I analysen har av olika analytiska begrepp och modeller kompletterat varandra. Innehållsanalysen identifierade tre kvalitativt skilda sätt eleverna uppfattade bedömning på. Dessa knöts till Stobarts validitetsramverk där hot mot olika bedömningsaspekter identifieras. Med IcDA-modellen genomfördes en interrelaterad analys där de kontextuella förutsättningar eleverna beskrivit, länkades till de kvalitativa kategorierna och bedömningsaspekterna.
De beskrivna kontextuella förutsättningar kompletterades därefter med förutsättningar som framkommit i lärarsamtalen. Praktikarkitekturteorin (Kemmis et al., 2014) användes för att analysera arrangemang som format tal,
handlingar och relationer i bedömningspraktikerna. Utvecklingen av bedömningspraktikerna stöddes av samarbete i forskningspraktiken och undervisningspraktiken, där utvecklingsarbetets praktiska del utspelades. Dessa praktiker formades av omgivande praktikers praktikarkitekturer. Omgivande och yttre praktiker identifierades och analyserades med praktikarkitekturteorin och praktikekologiteorin.
Figur 8. Översiktsbild av analysprocessen
Figur 8 ger en schematisk bild över analysens olika faser. Figurens vänstra sida visar de analytiska begrepp och metoder som har använts. Pilarna i mitten visar analysens fokus medan den högra sidan visar de sammankopplade praktiker som ingår i utbildningskomplexet (Kemmis et al., 2014). Forsknings-praktiken har placerats i mitten av figuren för att illustrera dess bryggande funktion mellan förståelse av bedömningspraktiker och utveckling av bedömningspraktiker. De dubbla pilarna visar på en ömsesidig påverkan mellan projekten samt mellan omgivande praktiker och forskningspraktiken.
8 Elevers och lärares förståelse och
erfarenheter
I det här kapitlet sammanfattas avhandlingens tre artiklar. Artiklarna och kappan har delvis skrivits parallellt. Frågeställningarna i artiklarna anknyter i olika omfattning till avhandlingens frågeställningar samtidigt som de är anpassade utifrån respektive artikels fokus. Elevperspektivet är genomgående i såväl kappan som i artiklarna och binder samman de olika texterna.
Elevperspektivet fokuseras på olika sätt i de tre artiklarna. Artikel 1 fokuserar på elevers erfarenheter och förståelse av bedömning samt de aspekter elever lyfter fram som centrala för att bedömning ska kunna bli ett stöd i deras lärande. I artikel 2 relateras elevperspektivet till arrangemang som möjliggör och begränsar utvecklingen av bedömningspraktikerna i studien. Dessa arrangemang påverkar såväl elevers som lärares förståelse och handlingsutrymme. I artikeln sammanförs elevperspektivet med lärares perspektiv för att ge en bredare bild av de aktuella bedömningspraktikerna. I artikel 3, slutligen, relateras elevers agens till samarbetet i forskningspraktiken. I denna artikel presenteras den aktuella studien som en av tre fallstudier. De andra två fallen är hämtade från Lena Tyréns (2013) och Lill Langelotzs (2014) avhandlingsarbeten. I nedanstående sammanfattning av artikel 3 fokuseras främst de aspekter i artikeln som berör föreliggande avhandling.
Bedömning är ett område av stort internationellt intresse. De flesta studier om bedömning publiceras i internationella tidskrifter och det är i det internationella rummet flertalet diskussioner om bedömning pågår. De här artiklarna avser att bidra till dessa diskussioner genom att belysa elevperspektivet, det minst beforskade området. Samtliga artiklar är skrivna på engelska. I det här kapitlets sammanfattas artiklarna på svenska.
Artiklarna presenteras inte i den ordning som de skrevs. I stället presenteras först de två artiklar som fokuserar på elevers och lärares praktiker och studiens två projekt – att förstå bedömning och att utveckla bedömningspraktiker. Därefter presenteras den artikel som fokuserar på samarbetet i forskningspraktiken. Tabell 7 ger en översiktlig bild över de tre artiklarnas frågeställningar och teoretiska ramverk.
Tabell 7. Artiklar i avhandlingen
Artikel Forskningsfrågor Ramverk Publikationer 1 ‘If they’d written
more…’ On students’ perceptions of assessment and assessment practices Vilka elevuppfattningar om bedömning förs fram i studien?
