De två upphovsrättsliga system som varit fokus för denna uppsats, det vill säga det svenska och det amerikanska, har utvecklats enligt två olika skolor. Detta har lett till att vissa element av upphovsrätten formulerats olika. Även om det finns tydliga skillnader mellan systemen går även att urskilja stora likheter, vilket närm-ast torde vara en effekt av att upphovsrätten är starkt präglad av internationell reglering. Vad gäller upphovsrättens uppkomst har bägge länder lagstiftat i enlig-het med BK som alltså föreskriver formlösenlig-het.168 Dock fordras för ett fullgott skydd inom den amerikanska rätten, med möjlighet att föra intrångstalan och för att få tillgång till samtliga rättsmedel, att ytterligare formella handlingar företas.
Dessa krav gäller dock som framgått ovan enbart för United States works. Ef-tersom BK överlämnat till de nationella lagstiftarna att utforma dessa regler synes härav bägge lagstiftningarna stämma överens med BK:s krav. I ett upphovsman-naperspektiv är dock den svenska regleringen mer förmånlig, åtminstone i de fall det rör sig om United States works, vilket det gör i de fall där till exempel svenska upphovsmän bjuds över till USA för att spela in ett album under skivbolagets till-syn.
Vad gäller frågan om vem som ska tillskrivas upphovsmannaskap är de båda län-dernas regleringar väldigt lika på ett principiellt plan. Upphovsmannaskapet till-skrivs den kreativa skaparen. För svensk del ska dock alltid en fysisk person anses vara upphovsman (med undantag för datorprogram skapade inom ramen för ett anställningsförhållande), medan det i USA finns möjligheten att förvärva upp-hovsmannaskapet mot bakgrund av ett finansiellt engagemang.169 Det som avses är fenomenet works made for hire. Denna, kommersiellt betonade, utformning av upphovsmannaskap torde vara ett arv från den kommersiellt präglade copyright som utvecklats främst i England. För upphovsmäns del synes denna på det all-männa planet väsentliga diskrepans inte innebära någon skillnad. Mot bakgrund av att upphovsmän blir allt mer självständiga i förhållande till skivbolaget samt the Supreme Courts avgörande i Community for Creative Non-Violence v. Reid
168 Se kap. 6.1, 4.3.1 och 5.3.1.
169 Se kap. 6.2, 4.3.2 och 5.3.2.
talar det mesta för att upphovsmän inte ska ses som anställda och dess verk kom-mer sannolikt inte att falla in under de verkskategorier avseende beställningsar-bete som annars utgör en grund för övergång av upphovsmannaskapet.170 I mina ögon kan inget av systemen anses vara mer fördelaktigt än det andra på den här punkten. Det bör dock noteras att det ännu inte är avgjort av the Supreme Court huruvida musikaliska verk faller in under någon av de nio verkskategorierna av-seende beställningsarbete, så detta kan med andra ord komma att ändras.
Vanligare än överlåtelser av upphovsmannaskapet torde vara överlåtelser som av-ser de rättigheter som tillkommer upphovsmannen. Generellt sett gäller avtalsfri-het i så väl Sverige som USA, med skillnaden att det i amerikansk rätt ställs krav på skriftlighet för att en exklusiv överlåtelse ska komma till stånd.171 Detta är en-ligt mig att föredra, eftersom det innebär att parterna tvingas komma överens till den grad att de kan få ner den önskade överlåtelsen i skrift. Skriftliga överlåtelser är vidare fördelaktiga i bevishänseende, eftersom det finns en avtalshandling att utgå ifrån vid bedömningen av huruvida en överlåtelse skett samt hur omfattande den ska anses vara. Utöver denna formella begränsning föreligger en gemensam begränsning av möjligheten till överlåtelse genom att den ideella rätten aldrig kan bli föremål för överlåtelse. Den ideella rätten har dock ge getts vidare omfång i den svenska rätten eftersom den gäller för samtliga upphovsmän, till skillnad från i amerikansk rätt där enbart ”an author of visual arts” ges motsvarande rätt. Upp-hovsmän erhåller med andra ord inte dessa ideella rättigheter och därför överlåta samtliga sina till upphovsrätten kopplade rättigheter. Även denna skillnad grundar sig i de två systemens grundläggande syn på upphovsrätten. Den svenska, starkt präglad av den kontinentaleuropeiska rätten, har under en lång tid sett den ideella rätten som ett centralt element av upphovsrätten och därav tillmätt den stor be-tydelse. Den amerikanska rätten, under konstant påverkan av kommersiella kraf-ter, har inte erkänt någon ideell rätt förrän vid tillträdet till BK år 1989.172 Möjlig-en kommer tillträdet till BK att på litet längre sikt medföra att dMöjlig-en amerikanska ideella rätten utvidgas till att även omfatta andra typer av upphovsmän. I dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä- dagslä-
