helsingfors stad och sammanslogs med HUS 2019. Största delen, dvs. cirka 50 procent, av trycksåren var första gradens trycksår. Inga uppgifter står till förfogande från intensivvårdsavdelningarna. En bedömning av prevalensen av trycksår

genomfördes i hela HUS. Under en dag bedömdes 700 patienter. Prevalensen av trycksår på vårdavdelningarna rapporteras i den nationella undersökningen. På intensivvårdsavdelningarna och avdelningarna för intensivövervakning bedömdes totalt 95 patienter. Incidensen av trycksår, bortsett från första graden, var 12,6 procent på intensivvårds- och intensivövervakningsavdelningen (2018: 17,3 %).

Intensivvårds- och övervakningsavdelningarna var också en särskild prioritering 2019. Incidensen av trycksår på barnens intensivvårdsavdelning var 0 procent.

Täckningen av den första bedömningen av trycksårsrisken 2019: områden från vilka uppgifter står till förfogande

indikator för risken för fallolyckor. Ett ytterligare mål är att det inte sker fler än 0,8 fallolyckor som orsakar men per 1 000 patientdagar. En screening gällande risken för fallolyckor gjordes för 38 procent av patienterna som vårdats (2017: 44 400 st, 2018:

53 200 st, 2019: 46 061). Alla patienter som preliminärt identifierats som

riskpatienter bedömdes med den indikator som kartlägger risken för fallolyckor. I journalhandlingarna har 455 fallolyckor antecknats 2019, och av dessa ledde 71 procent till men för patienten.

Täckningen av den första bedömningen av risken för fallolyckor 2019: områden från vilka uppgifter står till förfogande

HUS strategiska nyckelmål gällande högklassig och säker vård omfattar att trygga patientens nutritionstillstånd. Målet är att man för 80 procent av patienterna som får vård på vårdavdelning gjort en preliminär bedömning och att man för 80 procent av patienterna som har fastställts höra till riskgruppen gjort en bedömning med hjälp av indikatorn för risken för undernäring. För 24 procent av de vuxna patienterna på vårdavdelningar gjordes en preliminär screening av risken för undernäring

(n=38 433). För de patienter i den preliminära screeningen som fastställdes höra till riskgruppen gjordes en screening med den egentliga NRS2002-indikatorn. För barnen (n=2 001) som fick vård på vårdavdelningar (resultatenheten Sjukvård för barn och unga) bedömdes risken för undernäring enligt indikatorn STRONGkids. En risk för undernäring konstaterades hos 54 procent av barnpatienterna i screeningen.

En säker läkemedelsbehandling har fast anknytning till HUS strategiska nyckelmål om högklassig och säker vård. Vårdpersonalen kan förkovra sina kunskaper i läkemedelsbehandling genom kompletterande utbildning som vid HUS förverkligar med hjälp av läromaterialet LOVe – lääkehoidon osaaminen verkossa (kunskaper i läkemedelsbehandling på webben). I de olika LOVe-webbutbildningarna deltog sammanlagt 5 309 personer 2019. Den så kallade iv-utbildningen, som ger färdigheter för intravenös vätske- och läkemedelsbehandling samt

blodtransplantation och epidural läkemedelsbehandling, avlades med godkänt betyg av 1 976 anställda vid HUS. Fortbildningen i läkemedelsbehandling för vårdpersonal med utbildning från andra stadiet genomfördes med godkänt betyg av sammanlagt 414 personer. Specialdelen om akutologi för sjukskötare som arbetar med intravenös läkemedelsbehandling på jourpolikliniker och -avdelningar, operations- och

anestesiavdelningar samt intensivvårds-, intensivövervaknings- och

övervakningsavdelningar samt dagkirurgiska enheter slutfördes med godkänt betyg av 982 personer. Specialdelen om kontrastmedel slutfördes av 309 personer, specialdelen om läkemedelsbehandling för barn av 564 personer samt specialdelen om psykiatrisk läkemedelsbehandling av 620 personer.

Styrgruppen för vårdpersonalens läkemedelsbehandling ordnade två

utbildningsdagar om läkemedelsbehandling 2019. Utbildningarnas teman var trygg implementering av läkemedelsbehandling, och det varierande aktuella ämnet läkemedelsbehandling för en infektionspatient. Styrgruppen för vårdpersonalens läkemedelsbehandling förberedde och tog i sin tur i anslutning till integrationen av HUS och Helsingfors jourverksamheter samt introduktionen av Apotti-systemet ställning till anvisningarna om vårdpersonalens kunskaper i läkemedelsbehandling och tillståndspraxisen.

