Sammanfattning
Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har en ekonomisk revision av Närpsykiatrin i Hätö AB genomförts. Revisionen har omfattat en genomgång av den ersättning som enligt avtalet har utbetalats, den produktion som genomförts och bemanningen.
Enligt avtal betalar landstinget en fast månatlig ersättning till vårdgivaren. Inga särskilda iakttagelser har gjorts rörande detta.
Beträffande de volymkrav som anges i vårdavtalet, så kan det konstateras att vårdgivaren inte riktigt nått volymerna för besök och antal patienter.
Under hösten 2012 och fram till tiden för revision kan konstateras att det fattats ca. 1,5 specialistläkere.
Inledning och bakgrund
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2013-02-11 (Dnr HSS2013-0038) att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att under våren 2013 genomföra en medicinsk och ekonomisk
revision av Närpsykiatri i HÄTÖ AB samt en ekonomisk revision av Närpsykiatri i Enköping AB.
Verksamheten inom Närpsykiatri HÄTÖ AB bedrivs enligt upphandlingskontrakt sedan 2011-01-31. Avtalet löper ut 2015-01-31, med rätt för Landstinget att förlänga avtalet med 24 månader.
Uppdraget i upphandlingskontraktet är definierat att avse driften av den psykiatriska öppenvården i norduppland (dvs. Tierps, Östhammars och Älvkarlebys kommuner) samt i Heby kommun i enlighet med avtal.
Verksamheten bedrivs på följande adresser:
Liljevägen 2 i Terp
Lillänsgatan 8, Skutskär, Älvkarleby kommun Vattentornet 1, Gimo, Östhammars kommun
1
Kvarngatan 6 i Tärnsjö, Heby kommun
Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform, Närpsykiatri i HÄTÖ AB, och revisionen omfattar därför inte verksamhetens interna ekonomi. Revisionen har gjorts genom analys och
genomgång av utbetalda ersättningar till bolaget och genom analys av patientadministrativa data.
Besök på plats har gjorts 20130-05-06, vid vilket representanter för verksamheten deltagit och givits möjlighet att kommentera framtagna uppgifter.
Deltagare: Per Beäff, medicinskt ansvarig, Närpsykiatrin i HÄTÖ AB Sara Elfstrand, verksamhetschef, Närpsykiatrin i HÄTÖ AB
Sven-Arne Åsman, Chefscontroller, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstinget i Uppsala län
Ekonomi
Ersättningsmodell
Verksamheterna ersätts genom:
- Fast månatlig ersättning 26 100 tkr/år - varav målrelaterad ersättning 1 100 tkr/år - Patientavgifter
Den fasta månatliga ersättningen och den målrelaterade ersättningen har till och med 2012-04-30 varit oförändrad. Under resterande avtalsperiod har ersättningarna justeras enligt LPI.
Ersättning till vårdgivaren har utbetalts enligt ovanstående.
Den huvudsakliga ersättningen är, som framgår av modellen, fast och således ej
volymberoende. I upphandlingskontraktet finns dock angivna lägsta volymer för antalet besök och antalet patienter. I de fall volymerna inte uppnås ska vårdgivaren redovisa skäl samt beskriva vidtagna åtgärder för att nå volymkraven. Landstinget äger då rätten att på
vårdgivarens bekostnad anlita annan utförare för att nå volymkravet. För både 2011 och 2012 har volymerna understigits och skälen därtill och åtgärder har redovisats i årsrapport. De av vårdgivaren uppnådda volymerna och kommentarer redovisas under avsnittet produktion.
Den enda del av ersättningen som kan sägas vara rörlig är den målrelaterade ersättningen. Den målrelaterade ersättningen är knuten till redovisning av kvalitetsmål för kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad vård, effektiv vård och vård i rimlig tid. Dessa kvalitetsmål har redovisats och den målrelaterade ersättningen har utbetalts till vårdgivaren.
2
Läkemedel
Verksamheten har själv fullt kostnadsansvar för förskrivna läkemedel.
Läkemedelskommitténs lista över rekommenderade läkemedel tillämpas. Vårdgivaren har också följt läkemedelskommitténs och landstingets förskrivningsmål.
Produktion
Uppdraget som gäller såväl oplanerad som planerad öppen psykiatrisk hälso- och sjukvård har en omfattning som framgår av nedanstående tabell. Jämförelse med 2011 görs.