170 Se kap. 5.3.2.3 och 6.2.
171 Se kap. 6.3.
172 Se kap. 6.4.
get kan det i alla fall konstateras att den svenska upphovsrätten erbjuder ett mer omfattande skydd till upphovsmän än den amerikanska.
Avslutningsvis ska något sägas om de slutsatser som kan dras angående den ver-kan en motsvarande ”works made for hire”-klausul skulle få inom ramen för svensk rätt. Dessa klausuler innebär som framkommit ovan att upphovsmanna-skapet ska övergå på den som anställt den kreativa skaparen eller beställt ett visst arbete.173 En sådan överlåtelse är som framkommit inte möjligt i svensk rätt dels eftersom upphovsrätten alltid tillkommer en fysisk person, dels eftersom den ide-ella rätten inte med bindande verkan kan överlåtas. Inte heller de generide-ella överlå-telserna av samtliga rättigheter som vanligtvis skrivs in i anslutning till works made for hire-klausulen i avtalet mellan upphovsman och skivbolag synes få full verkan. Mot bakgrund av ovan presenterade tolkningsprinciper och framför allt specialitetsgrundsatsen och specialitetsprincipen ska en så omfattande och vagt formulerad klausul tolkas restriktivt till upphovsmannens fördel. Detta restriktiva perspektiv slogs ju även fast i ADs avgörande AD 2002 nr. 87.174 Parterna gör med andra ord bäst i att i avtalet uttryckligen ange de förfoganden som rättighets-överlåtelsen ska avse.
173 Se kap. 5.3.2.2.
174 Se kap. 7.2.
Källförteckning
Offentligt tryck EU-direktiv
EU-parlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG Propositioner
Prop. 1975/76:209, Om ändring i regeringsformen
Prop. 2004/05:110, Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG, mm.
SOU
SOU 1956:25, Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk SOU 2010:24, Avtalad upphovsrätt
SOU 2011: 32, En ny upphovsrättslag Internationella konventioner
Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk TRIPS
Romkonventionen om skydd för utövande konstnärer framställare av fonogram och radioföretag
WIPO-fördraget om framföranden och fonogram Rättsfall
Svenska rättsfall
AD 1994 nr. 104 AD 1998 nr. 138 AD 2002 nr. 87 AD 2005 nr. 16
Amerikanska rättsfall
Burrow-Giles Litographic Company v. Sarony Community for Creative Non-Violence v. Reid Martin v. City of Indianapolis
Litteratur Böcker
Adamsson, Peter, Bonthron, Malin, Danowsky, Peter, Essén, Eric W, Karlsson, Leif, Kylhammar, Anders, Lundgren, Ragnar, Olsson, Henry, Pehrson, Lars, Ös-ter, Karl Olov, Lagarna inom immaterialrätten – Kommentarer till lagstiftning rörande upphovsrätt, patent, växtförädlarrätt, mönster, firma, varumärken m.m., Nordstedts juridik, Stockholm, 2008
Adeney, Elizabeth, The moral rights of authors and performers, an international and comparative analysis, Oxford university press, New York, 2006
Bernitz, Ulf, Karnell, Gunnar, Pehrson, Lars, Sandgren, Claes, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, 13 u, Jure, Stockholm, 2013
Dreyfuss Cooper, Rochelle, Kwall Rosenthal, Roberta, Intellectual property, cases and materials on trademark, copyright and patent law, 2 u, Foundation press, New York, 2004
