För att bedöma en kvalitativ forskning förekommer ett antal kriterier att tillämpa, varpå Bryman och Bell (2017) anger två grundläggande kriterier. Det första kriteriet som bedömer den kvalitativa forskningens kvalitet definierar författarna som trovärdighet. Trovärdighet innefattar fyra delkriterier, vilka tillämpas för att kunna bedöma hur trovärdig forskningen är.
8.1.1 Tillförlitlighet
Studien ska vara tillförlitlig, forskning ska ha utförts enligt existerande regler och respondenterna ska ta del av resultatet för att bekräfta och säkerställa att studien har uppfattat den sociala verkligheten korrekt. Tillförlitlighet kan definieras som att den beskrivning som forskaren har kommit fram till även ska accepteras i andras ögon. Med grund i att följdfrågor och osäkerheter avseende respondenternas svar klargjordes under själva intervjuerna bekräftade respondenterna att det som framkommit under intervjun uppfattats korrekt. Den här studien anses tillförlitlig eftersom den har utförts i enlighet med de regler som föreligger avseende forskning, såsom att basera forskningen på “peer reviewed” artiklar. Detta bidrar till att studien bygger en beständig grund och medför ökad tillförlitlighet till studien. (Bryman & Bell, 2017)
8.1.2 Överförbarhet
Överförbarhet innebär att resultatet av studien i viss mån ska kunna överföras till en annan miljö och ändå anses korrekt (Bryman & Bell, 2017). Författarna ger förslag på överförbarhet men det är läsaren som fattar beslut avseende huruvida resultaten kan överföras till ett annat sammanhang (Graneheim & Lundman, 2004). Detta kriterium kan, enligt oss, anses uppfyllt i och med att studien baseras på klädbranschen men är applicerbar på andra branscher, vilket innebär att studiens resultat är att klassa som korrekt även i andra miljöer än den studerade. Att den här studien är tydligt deskriptiv avseende sammanhang, respondenter, datainsamlingsprocess samt analysprocess ökar studiens relevans för överförbarhet. Ytterligare en aspekt som talar för att överförbarhetskriteriet anses uppfyllt i vår studie är att vårt tillvägagångssätt som forskare föreligger tydligt definierat i studien och bidrar till att andra forskare kan ta del av studien och upprätta en liknande studie med ett likvärdigt resultat.
8.1.3 Pålitlighet och konfirmering
Pålitlighet i studien grundas i att forskarna har ett granskande synsätt och bedöms utifrån hur utförligt forskarna har redogjort för tillvägagångssätt genom studien och att alla faser i forskningsprocessen är tillgängliga (Bryman & Bell, 2017). För att säkerställa att den här studien inte avser något som inte har med frågeställningarna att göra och att tillvägagångssättet har redogjorts har överläggning med handledare och opponenter haft en betydande roll. Detta säkerställer att studiens frågeställningar, begrepp och variabler är definierade på ett tillfredsställande vis och att faserna i forskningsprocessen presenteras fullständigt. Bryman och Bell (2017) hävdar att pålitligheten kan bekräftas genom att använda kollegor som granskare av kvaliteten i metoden. I vår studie har vi konstruerat en intervjuguide som täcker samtliga områden som ska hanteras och vi har således samlat in data från samtliga respondenter som analyseras på samma sätt. Även sekundärdata har analyserats på ett likvärdigt vis för att uppnå ytterligare pålitlighet.
Sista kriteriet inom trovärdighet är möjlighet att styrka och konfirmera vilket grundar sig i att fullständig objektivitet inte går att uppnå när en kvalitativ forskning genomförs (Bryman & Bell, 2017). Därför är det viktigt att vi som författare inte medvetet påverkar studien genom våra personliga värderingar. I vår studie har nära diskussioner mellan författarna av studien samt mellan författare och handledare skett löpande för att säkerställa att samma slutsatser dras. För att bekräfta att resultatet i vår studie inte har blivit influerat av oss författare har opponenter fått agera granskare för att säkerställa objektiviteten av studien.
