Sambandet mellan rekommendationer och prissättning

Sambandet mellan aktierekommendationer och aktiepriser är ett välstuderat forskningsämne. I ett antal vetenskapliga studier har man undersökt huruvida det finns något signifikant samband mellan dessa faktorer. I en studie av Womack (1996) undersöks huruvida aktierekommendationer utfärdade av analytiker har en signifikant påverkan på aktiekurser. Han undersöker rekommendationer utfärdade av ledande analytiker i USA under perioden 1989– 1991. Studien av Barber et al. (2003) använder sig av likvärdig data och struktur som

den av Womack (1996). I studien av Barber et al. (2003) skapades dock fem olika portföljer som balanseras dagligen, som sorterades från stark köprekommendation till stark

säljrekommendation. Womack (1996) inkluderar dock enbart två portföljer, vilka är stark köprekommendation och svag säljrekommendation. Dessa två portföljer representerar

extremfallen, alltså i de fallen där en utfärdad rekommendation är stark, eftersom dessa två portföljer antas ha den kraftigaste rörelsen som ett resultat av en utfärdad rekommendation. Resultatet från denna studie är att det finns ett signifikant samband mellan aktiekurser och analytikers rekommendationer, alltså att utfärdade rekommendationer har en påverkan på aktiepriserna. Man kommer fram till att för köprekommendationer är den genomsnittliga initiala reaktionen en rörelse på 2,4% där denna rörelse dock är relativt kortlivad. För säljrekommendationer är den genomsnittliga initiala reaktionen betydligt större, med en rörelse på 9,1%, denna rörelse har även en längre varaktighet. Den långsiktiga reaktionen vid en köprekommendation är en uppgång på 5%, vid en säljrekommendation så är det en nedgång på 11%. Den långsiktiga reaktionen definieras som den totala påverkan som en rekommendation har, alltså att perioden som innefattar såväl den initiala rörelsen som den rörelse som uppstår efter att en aktie har bytt plats från en portfölj till en annan. Det visar sig alltså att utfärdade säljrekommendationer har en större påverkan på aktiekursen än en köprekommendation, det framkommer även att köprekommendationer förekommer betydligt oftare än säljrekommendationer, vilket är i likhet med denna studie (se figur 4).

För att bekräfta att rekommendationerna inte enbart har en kortsiktig effekt på aktiepriset, så har man valt att inkludera en simuleringsmodell som kan estimera vad det egentliga priset skulle vara om en rekommendation inte skulle ha utfärdats. Det visar sig att även med denna simuleringsmodell, så finns det ett signifikant samband mellan utfärdade rekommendationer och aktiepris. Detta innebär att en rörelse har en signifikant betydelse, även på längre sikt. Andra intressanta observationer är att rörelsen vid en utfärdad rekommendation är betydligt större i ett mindre bolag än den rörelse som förekommer i ett större bolag. Det framkommer även att den initiala rörelsen ofta motsvarar den som analytiker förutspått. Det framkommer även att den överavkastning som uppstår som ett resultat av rekommendationer inte är “mean-reverting”, vilket innebär att kursen inte tenderar att gå tillbaka till sitt ursprungliga värde efter att effekten av rekommendationen har avtagit. Detta innebär att en utfärdad rekommendation tenderar att ha en långsiktig påverkan, snarare än endast en kortsiktig reaktion på aktiepriset.

I studien av Murg, et al. (2014) undersöks hur utfärdade rekommendationer påverkar aktiekurserna på Austrian Traded Index, och om det finns en möjlighet till abnormal avkastning genom att följa dessa rekommendationer. Den valda mätperioden är 2000–2014, och indexet innehåller totalt 26 bolag. Likt studien av Womack, delas rekommendationerna upp efter köp, sälj och behåll, man väljer att inkludera “stark” och “svag” rekommendation inom sin respektive rekommendations-grupp. En annan likhet är även att man väljer att ha ett särskilt fokus på skillnader i rekommendationer, exempelvis den skillnaden som uppstår då att

en aktie som har köprekommendation får en säljrekommendation, och vice versa. Man testar ett antal hypoteser, bland annat om faktorer som P/B-tal, den valda marknaden och bolagsstorlek har en särskild påverkan på huruvida det är möjligt att generera abnormal avkastning genom att följa utfärdade rekommendationer. För att bedöma hur väl rekommendationer kan förutspå framtida kursförändringar så använder man sig av ARMA-GARCH-modellen för att jämföra resultatet på längre sikt.

Resultatet från denna studie visar att när en rekommendation förändrades från sälj till köp så dokumenterades en abnormal avkastning på 1,232%. När en rekommendation förändrades från köp till sälj dokumenterades en abnormal avkastning på -1,534%. Alltså framkommer det att precis som i studien från Womack, att en utfärdad säljrekommendation har större påverkan på aktiekursen än en köprekommendation. Studien kommer även fram till att P/B-tal, som i detta fall används för att avgöra vilka aktier som är “growth stocks”, respektive “value stocks”, samt att den valda marknaden inte har en signifikant påverkan på den abnormala avkastningen. Däremot har bolagsstorlek en påverkan på den abnormala avkastningen, där mindre bolag påverkas mer av en utfärdad rekommendation, jämfört med ett större bolag, vilket är en slutsats som man även kommer fram i artikeln av Womack. Slutsatsen från denna studie är att rekommendationer har en signifikant påverkan på aktiekurser, och att den största reaktionen sker när en aktie byter rekommendations-grupp, då i synnerhet när en rekommendation för en aktie förändras från köp till sälj, samt att mindre bolag reagerar i större utsträckning på en utfärdad, eller förändrad rekommendation.

Sammantaget kan vi genom att ha studerat dessa vetenskapliga artiklar anta att det finns ett tydligt samband mellan rekommendationer och deras påverkan på aktiepris. Den största reaktionen på ett aktiepris sker oftast vid en utfärdad säljrekommendation, där den procentuella skillnaden är avsevärt större än för en behåll- eller köprekommendation.