Tabell 1. Utförande resurs roll
Utförande resurs - roll
Antal Besök
Totalt 10985 12124 1139 10,37
1:e skötare 944 1063 119 12,61
Kurator 778 613 -165 -21,21
Läkare 2986 2667 -319 -10,68
*Läkarsekreterare 418 3 -415 -99,28
Psykolog 1207 1479 272 22,54
Sjuksköterska 1823 2486 663 36,37
Skötare 2807 3766 959 34,16
Undersköterska 22 47 25 113,64
* Avser insatser av koordinator inom slutenvården.
Läkare 2986 2667 -319 -10,68
Övriga 7999 9457 1458 18,23
Av tabellen framgår att läkarbesöken minskat i antal, -319, trots att det totala antalet besök har ökat med 1 139. Andelen läkarbesök var år 2011 27,2 procent och år 2012 22,0 procent. Det betyder att andelen läkarbesök har minskat med 5,2 procent.
I upphandlingskontraktet sägs att verksamhetsvolymen ska vara av en omfattning som innebär minst 2900 läkarbesök samt minst 10450 besök hos övriga vårdgivarekategorier.
För år 2011 når man nivån för läkarbesök, men inte nivån för övriga besök. Att man inte nått nivån för övriga vårdgivarekategorier kan bero på att verksamheten under år 2011 inte omfattade 12 månader. För helåret 2012 understiger levererad volym kontraktets nivå för såväl läkare som övriga vårdgivarekategorier.
I upphandlingskontraktet anges att antalet patienter folkbokförda i C-län ska vara minst 1505 per år. Den uppnådda volymen, inklusive patienter folkbokförda utanför för C-län uppgår till 1 214 för år 2011 och till 1379 för år 2012. Volymkravet har således ej uppnåtts för något av åren.
Vårdgivarens kommentarer
I årsrapport och verksamhetsberättelse säger man beträffande det icke uppnådda volymkraven
”att man finner det besynnerligt eftersom alla doktorer varit hårt arbetande med stort engagemang.” Man resonerar vidare i mer allmänna ordalag men uppger slutligen följande:
”Dock så är behovet alltid stort att träffa läkare och om vi lyckas med den stående uppgiften att rekrytera en eller flera nya fasta läkare alternativt får tillgång till duktiga ST-läkare ( en del
3
av avtalet vi gärna skulle få hjälp/möjlighet att uppfylla!) så kommer volymkravet förhoppningsvis bättre kunna tillgodoses”
Vid revisionsbesöket hos vårdgivaren uppges att antalet läkarbesök minskat i antal under årets senare del beroende på att två läkare slutat. En ytterligare förklaring till det minskade antalet besök var att nybesöken minskat och har ersatts med återbesök hos skötare, sjuksköterska och psykolog.
Tabell 2 Besökstyp
Besökstyp
Totaler 10985 12124 1139 10,37
nybesök 876 362 -514 -58,68
återbesök 10109 11762 1653 16,35
Tabell 3 Utförd vårdtjänst
Vårdtjänst
Totaler 10985 12124 1139 10,4
Bedömning 1296 1098 -198 -15,3
Behandling 2602 3017 415 15,9
Gruppbehandling 349 1129 780 223,5
Neuropsykiatrisk
utredning 146 98 -48 -32,9
Provtagning 58 130 72 124,1
Psykosutredning 2 3 1 50,0
Rehabilitering 185 32 -153 -82,7
Telefon 1381 1675 294 21,3
Uppföljning 4802 4849 47 1,0
Utredning 164 93 -71 -43,3
Beträffande utförda vårdtjänster kan man generellt sett konstatera att bedömning, utredning och rehabilitering har minskat i omfattning och behandlig, då framförallt gruppbehandling som ökat med 223 procent, har ökat i omfattning. Antalet psykosutredningar verkar lågt med tanke på att andelen psykospatienter uppskattas till 20% av det totala antalet patienter i området. Andelen psykospatienter analyseras särskilt i den medicinska revisionsrapporten.
Tabell 4 Vårdkontakttyp
Vårdkontakttyp Antal Besök
Procentandel av totala antalet besök
Totaler 12124 100
Mottagningsbesök 7848 64,7
Hemsjukvårdsbesök 1430 11,8
Aktivitet 1175 9,7
Telefon inkl beställaravgift 611 5,0
Grupp 533 4,4
Telefon 237 2,0
Externt besök 154 1,3
4
Hembesök 92 0,8
Konsultation 20 0,2
Provtagningsbesök 13 0,1
Administration 6 0,0
Administrativ
tjänst/Hjälpmedel 5 0,0
Andelen hemsjukvårdsbesök är nästan 12 procent, vilket får anses vara bra.