På vilket sätt kan dessa uppfattningar
konceptualiseras och användas för att förbättra validiteten och tillgängligheten i bedömningspraktikerna? Validitetsteorier (Cronbach, Messick, Stobart), bedömningsteorier (Black & Wiliam, Gipps, Moss et al)
Education Inquiry (2016). Accepterad för publicerng 151116 2 Accessible and reciprocal assessment practices. Arrangements shaping development På vilka sätt möjliggör eller begränsar kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska, och socialt-politiska arrangemang elevers och lärares utveckling av bedömningspraktiker? Praktikarkitekturer Praktikekologier (Kemmis & Grootenboer, Kemmis et al.) Validitetsteorier (Cronbach, Messick, Stobart) Under review 3 Collaboration in Action Research studies – enablings and constraints
Vad möjliggör och begränsar samarbete inom ett aktionsforskningsprojekt? Praktikarkitekturer Praktikekologier (Kemmis & Grootenboer; Kemmis et al.) Under review
8.1 ‘If they’d written more…’ On students’
perceptions of assessment and assessment practices
Artikeln fokuserar på elevers förståelse av bedömning och bedömnings-praktiker. Bedömning definieras som en praktik som är sammanlänkad med planering, genomförande och utvärdering av undervisnings- och läraktiviteter. Empirin kommer från fokusgruppintervjuer och dialogiska samtal med 11-16 år gamla elever på en svensk grundskola. I artikeln har validitetsteorier och bedömningsforskning använts som ett ramverk för att tolka och kontextualisera det empiriska materialet. Data analyserades i tre steg. Den första analysen, utifrån Graneheim och Lundmans modell (2004), visade att eleverna uppfattade bedömning på tre hierarkiskt olika kvalitetsnivåer, som vi benämner: performing, understanding och learning. Därefter analyserades materialet utifrån Stobarts validitetsramverk (2012). Slutligen, utvecklades en analysmodell – Interconnecting Data Analysis-model, IcDA – utifrån det empiriska materialet. Den senare användes för att koppla samman elevers
ELEVERS OCH LÄRARES FÖRSTÅELSE OCH ERFARENHETER
uppfattning om bedömning med bedömningsaspekter och förutsättningar i de beskrivna bedömningspraktikerna.
Resultaten visar att de uttalanden som kategoriserades som performing är nära besläktade med prov, summativa bedömningar och betyg. I dessa uttalanden relaterar eleverna vanligtvis bedömning till ämnesfakta och till hur de kan eliminera fel. Uttalanden som kategoriserades som understanding är kopplade till klargjorda mål och feedback och därmed länkande till den formativa användningen av bedömning. Inom kategorin fanns en stor spridning, alltifrån uttalanden som indikerar att eleverna förstår sambandet mellan utbildningsmål och undervisning och lärande, till uttalanden där eleverna beskriver vad de behöver göra för att förbättra en uppgift. Utsagorna inom kategorin understanding innefattar förvisso en kognitiv dimension, men ger uttryck för en instrumentell syn på förståelse och behov av kontextualisering. Uttalanden som har klassificerats som learning, slutligen, är mindre kontextualiserade. Dessa utsagor indikerar en mer utvecklad förståelse för bedömning, vilken i några fall kopplas till en metakognitiv förmåga och en internaliserad kunskap om hur bedömning kan användas formativt.
Bedömningsaspekter som klargjorda mål, diagnos och feedback, återfinns inom samtliga kategorier. Hur dessa aspekter uppfattas av eleverna och påverkar deras möjlighet att aktivt delta i bedömningspraktikerna är, enligt analysen, beroende av fyra förutsättningar: (1) relevanta undervisnings- och läraktiviteter, (2) elevanpassat språk vid klargörande av mål och i feedback, (3) relationen med lärarna och (4) lärarnas förväntningar på eleverna. Resultaten tyder på att styrkan i förutsättningarna, och relationen mellan dem, är avgörande för om eleverna får en mer ytlig förståelse eller om förståelsen leder till lärande. Analysen tyder på att skillnaden mellan understanding och
learning återfinns i graden av autonomi och i elevens metakognitiva förmåga.
Resultaten visar att de mest betydande hoten mot validiteten kan hittas i processer som underminerar den konstruktiva länkningen (se kapitel 1). Det påverkar elevernas förmåga att förstå lärandemålen, kvaliteten på sitt eget arbete och den feedback som ges. Såväl klargjorda mål som feedback behöver vara domänspecifika (jfr Moss et al., 2006; Stobart, 2012; Wiliam, 2011). Hoten mot validiteten kan relateras till tal, handlingar och relationer i bedömningspraktikerna. För att undervisnings- och läraktiviteter samt formativa bedömningsprocesser ska stödja lärandet, behöver eleverna vara engagerade i hur tolkningar, aktiviteter och utvärderingar förhåller sig till varandra (jfr Moss et al. 2006). Valida bedömningspraktiker som stärker
elevers autonomi och ökar möjligheten till lärande, är beroende av en gedigen förståelse av såväl elevers uppfattningar och behov som av rådande förutsättningar i den specifika kontexten.