HUS försöker uppnå en optimal kompetensstruktur, där man tar fasta på expertisen inom vårdarbetet hos anställda på olika nivåer och drar maximal nytta av deras kompetens. Magnetsjukhusmodellen kräver organisationens systematiska stöd i övergångsfaserna av den professionella utvecklingen. Man började utveckla dessa stödprogram genom att omarbeta existerande utbildningsprogram så, att de är i enlighet med den amerikanska Transition to Practice (PTAP)-modellen. PTAP kräver bland annat en kompetent ansvarsperson för alla program samt parter som genomför programmet, mål som satts upp för programmet med tanke på patienten, skötaren och organisationen samt påvisande av att målen uppnåtts genom mätning av resultat som fastställts i förväg. Internationellt har det konstaterats att stödprogrammen främjar skötarnas engagemang i organisationen.

Den första utbildningen enligt PTAP-modellen började i slutet av 2019. Den

omarbetade utbildningen Skicklig skötare, till vilken 26 deltagare valdes, pågår ett år och ger 30 studiepoäng. År 2019 ordnades HUS Skiftansvarig I- och

II-utbildningarna, som också spelades in på video till följd av det stora intresset för utbildningarna. Syftet med utbildningen är att den som ansvarar för ett skift får färdigheter att verka i denna roll. I dessa utbildningar deltog totalt cirka 170 personer.

Utbildningen Skiftansvarig på HUS-nivå upprepas i enlighet med PTAP-kriterierna 2020.

Fördjupande introduktioner genomfördes i olika verksamhetsmiljöer 2019. Den fördjupande introduktionen i intensiv- och övervakningsvården hör redan till den etablerade verksamheten. Tio utbildningsdagar ordnades, och i dessa deltog cirka 400 personer. Majoriteten av deltagarna var från HUS intensivvårds- och

övervakningsavdelningar, men det fanns också deltagare från organisationer utanför HUS. En perioperativ fördjupande utbildning (PESPE), som omfattade 4

utbildningsdagar med olika teman, testades våren 2019. Enligt responsen som samlades in från deltagarna (25) fanns det ett klart behov för utbildningen. Den fördjupande introduktionen omarbetades utifrån den mottagna responsen, och den andra utbildningshelheten som ordnades hösten 2019 fick bättre betyg än

testutbildningen. Neurocentrums fördjupade introduktion har inletts 2018 och omfattar 6 utbildningsdagar med olika teman under året. Skickliga skötares kompetens har utnyttjats i alla dessa, bland annat har de verkat som utbildare och ledare för dagarna.

Ledningen för vårdarbetet vid HUS har sedan 2017 svarat för att leda arbetet med utveckling och påbörjande av kollegial utvärdering av vårdarbetet på riksnivå. Alla

utvärderingen patientresponsen på vårdarbetet. Uppgifterna samlades in gemensamt med en vecka långa urval som gjordes fyra gånger under året. På HUS vårdarbete mottogs respons från 4 000 patienter. Dessutom omfattade den kollegiala

utvärderingen på riksnivå mätning av skötarnas arbetsnöjdhet och engagemang.

Nationell jämförelseinformation produceras våren 2020 av Ledningen för vårdarbetet vid HUS. Vårdarbetssensitiv kvalitet inkluderades 2019 i THL:s nationella

kvalitetsregisterprojekt. Målet för arbetsgruppen för projektet vårdarbetssensitiv kvalitet är att lägga fram förslag på hur den vårdarbetssensitiva kvaliteten bäst kan följas upp i kvalitetsregistret och med hjälp av kvalitetsregistren.

Ett av HUS strategiska nyckelmål är att personalstyrkan, strukturen och

-kompetensen ska möjliggöra en kostnadseffektiv verksamhet. I syfte att säkerställa att personalen allokeras rätt har man inom HUS tagit systemet för klassificering av vårdintensiteten RAFAELA i användning. Vid utgången av 2019 användes systemet av 82 somatiska vårdavdelningar, 84 polikliniker eller dagavdelningar och 19 operations- och anestesiavdelningar (sammanlagt 185 enheter). Optimal vårdintensitetsnivå tillämpades i slutet av året av cirka 90 enheter.

