Till skillnad från KappAhl och H&M, som berörs av tillägget i Årsredovisningslagen avseende att upprätta en hållbarhetsrapport, så påverkas inte Inditex av den svenska lagstiftningen. Till följd av detta har vi valt att endast studera Inditex årsredovisning i vår studies empiri avseende Inditex. KappAhl och H&M som är svenska koncerner berörs av tillägget i Årsredovisningslagen avseende att upprätta en hållbarhetsrapport. Inditex berörs inte av den svenska lagstiftningen direkt, däremot så grundar sig den svenska lagstiftningen på ett EU direktiv som säger att större företag måste rapportera även icke-finansiell information inom olika aspekter av hållbarhet. I och med att Spanien är en del av EU påverkas även spanska företag av EUs nya regelverk. Inditex upprättar inte någon externt upprättad hållbarhetsrapport.
Generellt sett finns det flera likheter mellan de granskade hållbarhetsrapporterna. De alla trycker på är vikten av att vara transparenta gentemot intressenter. En stor mängd upprepning sker i såväl årsredovisningarna som i hållbarhetsrapporterna. Inditex beskriver löpande genom hela sina årsredovisningar om hur de aktivt arbetar för att uppnå FN:s globala mål, UN’s Sustainable Development Goals (SDG’s). Dessa mål är även något som H&M i sin externt upprättade hållbarhetsrapport anger att de strävar för att uppnå. En väsentlig likhet i alla de granskade rapporterna är att de är upprättade i enlighet med Global Reporting
KappAhl H&M Inditex
- Minska klimatutsläppen med 30% till år 2030, baserad på 2016/2017
- 100% av förpackningarna ska vara cirkulära till 2030
- 100% av våra förpackningsmaterial ska vara mer hållbara till år 2022
- Fabriker som motsvarar mer än 50% av ordervärdet ska rapportera in till Higg Index år 2022
- 100% mer hållbara produktionsprocesser till 2030
- 100% mer hållbar denim till 2020 - 100% mer hållbara material till 2025 - 100% mer hållbar bomull 2020 - 50% av syntetiska fibrer från återvunna källor till 2022
- 50% återvinningsbara produkter 2025 - 50% av alla träbaserade fibrer från mer hållbara källor till 2022
- Årlig minskning av transportutsläpp - 100% av egna elavtal är förnybar till 2020 - 20% minskad elanvändning 2018–2025 - 100% av indirekta material, inkl förpackningar, cirkulära till 2030 - 100% mer hållbara förpackningar 2022 - Alla medarbetare känner att de bidrar till KappAhls hållbarhetsarbete
- Samla 250 ton textilier/år till år 2020 - Minska påsanvändningen med 50 % år 2016–2020
- 100% öppenhet med alla färg/ tryckfabriker 2021 - 100% hållbar bomull 2020
- 100% hållbart material 2030 - 100% cirkulärt mode
- 100% förnybar energi i verksamheten 2030 - 25 000 ton/år insamlad textil i butiker 2020 - 100% vatteneffektiva verktyg i företaget 2020 - Klimatpositiv värdekedja 2040
- 25% minskning i elförbrukning 2025, bas 2016 - 100% av butikerna har återvinningssystem - 15% av totala vattenkonsumtionen från produktionen återvinns 2022
- 40% minskning av växthusgas 2030, bas 2017 - 59% minskning av växthusgas per produkt från köpt material 2030, bas 2017
- Noll avfall av farliga kemikalier
- 100% spårningsbart kemikalier & giftfritt
- 100% certifierat eller återvunnet trä i produkter och förpackningar 2025
- 100% hållbar viskos och andra MMC fibrer 2025 - 100% certifierat ull 2022
- Allt djurbaserat läder är kromfritt och från mer ansvarsfulla källor 2025
- 25% minskning av paketering 2025, bas 2018 - 100% återvinningsbara förpackningar 2025 - 100% av förpackningarna är gjorda på återvunnet material 2030
- 100% återvinningsbara plastförpackningar 2025 - 25% minskning i plastförpackningar 2025 - 25% återvunnet plast i plastförpackningar 2025
- Uppnå de ‘17 Sustainable Development Goals (SDG)’
- Vara ett fullt integrerat, hållbart och digitalt företag
- Vara fullt cirkulära
- Endast använda certifierat hållbara material och processer och uppnå nollutsläpp till 2050
- Positiv påverkan på kunder, samhället, industrin och miljön.
- Inga konstgjorda fibrer som Inditex använder ska komma från skyddade skogar
- Förbättra säkerheten i fabrikerna - Nollutsläpp 2020
- Cirkulär ekonomi i affärsmodellen och säkerställa att inget avfall hamnar på deponi 2020
Initiative (GRI). Även nedanstående tre respondenter nämner GRI som ett ramverk vilket många av de företag som upprättar en hållbarhetsredovisning använder sig av.
Tabell 7: översikt på omfattning i totala antal sidor av respektive år och företags hållbarhetsrapport
5.3 Intervju med Kim
5.3.1 Bakgrund och erfarenheter
Kim är relativt ny i arbetet med upprättandet av hållbarhetsrapporter och hållbarhetsarbete inom ett klädföretag, tidigare har Kim arbetat med forskning i hållbarhetsfrågor inom textilindustrin.
Fler företag har börjat hållbarhetsredovisa i modebranschen och Kim har uppmärksammat en skillnad i att många klädföretag har börjat utvecklas inom hållbarhet och att allt fler klädföretag har börjat publicera sina första hållbarhetsrapporter. Rapporterna anses användas som ett kommunikationsverktyg som företag kan utnyttja.