Ginsburg, Jane C, Gorman, Robert A, Copyright law, Foundation press, New York, 2012
Gutheim, Allan, Den svenska musikbranschen, 5 u, Real Time Music, Stockholm, 2001
Halpern, Sheldon W, Nard, Craig Allen, Port, Kenneth L, Fundamentals of United States Intellectual Property Law: Copyright, Patent, Trademark, 3 u, Wolters Kluwer, Biggleswade, 2011
Hedwall, M, Tolkning av kommersiella avtal, 2 u, Nordstedts juridik, 2004
Källström, Kent, Malmberg, Jonas, Anställningsförhållandet, 3 u, Iustus förlag, 2013
Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 7 u, Iuste, Uppsala, 2014
Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt, 10 u, Nordstedts juridik, Stockholm, 2011
Nordell, Per Jonas, Musikens skyddsförutsättningar, Ton och rätt festskrift till STIM, Iustus förlag, Uppsala, 1998
Nordell, Per Jonas, Den ideella rättens tvingande natur och oöverlåtbarhet, Fes-tiskrift till Mogens Koktvedgaard, Jurist- og Økonomforbundets Forlag, Köpen-hamn, 2003, s. 383
Olsson, Henry, Copyright - svensk och internationell upphovsrätt, 8 u., Nordstedts juridik, Stockholm, 2009
Olsson, Henry, Upphovsrättslagstiftningen – en kommentar, Nordstedts juridik, Stockholm, 2006
Maunsbach, Ulf, Wennersten, Ulrika, Grundläggande immaterialrätt, 2 u, Gleerup, Malmö, 2011
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och jurdisk argumentation, Nordstedts juridik, Stockholm, 1995
Rosén, Jan, Upphovsrättens avtal, 3 u, Nordstedts juridik, Stockholm, 2006 Sigeman, Tore, Arbetsrätten, 5 u, Nordstedts juridik, 2010
Stannow, Henrik, Hillerström, Håkan, Musikjuridik – rättigheter och avtal på mu-sikområdet, 4 u, CKM förlag, Stockholm, 2010
Svensäter, Lennart, Anställning och upphovsrätt, Nordstedts juridik, Stockholm, 1991
Wolk, Sanna, Arbetstagares immaterialrätter, 2 u, Nordstedts juridik, Stockholm, 2008
Zweigert, Konrad, Kötz, Hein, An introdution to comparative law volume 1, 2 u, Oxford university press, Oxford, 1987
Artiklar
Axhamn, Johan, Respekträttsligt skydd för upphovsmannens anseende och egen-art, Några reflektioner med anledning av NJA 2008 s. 209 (reklamavbrott), NIR 2008 häfte 5, s 460
Jacobsson, Herbert, Att finna, att fastställa innehållet i främmande rätt, JT 2012/2013 nr. 2 s. 332
Karnell, Gunnar, Arbetstagares upphovsrätt, NIR 1969 häfte 1, s. 54
Karnell, G, Upphovsrättens avtal – nya tyska regler samt några reflektioner, NIR 2002 häfte 6, s 552
Nordell, Per Jonas, Tolkningsprinciper i upphovsrättsavtal, NIR 2008 häfte 4, s.
307
Rosén, Jan, Moral Right in Swedish Copyright Law, NIR 1993 häfte 3, s. 355
Strömholm, Stig, Har den komparativa rätten en metod?, SvjT 1972 s. 456 Övrigt
Statement of Marybeth Peters, The register of Copyrights, before the Subcommit-tee on Courts and Intellectual Porperty CommiSubcommit-tee on the Judiciary, United States House of Representatives 106th Congress 2nd Session, May 25 2000, Sound re-cordings as Works made for hire