Alla vårdgivare har varit positiva till revisionen och hjälpsamma med att komma in i system och visa hur man söker. Avesina valde att skriva ut materialet vilket försvårade arbetet med att välja ut relevanta brukarjournaler.
Alla moment i rehabiliteringsprocessen har utförts av legitimerade audionomer vilket är bra ur kvalitets- och säkerhetssynpunkt.
I många journaler saknas dokumentation av individuell plan samt bedömning av hörselgång och trumhinna vilket behöver förbättras. Det saknas även tympanometri, benledningsmätning, talmätning och tal i brus-mätning före och efter utprovning. Sättet att dokumentera varierar mellan olika audionomer och olika mottagningar. Utifrån journalgranskningen är Hörcentralens mottagningar bäst på att följa regelbokens krav på mätningar även fast de också kan förbättra sig. Hörcentralen har också det mest
patientsäkra it-stödet.
Enligt regelboken ska en uppföljning göras 3-12 månader efter avslutad
7 (7)
förskrivningsprocess. Ingen av vårdgivarna har journalfört någon uppföljning av de valda brukarna. Din Hörsel och Avesina har påpekat att de planerar att utföra uppföljning. Den utförda granskningen kan inte fånga en 12-månadersperiod efter avslutad förskrivningsprocess varför det inte går att bedöma om regelbokens krav är uppfyllda eller inte.
Enligt min bedömning har vårdgivarnas debitering av de olika tjänsterna varit adekvata.
Din Hörsel är svårast att bedöma eftersom de sätter koder för olika besök men det behöver inte innebära att de debiterar för just den koden. Även spårbarhet med serienummer kopplat till personnummer är synligt hos alla vårdgivare.
Det är svårt att bedöma om det har skett någon indikationsglidning vad gäller
nyutprovning av hörapparat. Jag kan se att många patienter förskrivs med avancerade apparater där man möjligtvis kunnat välja en enklare apparat för behovet. Fördelen med en mer avancerad apparat är att brukaren troligtvis inte behöver lika många
serviceåtgärder för att hjälpmedlet ska fungera. När den individuella planen inte är dokumenterad är det svårt att bedöma vilket behov brukaren har av avancerade
hjälpmedel. Exempelvis skiljer sig behovet mellan en aktiv 80-åring som deltar i många krävande hörselsituationer med en annan 80-åring som föredrar lugna miljöer där det inte behövs så avancerade hjälpmedel.
Vad gäller byte av hörapparat finns en tydligare tendens till indikationsglidning.
Audionomerna har inte dokumenterat något behovsmässigt skäl varför hörapparaten ska bytas. Min tolkning är därför att hjälpmedlet byts på grund av att tidsgränsen på 4 år är uppnådd oberoende om hörapparaten fortfarande fungerar bra för individen. Tidigare regelverk har betonade behovet för byte tydligare. Min rekommendation är därför att göra regelverket om byte av hörapparat tydligare och mer behovsprövat.
Totalt 19 fall av 150 brukare har asymmetrisk tinnitus/hörsel men har inte remitterats vidare vilket behöver förbättras eftersom det kan vara ett symptom på annan sjukdom.
Tydligare riktlinjer var och hur dessa patienter ska remitteras borde utformas.
Flera audionomer har uttryckt behov av mer tid för besöken för att hinna med de
mätningar regelboken kräver. Min rekommendation är att varje vårdgivare tar ansvar för att besökstiden anpassas till regelbokens krav. Även andra förtydligande i regelboken har framförts som förbättringar men det finns det inte utrymme att ta upp i den här rapporten. Min rekommendation är därför att samla alla vårdgivare till ett möte för att fånga deras synpunkter och förbättringsförslag av regelboken.
2013-06-30
Leg. Audionom, Anita Keshishi
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-09-09
Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
Handläggare: Marie Johansson Dnr HSS 2008-0140, 2010-0070, Carina Bäckström 2011-0029, 2011-0198 Bodil Aksén
§ 140
Analys av ersättningssystemet inom primärvården
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att beakta analyserna av den rörliga ersättningen för primärvården i samband med beslut av ersättningsnivåer vid hälso- och
sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober 2013.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fortsätta utreda ett införande av CNI (Care Need Index) som en del av kapiteringsersättningen gällande från 2015. En lägesrapport lämnas till styrelsen i maj 2014.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar även att fortsätta att utreda ett införande av ett utökat ansvar för det akuta omhändertagande gällande från 2015. En lägesrapport lämnas till styrelsen i maj 2014.