HUS-Totals rapporter om vårdintensitet etablerades för användning. Utöver detta utvecklades nya innovativa metoder för att utnyttja uppgifterna om vårdintensitet, till exempel en prognosmodell för vårdintensiteten, som i slutet av året testades vid resultatenheterna Gastrocentrum samt Kvinnosjukdomar och förlossningar.

Testresultaten blir färdiga 2020, och utifrån dessa görs fortsatta planer upp.

Vid HUS innebär introduktionen av Apotti-systemet att vårdavdelningarnas OPCq- och öppenvårdsenheternas POLIindikatorer byts till den nya generiska HOIq-indikatorn. De enheter som tar Apotti GL2 i användning i den första fasen (2020) fick utbildning om HOIq-indikatorn. Som en separat funktion integrerades i Apotti HOIq och den PERIHOIq-indikator som används vid de perioperativa enheterna. Tekniskt och operativt sett möjliggör Apotti inte en registrering av personalresurserna. I slutet av året började IT-förvaltningen sammanställa en ny applikation i vilken

personalresurserna registreras (blir färdig i början av 2020).

HUS samordnare för vårdintensitet sammanträder regelbundet varje månad. De mest centrala temana omfattar reformerna som Apotti för med sig och frågor som anknyter till utveckling av rapporteringen. I samarbete mellan IT-förvaltningen och

samordnarna förbereddes för enheterna som börjar tillämpa den nya klassificeringen av vårdintensitet material om vårdintensitet och rapporteringen av denna samt om ansvaret i olika parters roller.

HUS upphandlar de nödvändiga tolktjänsterna av A-Tulkkaus Oy. År 2019 gjordes tolkningar på 70 språk vid HUS (2018: 73 språk). De mest efterfrågade språken var fortfarande arabiska, ryska och somaliska. Denna grupp utgjorde över 50 procent av alla språk som tolkades. Antalet tolkningstimmar uppgick till 39 136 (2018: 38 184) och antalet tolkningsgånger till närmare 31 720 (2018: 28 309). Tolkning användes mest vid HUS Sjukvård för barn och unga, HUS Huvud- och halscentrum, HUS Psykiatri och HUS Kvinnosjukdomar och förlossningar. Tolkningar som görs på plats utgjorde fortfarande största delen av tolkningarna. Distanstolkning genom

videoförmedling eller per telefon stod för 8 procent (2018: 8 procent) av tolkningstimmarna.

Det finns en stark legislativ grund för att stärka patientens ställning, delaktighet och påverkande. Den systematiska, organiserade och samordnade verksamheten med kundpaneler och erfarenhetsexperter vid HUS har utvidgats i enlighet med

projektplanen för genombrottsprojektet Patienten som aktiv deltagare och påverkare

2017–2019. Verksamheten med erfarenhetsexperter och kundpaneler har blivit en viktig del av sjukhusvardagen vid HUS. Som verksamhetsform möjliggör de deltagande och påverkande i realtid då det gäller planering, utveckling och utvärdering av tjänsterna i servicesystemet. Utbildade kundpaneler och

erfarenhetsexperter verkar vid alla HUCS resultatenheter, sjukvårdsområden, HUS Asvia och HUS Diagnostikcentrum. Under kurserna 2019 utbildade HUS också 10 egna utbildare för uppgiften som erfarenhetsexpert.

År 2019 hade sju grupper avlagt den sex månader långa erfarenhetsexpertkursen (5 sp, N = 112 erfarenhetsexperter och 15 samordnare) för olika resultatenheter.

Kurserna genomfördes i samarbete med yrkeshögskolan Laurea. Därefter påbörjades verksamheten med erfarenhetsexperter i Hyvinge och Borgå sjukvårdsområden, vid Raseborgs sjukhus samt inom Hucs Muskuloskeletal- och plastikkirurgi och Hucs Sjukvård för barn och unga. Dessutom utbildades ytterligare erfarenhetsexperter för HUCS sjukvårdsområde (Akuten, Kvinnosjukdomar och förlossningar,

Neurocentrum, Psykiatri, Cancercentrum). Som HUS interna utbildningar ordnades 2019 flera två dagar långa kundpanelskurser (n = 105 panelmedlemmar och 30 samordnare) till följd av att alla program för enheterna för sällsynta sjukdomar som fått eller ansöker om ERN Health Care Provider-status ska delta i kundpanelsarbete.

