Samarbete och kommunikation

Vi kan nu se att upplevelsen av problematiken är väldigt olika från person till person.

Detta leder oss in på nästa tema, nämligen samarbete och kommunikation vilket blir än mer relevant i ljus av det faktum att man upplever problematiken såpass olika. Här är målet alltså att få reda på personerna tror att problematiken påverkar kommunikation och samarbete.

4.4.1 Chef 1 om samarbete och kommunikation

Angående samarbetet mellan de hierarkiska skikten på företaget berättar han att det fungerar exemplariskt på chefsnivå och åtminstone överlag bra mot personalen. Han har även uppfattningen av att detta är ömsesidigt från personalens sida då det sällan hörs några klagomål på den punkten. Dock poängteras att man som chef knappast kan vara bra kompis med alla på en avdelning med cirka 40 arbetare, men överlag fungerar samarbetet mycket bra.

Om konflikter uppstår i samarbetet får vi höra att det oftast handlar om någon som kanske har lite svårare att lära än andra och då måste de säga ifrån så att problemen kan lösas. För att underlätta detta har företaget gått igenom en intern förändring där man har ökat antalet flödestekniker (från två stycken för 2 år sedan till sju i dagsläget) för att försöka hantera problemen så tidigt som möjligt.

Vi går in mer på samarbetet uppåt i organisationen och får veta att produktionsledarna sitter med och fattar beslut om vad som skall hända på fabriken så de är delaktiga i processen och lämnas inte utanför vid eventuella beslutstaganden. Han anser även att produktionsledarna får gehör för rimliga önskemål gentemot ledningen även i stora frågor rörande kostnader av olika slag.

Vad gäller feedback från personalen angående kommunikationen i företaget svarar han att det kan variera lite beroende på vem det är man frågar. Det poängteras att vissa har väldigt lätt att prata för sig medan andra måste sökas upp och när man har 40 individer att styra över kan det vara svårt att fånga upp alla känslor. Man använder sig därför av utvecklings och lönesamtal för att få reda på vad folk tycker och tänker om saker och ting i företaget.

Vi frågar om det ges utrymme för personal att komma med egna idéer och förslag till förbättringar, på detta svarar han att flödesteknikerna först och främst är de som jobbar med förbättringsarbetet men förslagen kan ofta komma från golvet och ibland kan han själv ha en idé om hur han vill att det skall se ut.

Samarbetet mellan produktionsledarna fungerar också bra enligt honom själv, är det ont om folk på någon avdelning lånar man ut egen personal om det finns möjlighet och man undviker att konkurrera mellan avdelningarna utan satsar på samarbete istället.

När vi pratar om hur kommunikation uppifrån organisationen flödar nedåt till arbetarna svarar han att det är bra och att de "kör med ganska öppna kort" vissa saker är det tystnadsplikt över men utöver det tror han att kommunikationen fungerar bra.

4.4.2 Arbetare 1 om samarbete och kommunikation

Vi talar om hur kommunikationen fungerar uppåt i organisationen från en arbetares perspektiv och han berättar att han inte har några problem med att gå och prata med sin chef om det skulle vara något. Oftast tycker han dock att det räcker med att gå till flödesteknikerna och lösa det på den nivån istället.

Kommunikationen åt andra hållet är å andra sidan inte lika smidig, de få gånger någon får reda på något brukar det fastna på vägen innan alla i personalen har fått ta del av informationen. Han kan dock inte specificera var det är det brister.

När det gäller personalens egen förmåga att få till förändringar går dessa genom flödesteknikerna under förbättringsgruppsmöten. Där får man säga till vad man tycker behövs och så tar flödesteknikern frågan med sig till avdelningschefen som i sin tur får ta det högre upp i organisationen om så behövs. Vad han vet verkar det dock som om de flesta förslag fortfarande ligger på förhandling högre upp i hierarkin.

Han berättar för oss hur han och ett par medarbetare fått igenom en mindre förändring på arbetsplatsen genom att tala med sin samordnare istället för chefen som hittills inte har dragit åt sig några klagomål.

Arbetet med förbättringsgrupperna har dock lönat sig anser han, då chefen blir mer involverad när flödesteknikerna är med och trycker på när en förändring behöver göras.

Vi upptäcker en viss irritation vad gäller samarbetet mellan skiften på avdelningen då vi får höra att skiftöverlämningarna inte fungerar så smidigt som de skulle kunna göra och han anser att lite mer tid skulle kunna ägnas åt att få dessa att fungera bättre. Han berättar att han tagit upp detta med sin samordnare samt med sin chef specifikt, att folk borde komma lite tidigare så att allt som behövs kan gås igenom under skiftöverlämningen.

4.4.3 Chef 2 om samarbete och kommunikation

Vi frågar om hur hon uppfattar att samarbetet mellan personal och chefer fungerar på företaget och får svaret att det fungerar ganska bra, även om det som chef kan vara svårt att vara älskad av alla på fabriken. Samarbetet mellan henne själv och hennes chef är å andra sidan väldigt bra och hon säger själv att "Jag har världens bästa chef" och då hon haft flertalet produktionschefer tidigare har hon möjlighet att jämföra. Den nuvarande produktionschefen är enligt henne själv mycket empatisk och har förståelse för att folk inte kan jobba under full kapacitet varje dag utan att personliga problem kan påverka arbetsprestationen negativt och tar hänsyn till detta. Samtidigt som han gärna lyssnar på förslag och går att resonera med är han även kapabel till att styra när det behövs.

Vad gäller högre upp i organisationen verkar hon ganska nöjd med kommunikation och samarbete. Vi får höra att VD: n är en person som är intresserad och engagerad i verksamheten och inte bara är intresserad av produktivitet och lönsamhet. Av intresse är att nämna att VD: n tydligen kan namnet på de flesta av arbetarna i fabriken, vilket stärker intrycket av engagemang i verksamheten. Hon förklarar även att han är bra på att lyssna, men kanske inte lika kvick på att tillmötesgå alla önskemål som ställs.

Vi kommer in på hur det var under perioden då de hade en annan produktionschef på företaget och situationen var värre, problemet anser hon var då att den tidigare chefen saknade intresse för fabriken. Detta ledde till att samarbetet på företaget led och arbetssituationen var mycket svårare, bristen på motivation från chefen var en viktig faktor poängterade hon.

4.4.4 Arbetare 2 om samarbete och kommunikation

Även i denna intervju beskrivs samarbetet mellan personal och chefer som överlag positivt, hon talar om för oss att arbetarna har en ganska nära kontakt med sin avdelningschef och att det är henne de vänder sig till oftast om det är någonting.

Produktionschefen är det dock inga problem att prata med heller anser hon.

Om det är några problem med samarbete i företaget förekommer det oftast mellan skiften tycker hon. När vi genomför intervjun har hon hoppat in tidigt och jobbar med det andra skiftet och det finns en viss skillnad i arbetssätt och man jobbar bäst med sitt vanliga skift tycker hon.

Vi frågar om relationen med cheferna påverkar samarbetet eller lagandan hos personalen, men det tycker hon inte är några större problem utan snarare att det är positivt om de får någon respons från cheferna och att man då jobbar bättre.