Tabell 5 Utförande enhet
Vårdande enhet - Utförande
Antal
Totaler 10985 12124 1139 10,4
Gimo närpsykiatriska mottagning 2683 2811 128 4,8 Skutskär närpsykiatriska
mottagning 775 1005 230 29,7
Tierp närpsykiatriska mottagning 6810 6931 121 1,8 Tärnsjö närpsykiatriska mottagning 717 1377 660 92,1
Beträffande utförande enhet kan man konstatera stora ökningar av antalet besök i Tärnsjö och Skutskär.
Tabell 6 Kommuntillhörighet
Kommun
Totaler 10985 12124 1139 10,4
Tierp 5376 5948 572 10,6
Östhammar 2821 2791 -30 -1,1
Älvkarleby 1535 1613 78 5,1
Heby 1001 1564 563 56,2
Enköping 87 8 -79 -90,8
Uppsala 83 97 14 16,9
Gävle 24 24 0 0,0
Övriga 58 79 21 36,2
Det är i huvudsak kommuninvånare från Heby och Tierp som stått för ökningen av besök.
Besöken från övriga kommuner gjordes av kommuninvånare från 20 olika kommuner varav ingen kommun stod för fler än åtta besök.
Bemanning/personalomsättning
I upphandlingskontraktet anges följande villkor för bemanning:
1 Verksamhetschef
Tvärprofessionellt team med relevant utbildning
5
6 Minst 2,5 läkare med specialistkompetens inom psykiatri
Legitimerad psykolog
Legitimerad sjuksköterska med vidare utbildning inom psykiatri Legitimerad psykoterapeut
Andra kompetenser inom socialt arbete och psykiatrisk omvårdnad
Tillgång till personal med utbildning inom psykiatrisk rehabilitering – kan vara inom egen verksamhet eller underleverantör/konsult.
Vårdgivarens bemanning har bestått av psykolog, kurator, 1:e skötare, skötare sjuksköterska, undersköterska och läkare.
Beträffande personalomsättning hos vårdgivaren har fyra psykologer avslutat sina anställningar under 2012 (mars, juni och juli. En PTP-tjänst avslutades i juli. En deltidsanställd skötare har avgått med pension.
Två överläkare av fem har avslutat sina anställningar under 2012.
Kommentarer
Bedömningen är att vårdgivaren har de yrkeskompetenser som finns angivna i avtalet. Under hösten 2012 och fram till revisionstillfället kan det dock konstateras att det rått brist på ca. 1,5 specialistläkare. Vårdgivarens kommentar till detta är att bristen täcks med läkare från
Närpsykiatrin i Enköping. Vid revisionsbesöket uppgavs att tre PTP-psykologer anställts och att man har tillgång till en leg. psykoterapeut. Vårdgivaren säger vidare att det pågår en rekryteringsprocess för att stärka upp med ytterligare specialistläkare.
Patientsäkerhet/avvikelsehantering
Initialt användes Medcontoll för avvikelsehantering. Funktionaliteten bedömdes efter viss användning dålig i systemet, varför en pappersbunden rutin infördes som ersättning för Medcontroll.
Vid tidpunkten för revisionen har Medcontroll återinförts och man uppgav att man jobbar vidare med att utveckla hanteringen i systemet.
Rapporterade avvikelser och anmälningar och andra patientsäkerhetsfrågor behandlas i den medicinska revisionsrapporten.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-09-09
Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
Handläggare: Helen Askebro Dnr HSS 2011-0151
§ 139
Fördjupad uppföljning vårdval primär hörselrehabilitering
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsdirektören att beakta resultatet av den fördjupade uppföljningen i kommande revidering av
förfrågningsunderlaget (f.d. regelboken) för primär hörselrehabilitering.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med en fördjupad uppföljning av ekonomi och
produktion för primär hörselrehabilitering vid styrelsens sammanträde i maj 2014.
Ärendet
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2011-04-18 att genomföra Vårdval hörsel med start 1 november 2011. Den befintliga hörselvården delades därmed upp i primär respektive fördjupad rehabilitering. Den primära rehabiliteringen utformades som ett vårdval medan den fördjupade blev kvar som en anslagsfinansierad verksamhet på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel. En fördjupad uppföljning av den primära hörselrehabiliteringen har genomförts som redovisas mer i detalj i bifogade bilagor.
Uppföljningen av verksamhetsåret 2012 visar att fler patienter sökt sig till
hörselrehabilitering varvid besöken och till viss del förskrivning av hjälpmedel har ökat.
Det har medfört en knapp fördubbling av kostnaderna för primär hörselrehabilitering i jämförelse mellan verksamhetsåren 2011 och 2012. Om den kostnadsstabiliserande effekten håller i sig under 2013 hamnar kostnaden för primär hörselrehabilitering runt ca 1 600 tkr per månad och ca 19 000 tkr som årsbudget vilket är ca 4 000 tkr mer än verksamhetsåret 2011.