Inom HUS interna verksamhet med erfarenhetsexperter och kundpaneler bedrevs samarbete på regional, nationell och internationell nivå.

År 2019 påbörjades kollegiala utvärderingar och responsenkäter för HUS verksamhet med erfarenhetsexperter och kundpaneler för att få en övergripande helhetsbild för den påbörjade verksamheten och för en fortsatt högklassig utveckling inom de olika sjukvårdsområdena och resultatenheterna. Deltagarna omfattade ledningen för HUS vårdarbete, samordnarna för sjukvårdsområdets och resultatenheternas verksamhet med erfarenhetsexperter och kundpaneler samt de utbildade erfarenhetsexperterna och medlemmarna i kundpanelen. De interna kollegiala utvärderingarna genomförs inom alla sjukvårdsområden och vid alla resultatenheter 2019–2020. Responsenkäter genomfördes för erfarenhetsexperterna och medlemmarna i kundpanelen 17.9–

31.10.2019.

I den interna kollegiala utvärderingen granskades med hjälp av en checklista verksamheten med erfarenhetsexperter och kundpaneler och auditerades det operativa arbetet (bland annat analys av verksamheten, utvecklingsåtgärder och -projekt). För varje utvärdering gjordes i samband med auditeringen en checklista och auditeringsanteckningar om det operativa arbetet samt en separat skriftlig

auditeringsrapport. År 2019 uppgick antalet genomförda auditeringar av

kundpanelsverksamheten till 7/10 sjukvårdsområdes-/resultatenhetspar. Antalet genomförda auditeringar av verksamheten med erfarenhetsexperter uppgick till 5/8 sjukvårdsområdes-/resultatenhetspar.

I responsenkäterna kartlades erfarenheterna av den påbörjade verksamheten.

Huvudtemana i enkätblanketten var bland annat erfarenheterna av starten på arbetet i kundpanelerna, mötesverksamheten, kontakterna vid resultatenheten efter kursen, erfarenheterna av besök/uppgifter vid resultatenheterna, till exempel presentationer, observationsbesök, uppgifter, arbetsgrupper, erfarenheterna av kundpanelernas och erfarenhetsexperternas uppgifter och uppdrag samt fritt formulerad respons.

I slutet av 2019 började man också i samarbete med HUS forskningsledning och Vård- och hälsovetenskapliga forskningscentralen (Nursing Research Center, NRC)

Vårdpersonalen vid HUS olika sjukhus och på olika organisationsnivåer deltog på ett synligt sätt i studiedagar i Finland och i internationella konferenser där

expertföreläsningar samt muntliga presentationer och poster-presentationer hölls.

Likaså deltog vårdpersonalen samt ledarna och cheferna för vårdarbetet på bred front i planeringen och genomförandet av de följande introduktionerna av Apotti-systemet samt de anknytande verksamhetsförändringarna och utbildningarna.

Årsberättelsen för vårdarbetet 2019 innehåller en närmare beskrivning av hur vårdarbetet vid HUS utvecklas. Årsberättelsen för vårdarbetet 2019 ingår som webbpublikation i HUS familj av nya årsberättelser.

7.2 Magnetsjukhusprojektet

Magnetsjukhusprojektet, dvs. projektet med ett kvalitetssystem för vårdarbetet, har sedan 2017 pågått i enlighet med HUS strategi som en del av de internationella ackrediteringarna. Med Magnetsjukhuset avses ett sjukhus som av American Nurses Credentialing Center (ANCC) på ansökan beviljats ett officiellt erkännande för utmärkt vårdarbete och resultaten av patientvården. Det finns cirka 500 magnetsjukhus i världen. Cirka 8 procent av sjukhusen i USA har

magnetsjukhusstatus. I Europa finns det ett sjukhus som ackrediterats 2017,

Universitair Ziekenhuis Antwerpen (UZA), i Belgien. Nottingham universitetssjukhus i Storbritannien inledde ansökningsprocessen på hösten 2019. Ansökningsprocessen påbörjas för HUS första resultatenheter hösten 2020.