”Det syns väl att det riktas inte bara till en investerare utan den riktar sig till den breda allmänheten och där kan det skilja sig mycket hur man väljer att framföra sina budskap”
Kim anser att företaget tar del av andras årsredovisning men lägger störst fokus på att granska företagets egna hållbarhetsredovisningar från föregående år. Företaget tar del av andra företags hållbarhetsredovisningar när företaget anser att ett annat företag har uppnått framgång eller gjort någonting som framstått som bra. Det är väsentligt att ta reda på vilka företag som har vunnit pris för bästa hållbarhetsredovisning eftersom detta är en tydlig indikator för att företaget har åstadkommit någonting ansenligt i hållbarhetsväg. Inspiration av innehållet i hållbarhetsrapporten tas från andra företag inom branschen, men viss avgränsning behöver göras eftersom hållbarhetsrapportering även är en fråga om budget där
allt som önskas inte kan uppnås. Företaget strävar inte efter att tävla om bästa hållbarhetsrapporter utan gör sitt bästa utifrån vad som är möjligt att åstadkomma.
Kim tycker att företag till viss del efterliknar varandra beträffande hållbarhetsredovisningar.
Företaget har konsulter som spanar på andra branscher och hur deras
hållbarhetsredovisningar förefaller. Både väsentliga frågor som tas upp och var fokuset är beläget utifrån vad företaget vill få fram med rapporterna kan skilja sig mellan företagen. Informationen som inte måste vara med i GRI rapporter men som presenteras i hållbarhetsredovisningar kan även de skilja sig mellan företag. Hållbarhetsrapporterna riktar sig inte enbart till investerare utan har som ändamål att nå ut och förmedla sina budskap till allmänheten.
5.3.2 Normer
Kim upplever att företaget uppmärksammar dem normer som råder i samhället avseende hållbarhet. Detta instiftas i företaget genom att en väsentlighetsanalys upprättas, vilken presenterar de upplevda normerna i samhället samtidigt som hänsyn tas till vad som ger miljöpåverkan enligt vetenskaplig mening som bygger på normer. Cirkulär ekonomi, som är ett EU mål och ett av miljökvalitetsmålen som Sverige har, anges som några av de normer som företaget tar i akt. Några icke vetenskapliga normer som tas upp är plasthat och veganism och Kim anser att normer ibland kan medföra att människor blir fokuserade på enbart en fråga som exempelvis plast.
”Ibland liknar ju vissa normer nästan en religion kan jag tycka, att man är oerhört fokuserad på en fråga till exempel plast…”
Alla normer som upplevs ha en påverkan på verksamheten tas med i
hållbarhetsredovisningen. Sådana normer som företaget inte kan påverka eller påverkas av anses irrelevanta att uppmärksamma i hållbarhetsredovisningen. Biologisk mångfald nämns som en norm som är viktig att ta hänsyn till men som ur företagets aspekt är svår att påverka och kunskapen inom ämnet är relativt liten i företaget, varför en sådan norm ofta selekteras bort.
5.3.3 Lagstiftning
Efter 2016 när lagen om att större företag i Sverige måste upprätta en hållbarhetsredovisning tillkom anser Kim att en förändring har skett. Hållbarhetsredovisning har blivit mer standardiserad samt att människor har blivit bättre på att läsa en hållbarhetsredovisning. Innan lagen infördes var det få som hade intresset eller kunskapen till att kunna läsa en hållbarhetsredovisning, men i och med att fler har börjat hållbarhetsredovisa har både kunskapen och intresset ökat generellt.
Andra lagar och regler som företaget förhåller sig till är att hållbarhetsrapporter ofta sker i enlighet med GRI. När företaget upprättar hållbarhetsredovisning inkluderas mycket mer information än vad lagen, det vill säga årsredovisningslagen, kräver. Kim uppger sig se att
antalet företag som väljer att göra en hållbarhetsredovisning ökar och att det ger förtroende till intressenterna. Enligt GRI måste företaget upprätta en intressentanalys inför hållbarhetsredovisningen. Informationen från intressentanalysen ligger grund för väsentlighetsanalysen där företaget väljer vad som är väsentlig att rapportera kring utifrån vad intressenterna tycker är väsentligt.
5.3.4 Intressenter
Kim nämner att börsnoterade företag utvecklar deras hållbarhetsredovisning för att öka värdet för befintliga och möjliga investerare. I ett icke börsnoterat företag ligger fokuset i andra intressenter som företaget kan ha såsom journalister, media, kunder eller andra forskare. Detta blir den primära målgruppen för icke börsnoterade företag och investerare är inte lika väsentliga när hållbarhetsredovisningen upprättas. Kim tycker att hållbarhetsredovisning kan användas för att få ut företagets viktigaste frågor från väsentlighetsanalysen. Informationen som är väsentlig för intressenter, finns genom hållbarhetsredovisning, samlad på ett och samma ställe. Företagen får en chans att se över vilka hållbarhetsfrågor som föreligger och är aktuella, hur de presterar inom området samt vilka mål som är rimliga att sätta för företaget.
5.3.5 Essentiella delar
De viktigaste delarna i hållbarhetsredovisningen är enligt Kim klimatfrågan, råmaterial och social hållbarhet i leverantörsledet. Väsentliga frågor har en stor betydelse för vad som prioriteras att inkludera i hållbarhetsrapporten under åren. Kim fortsätter med att förklara att företaget utgår ifrån en strategi med hur hållbarhetsrapporten ska se ut och inkluderar händelser som har uppmärksammats ske under året och som påverkar företaget. Som ett exempel på detta nämner Kim att Covid-19 är en aktuell händelse som förmodligen kommer nämnas i många hållbarhetsredovisningar framöver i form av hur företagen har hanterat pandemin.