Ärendet
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 21 maj 2012 (§108, dnr HSS 2008-0140, HSS 2010-0070) att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att analysera ersättningssystemet i primärvården inför 2013 och 2014 och återkomma med en rapport till styrelsen. Uppdraget inför 2013 var att göra en analys av mödrahälsovården och sjukgymnastik vilket utförts och ledde till förändringar av ersättningar inom uppdraget för mödrahälsovård.
Till 2014 var uppdraget att se över ersättningar inom regelboken för vårdcentralsuppdraget.
Under våren 2013 har landstinget börjat följa ett socioekonomiskt index, så kallat CNI, per vårdcentral (dnr HSS 2011-0198). Det kan konstateras redan nu, i början av
processen, att effekterna av att införa CNI som ersättningsmodell inom vårdcentralen, kan innebära förändringar i vårdcentralernas ersättning jämfört med dagens
ersättningsnivåer. Dessa förändringar måste analyseras noggrannare och dess följder utredas. Förslaget är att fortsätta utreda ett införande av CNI som en del av
kapiteringsersättningen gällande från 2015. En lägesrapport lämnas till styrelsen i maj 2014.
I analysen av ersättningssystemet har även ingått att undersöka kompensation för vårdtyngd genom t ex ACG (Adjusted Clinical Groups). I nuvarande ersättningsmodell ersätts vårdcentralerna med en, jämfört med andra landsting, hög andel rörlig
besöksersättning samt en åldersviktad kapiteringsersättning och strukturersättning.
Dessa tre faktorer tillsammans med att införa CNI ger sammantaget en tillräckligt god
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-09-09
Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
resursfördelning till vårdcentralerna för både vårdtyngd och socioekonomi.
Bedömningen är därför att ersättningsmodellen inte behöver kompletteras med ytterligare faktorer.
I översynen av formerna för ersättningen till primärvården ingår även finansieringen av ett utökat uppdrag avseende akutomhändertagande som inte kräver sjukhusets resurser (dnr HSS 2011-0029). I andra landsting finns modeller där vårdcentralerna får betala när deras listade patienter besöker en akutmottagning på primärvårdsnivå. Denna modell utreds nu och föreslås att införas tidigast 2015.
Kapiteringsersättningen inom vårdcentralsuppdraget, barnhälsovård och
mödrahälsovård föreslås uppräknas med LPI (Landstingsprisindex) vilket för 2014 uppgår till 2,8 %.
Det har visats sig finnas svårigheter med att bemanna uppdraget tilläggsåtagande i särskilda boenden. Det är mycket angeläget att detta åtagande sköts enligt avtal mellan landstinget och länets kommuner. Därför föreslås att de vårdcentraler som har åtagit sig detta uppdrag premieras genom att ersättningen höjs. Timersättningen föreslås att höjas för samtliga särskilda boenden. För korttidsboenden föreslås att antalet patienter
minskar per läkartimme från fyra patienter till tre patienter per timme. Finansiering föreslås ske genom en omfördelning av kapiteringsersättningen för åldersgrupperna 65 år och äldre.
Läkemedelskapitering föreslås att förändras så att nuvarande strukturersättning på kommunnivå tas bort och istället införa en individuell strukturersättning (index) per vårdcentral. Förändringen ger en kapiteringsersättning för läkemedel som, i högre grad än idag, relateras till vårdcentralens faktiska läkemedelskostnader. Detta innebär t ex att vårdcentralerna får kompensation även för läkemedel som förskrivs vid korttidsboende vilket vårdcentralen inte får idag i nuvarande modell. Den målrelaterade ersättningen för läkemedelsmålen föreslås finansieras inom ramen för läkemedelskapiteringen. Detta innebär att den totala andelen målrelaterad ersättning ökar.