8.2 Äkthet
Det andra grundläggande kriteriet som Bryman och Bell (2017) nämner är äkthet som består av frågor som innefattar forskningspolitiska konsekvenser. Det är viktigt för studien att ge en rättvis bild av dem uppfattningar och åsikter som respondenter samt företagen från årsredovisningar har. Med andra ord avser rättvis bild att det ges en tillräckligt rättvis bild av samtliga informanternas åsikter och uppfattningar. Detta innebär inte att samtliga svar från respondenterna samt insamlad empiri har lika stor betydelse i vår slutsats, utan att vi presenterar en rättvis bild av dessa i empirikapitlet. Det föreligger ytterligare fyra delkriterier som avgör studiens äkthet.
8.2.1 Ontologisk autencitet
Ontologisk autencitet ifrågasätter om respondenterna som deltagit i studien har fått en bättre förståelse för det som forskats kring efter deltagandet (Manning, 1997). Vi författare anser att respondenterna inte har fått en bättre förståelse efter deltagande i vår studie i och med att samtliga respondenter redan var oerhört insatta i det studerade området. Vi författare har haft i åtanke att vår studie möjligtvis kan ha väckt tankar eller gett delar av informanterna ny insikt i form av nya perspektiv via våra intervjufrågor, men inte på en så pass hög nivå att detta bidragit till en bättre förståelse.
8.2.2 Pedagogisk autencitet
Pedagogisk autenticitet är enligt Bryman och Bell (2014) en fråga avseende om informanterna har fått en bättre uppfattning gällande hur andra personer uppfattar det studerade ämnet. Med grund i att vi kommer att dela arbetet och studiens resultat med studiens respondenter vill vi, författare, hävda att informanterna fått en bättre uppfattning om andra personers syn på beslut avseende hållbarhetsredovisning. Vi anser dock den förbättrade förståelsen för andra som relativt liten i och med studiens omfattning.
8.2.3 Katalytisk och taktisk autencitet
Katalytisk autenticitet avser att besvara frågan om studien har gjort att informanterna kan göra förändringar i sin verksamhet och förändra sin situation (Manning, 1997). Vi författare anser att den katalytiska autenciteten uppfylls i studien i och med att informanterna genom vår förklaring till organisationsfältets påverkan på hållbarhetsredovisning kan utveckla sin hållbarhetsrapport. Genom denna kunskap kan företagen välja att agera annorlunda, utifrån isomorfism och legitimitet, när de fattar beslut avseende hållbarhetsrapportering. Informanterna kan med grund i vår studies resultat få en djupare förståelse för de aspekter som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisning och därmed fatta välgrundade beslut vid utveckling av hållbarhetsrapporter.
Taktisk autencitet har en liknande aspekt som katalytisk autencitet och avser om studien har bidragit till att de som medverkat, det vill säga informanterna, kan agera utifrån de slutsatser som studien presenterar (Manning, 1997). Det finns flera insikter i vår studie som kan hjälpa företag att agera inom hållbarhetsredovisning. Liknelser inom olika företags hållbarhetsredovisningar är bra utifrån aspekten utveckling men vilka aspekter som anses väsentliga för företaget är viktigt att ta i beaktning, främst för att reducera risken för att inkludera rikligt med information som är irrelevant för företaget. Att inkludera irrelevant information i hållbarhetsrapporten tenderar att skapa en falsk trovärdighet mot företagets intressenter samt att det bidrar till ouppnåeliga mål för företaget. Denna studie har genererat information avseende vikten av en väsentlighetsanalys, alltså hur viktigt det är att ta intressenternas åsikter i beaktning, vid upprättande av hållbarhetsrapporter. Att grunda hållbarhetsrapporten på en väsentlighetsanalys bidrar till att risken för att inkludera irrelevant information minskar och därmed även risken för att tappa intressenternas intresse för att läsa hållbarhetsrapporten.