Målet för magnetsjukhusprojektet är att ansöka om status som Magnetsjukhus för HUS Cancercentrum, resultatenheten HUS Sjukvård för barn och unga, HUS Hjärt- och lungcentrum samt HUS Psykiatri. Syftet är att utifrån HUS strategi bygga upp vårdarbetet inom hela HUS enligt Magnetsjukhusmodellen och förbättra resultaten av patientvården, personalens arbetsnöjdhet och organisationens ekonomiska resultat. Raseborgs sjukhus utvecklar sitt vårdarbete med ett mål som är i enlighet med ANCC:s Pathway to Excellence © - modellen. Processen med ansökan om statusen och anslutningen till denna kräver av resultatenhetens ledningsgrupp ett beslut om och engagemang i verksamhet enligt magnetsjukhusmodellen.

Förvaltningsöverskötaren leder magnetsjukhusprojektet där man stöder de utsedda resultatenheternas statusansökan och utvecklingen av vårdarbetet i hela HUS.

Projektet har en styrgrupp och en projektgrupp som verkställande direktören tillsatt.

Styrgruppen övervakar genombrottsprojektets framskridande och godkänner den årliga verksamhetsplanen. De resultatenheter som avser att ansöka om statusen gör upp en egen verksamhetsplan. Projektgruppen ska bereda och främja verksamhet i enlighet med kriterierna i kvalitetssystemet och statusansökan.

Magnetsjukhusprojektet är HUS strategiska utvecklingsprojekt för internationell ackreditering, och av denna anledning har HUS ledningsgrupp i sitt Lägesrum regelbundet följt upp projektets framskridande vid sina möten.

På HUS-nivå samordnas magnetsjukhusprojektet av utvecklingschefen för Ledningen för vårdarbetet, ledaren för Magnetprogrammet samt vid de resultatenheter som ansöker om statusen de kliniska experterna under ledning av ledande överskötaren.

Den information som behövs för projektet har producerats i små grupper som för vart och ett tema bildats av expertmedlemmar från HUS Ledningen för vårdarbete, HUS IT-förvaltning och resultatenheterna som ansöker om statusen.

Koncernförvaltningens gemensamma strategiska utvecklingsprojekt omfattade också budgeten på 165 000 euro för magnetsjukhusprojektet. I budgeten ingick lönen för magnetprogrammets ledare samt bland annat kostnader för utvecklingen av

vårdarbetets kommunikation, översättnings- och materialkostnader, kostnader för ordnande av utbildnings- och magnetevenemang, inklusive expertarvoden samt utbildnings- och resekostnader. Projektet höll sig inom budgeten.

I koncernförvaltningens gemensamma kostnader gjordes en separat budget för sökandeorganisationernas Press Ganeyn NDNQI-licenser som kostar mellan 4 500 och

8 500 amerikanska dollar beroende på antalet bäddplatser hos resultatenheten, samt medlemsavgifterna för ANCC:s Pre Intent Program (10 000 amerikanska dollar per enhet). Sjukvård för barn och unga, Cancercentrum och Hjärt- och lungcentrum är med i Magnet Pre Intent Programm vars innehåll man tog del av i synnerhet vid utbildningarna för ansökningsprocessen i samband med konferensen

Magnetsjukhuset 2019. Enligt ett tidigare beslut kommer sökandeorganisationerna själva att stå för kostnaderna för ansökningsprocessen.

Organisationens utveckling till ett Magnetsjukhus tar enligt ANCC i medeltal sju år, och för exempelvis UZA tog det cirka 10 år. HUS har i och med spetsprojektet Magnetsjukhuset varit på “Magnetresan” fyra år. Den egentliga processen med ansökan om status som Magnetsjukhus tar cirka två år och har tre faser: uppfyllande av förhandsvillkoren och förhandsansökan, den egentliga ansökan samt

utvärderingsbesök utifrån vilka beslut om beviljande av status fattas. Förutsättningen för att ansöka om status som Magnetsjukhus är att ansökarorganisationen uppfyller ANCC:s gällande kriterier, vilka är 50 i manualen som trädde i kraft i början av 2019.

Ett förhandsvillkor för att påbörja ansökningsprocessen är att ansökarorganisationen

Ett förhandsvillkor för att påbörja ansökningsprocessen är att ansökarorganisationen