För att stimulera till ett ökat antal hembesök föreslås att ersättningen för dessa besök ökar. Övriga besöksersättningar inom vårdcentralsuppdraget, barnhälsovård och mödrahälsovård föreslås ligga kvar på samma nivå som 2013.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-09-09
Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
I nuvarande ersättningsmodell ges ersättning per yrkeskategori och patient vid ett gruppbesök. Detta har visat sig vara en kraftig överkompensation i förhållande till insatserna. Därför föreslås att en ny besöksersättning för gruppbesök motsvarande en halv besöksersättning införs istället.
En särskild ersättning för närvårdssamverkan kan komma att införas under 2014 eller 2015. Frågan utreds i särskild ordning och är därför inte beaktad i denna analys.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-09-09
Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
Handläggare: Carina Bäckström Dnr HSS 2012-0069
§ 141
Insatser för minskade köer
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att
- förstärka vårdgarantienheten uppgående till ett värde om 400 000 kronor för en utökning av sjukskötersketjänst under september till och med december 2013.
- ge vårdgarantienheten en permanent förstärkning motsvarande 200 procent sjukskötersketjänster samt 50 procent administratör från och med 2014 till ett värde om 2 000 000 kronor.
Kostnaderna för resursförstärkningen 2013 samt den permanenta resursförstärkningen från och med 2014 ska belasta hälso- och sjukvårdsstyrelsens extra medel för
kösatsningar. Medlen faktureras från landstingets resurscentrum under 2013 och 2014 och överförs i ram från och med 2015.
Ärendet
Hälso- sjukvårdsstyrelsen har beslutat om olika insatser för att minska köer. Medel har avsatts för att erbjuda patienter vård i andra landsting via vårdgarantin, så kallad slussning. Medel har också avsatts för att effektuera kösatsningarna genom bland annat systematiska genomgångar av sjukhusens väntelistor, uppringning av patienter i kö med erbjudande om slussning samt genomförande av åtgärder för långsiktig
verksamhetsutveckling (§ 187, dnr HSS 2011-0049, § 52 dnr HSS 2012-0069).
Muntlig information om lägesrapport gällande genomförda insatser för att minska köer lämnades till hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott den 27 augusti 2013. Genom att arbeta med systematiska genomgångar och uppringningar till patienterna i
väntelistorna så har patienter både erbjudits vård i andra landsting och de som inte längre behöver vård ha avfärdats från väntelistorna. Uppringning till patienter är ett tidsödande arbete och för att kunna få mer effekt av slussningarna och på så vis minska köerna föreslås ytterligare resursförstärkning av sjuksköterska vid vårdgarantienheten under hösten 2013.
För att köerna ska kunna minska på lång sikt så föreslås en permanent förstärkning motsvarande 200 procent sjuksköterskor vid vårdgarantienheten samt 50 procent administratör. Uppdraget blir att fortsätta den systematiska genomgången av
väntelistorna, ringa upp patienterna men även arbeta mer proaktivt och i ett tidigt skede ringa upp patienterna och erbjuda alternativa vårdgivare innan det blir aktuellt med vårdgarantivård.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-09-09
Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
Handläggare: Niklas Rommel Dnr HSS 2012-0123
§ 142
Information om fördjupad utredning kring mellanvårdsplatser
Förslag till beslut
Informationen läggs till handlingarna.
Beslut om mellanvårdsplatser flyttas till nästa sammanträde för ytterligare facklig beredning.
Ärendet
Vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde ges information om fördjupad utredning kring mellanvårdsplatser.
Beslut om mellanvårdsplatser flyttas till nästa sammanträde för ytterligare facklig beredning.
Vid facklig samverkan den 29 augusti förklarade sig samtliga representerade
arbetstagarorganisationer, SACO, Vårdförbundet, Kommunal och Vision, sig oeniga med arbetsgivaren angående förslaget till mellanvårdsplatser.
Arbetsgivaren har då skyldighet att kalla till och genomföra en MBL-förhandling enligt
§ 11. Om oenighet kvarstår efter förhandlingen har arbetstagarorganisationerna möjlighet att begära central förhandling enligt MBL § 14.
Ärendet behöver därmed flyttas för att ge tid för ytterligare facklig beredning.
Bil § 142