Vårdval hörsel har ökat tillgängligheten i Uppsala och Enköping med flera etablerade vårdgivare och filialer. I övriga ytterkommuner är det fortfarande Hörcentralen som bedriver verksamhet. Vårdvalet visar att patienterna föredrar att söka sin rehabilitering i närområdet vilket ökat efterfrågan på mottagningarna i ytterkommunerna. Totalt sett har väntetider till primär hörselrehabilitering minskat med ca en månad.
Kvalitetsregistret Hörselbron visar att patienterna huvudsakligen är nöjda med landstingets hörselrehabilitering och enbart två ärenden har inkommit till patientnämnden.
En medicinsk revision som granskat totalt 150 journaler under 2012 visar att vårdgivarna av primär hörselrehabilitering håller en i genomsnitt god nivå på
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-09-09
Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
verksamheten men där detaljer kan förbättras i flera avseenden se bilaga 2. För att stävja ökad kostnadsutveckling för byte av hörapparater rekommenderar granskaren att
regelverket för förskrivningar förtydligas.
För att följa om utvecklingen av produktion och ekonomi fortsätter stabiliseras föreslås att en fördjupad uppföljning av dessa områden rapporteras till hälso- och
sjukvårdsstyrelsen i maj 2014.
Bilagor § 139
1 Fördjupad uppföljning vårdval primär hörselrehabilitering 1a. Produktion hörselvård 2010-2012
1b. Kvalitetsregister hörselrehabilitering för vuxna, halvårsresultat 2012 2 Revision av landstingets godkända vårdgivare av primär hörselrehabilitering Kopia till:
Verksamhetschefer vid godkända audionommottagningar Verksamhetschef Fördjupad hörselvård
HRF
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se
2013-07-30 Dnr HSS 2011-0151
Hälso- och sjukvårdsavdelningen AnnCharlott Norman
E-post ann-charlott.norman@lul.se
BILAGA 1
Fördjupad uppföljning vårdval primär hörselrehabilitering
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2011-04-18 att genomföra Vårdval hörsel med start 1 november 2011. Den befintliga hörselvården delades därmed upp i två delar. En primär hörselrehabilitering för vuxna personer med lindrigare besvär, samt en fördjupad hörselrehabilitering för vuxna med mer omfattande besvär samt alla barn och ungdomar.
Den fördjupade rehabiliteringen är kvar som en anslagsfinansierad verksamhet i
landstingets regi organiserad på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel. Den primära rehabiliteringen utformades som ett vårdval för att främja tillgänglighet och möjlighet för patienten att själv välja vårdgivare. Tidigare remisstvång till primär
hörselrehabilitering togs bort i samband med vårdvalet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut innefattade att en uppföljning av det första verksamhetsåret skulle utföras ur ett patientperspektiv vilken presenteras nedan.
Vårdgivare primär hörselrehabilitering.
Hörcentralens
audionom-mottagning
Din Hörsel Avesina Hörsam Audionomerna
Start 2011-11-01 2011-11-01 2011-12-01 2011-11-01 2011-11-01
Beläget Enköping:
Linbaneg. 8 Start 15/3 2013
Enköping:
Linbaneg. 8 Start 1/12 2012
2 (5)
Ekonomi
Budgetunderlag för Vårdval hörsel beräknades utifrån Hörcentralens kostnader för primär hörselrehabilitering (inklusive hjälpmedel) 8000 tkr, samt kostnad för avtalet med Din Hörsel 6765 tkr. Totalt 14 765 tkr som uppräknades med 1,7 procent till 15 015 tkr. Utfallet för år 2012 blev nästan en fördubbling av budget: 27 375 tkr.
För att kunna följa kostnadsutvecklingen per månad har följande diagram tagits fram.
Diagrammet visar att variationen är stor men att en stabilisering har börjat synas. Det är dock viktigt att invänta juli- och augustiresultatet för att se om siffrorna ökar som de gjorde 2012 efter en viss stabilisering under vårmånaderna. Ett nytt hörapparatavtal startade februari 2013 som har gett viss kostnadsminskande effekt för hjälpmedel.
Tidigare har hjälpmedlen huvudsakligen varit dyrare än tjänstekostnaderna.
0
Produktionen har ökat sedan starten av vårdvalet vilket är en förklaring till
kostnadsutvecklingen. Antal patienter och besök har ökat markant, men antal patienter som blir förskrivna hörapparat visar inte samma dramatiska ökning, se bilaga 1a. En rimlig förklaring är att den ökade tillgängligheten har gjort det enklare för individer att göra en hörselbedömning men alla som sökt har inte varit i behov av hjälpmedel. Det är därför viktigt att fortsätta att särskilja på ersättning för behovsbedömning med
ersättning för förskrivning för att stävja onödig förskrivning av hjälpmedel.
Vårdgivarna skiljer sig inte särskilt mycket vad gäller antal besök per patient. För vårdgivare av primär hörselrehabilitering rör det sig om i medeltal 1,7 till 2,5 besök per patient vilket kan jämföras med en patient från den fördjupade rehabiliteringen som i medel har 3,5 besök/patient. Att Hörcentralens primära mottagningar ligger högt är inte förvånande eftersom ytterkommunerna oftast ger service till en äldre befolkning. En äldre patient kan behöva fler besök för att lära sig hur hjälpmedlen hanteras.
3 (5)
Tillgänglighet
Inför vårdvalet bedömdes väntetiden till primär hörselrehabilitering vara 2 månader.
Vid årsskiftet 2012 – 2013 angav vårdgivarna att väntetid till en första kontakt var 1- 4 veckor. Hörcentralens filialer i ytterkommunerna anger dock 3 månaders väntetid på grund av hög efterfrågan och svårighet att rekrytera fler audionomer. Väntetid mellan en behovsbedömning och påbörjad förskrivningsprocess är 2 - 4 veckor för alla vårdgivare.
Nytta och kvalitet ur patientperspektiv Resultat från kvalitetsregistret Hörselbron
En halvårsrapport av kvalitetsregistret Hörselbron presenteras i bilaga 1b för att redovisa patienters perspektiv på hur hörselrehabiliteringen fungerat under 2012.
Halvårsrapporten bygger enbart på landstingets egen rehabilitering. Jämförelsesiffror med övriga åtta deltagande landsting/sjukvårdsregioner kommer enbart att presenteras i årsrapporten vilken är färdig inför hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i
oktober. Halvårsresultatet bygger på totalt 1859 utskickade enkäter med ca 50 procents svarsfrekvens. Observera att det inte går att jämföra resultatet från Hörcentralens fördjupade rehabilitering med övriga primära vårdgivare. Resultatet för Hörcentralens fördjupade rehabilitering är inkluderat eftersom det inför vårdvalet fanns farhågor att den skulle försämras. En jämförelse mellan landstingets vårdgivare av primär
hörselrehabilitering visar inget entydigt resultat på att någon mottagning är bättre än den andra.
Ärenden Patientnämnden
Det finns fyra registrerade ärenden från primär hörselrehabilitering sedan starten av Vårdval hörsel. Ett av ärendena handlar om att en anhörig reagerat då hans 90-åriga mor själv betalat 14 000 kr för en hörapparat hos en vårdgivare. Ett annat ärende har gällt otydlighet för vilken vårdgivare som har ansvaret då hörselrehabiliteringen har delats på olika vårdgivare. Övriga två ärenden berör inte förändringen med Vårdval hörsel.
Revision av godkända vårdgivare
En medicinsk revision har genomförts av landstingets vårdgivare för primär hörselrehabilitering enligt regelbokens krav, kapitel 2.21 och 2.28. Revisionen har utförts för att huvudsakligen undersöka den kostnadsökning primär hörselrehabilitering uppvisat sedan införandet av vårdval i november 2011. Revisionen har därför fokuserat på att granska vårdgivarnas förskrivningsmönster och eventuell indikationsglidning.
Utförande
Landstinget anlitade en oberoende och inom området erfaren legitimerad audionom (granskare) för att utföra revisionen enligt ett standardiserat formulär. Formuläret togs fram i samarbete mellan granskare och hälso- och sjukvårdsavdelningen mot bakgrund av tidigare genomförda medicinska revisioner i landstinget samt med erfarenhet från Region Skåne som har genomfört medicinska revisioner av primär hörselrehabilitering.
Landstinget informerade vårdgivarnas verksamhetschefer en vecka före revisionen startade. Granskaren tog kontakt med respektive chef för att bestämma tid för
4 (5)
journalgranskning hos vårdgivaren. 10 journaler granskades för varje verksam
audionom på mottagningen under vecka 10 samt vecka 37, år 2012. Minst 20 journaler granskades på alla mottagningar.
För en utomstående granskare går det inte att bedöma om det är verksamhetens innehåll eller själva dokumentationen som brister då en journalgranskning genomförs. Eftersom regelboken kräver journalföring enligt lag har granskaren utgått från att det som inte står i journalen heller inte är utfört. Granskaren har sammanfattat varje vårdgivares resultat och rekommenderat vad de kan förbättra utifrån kraven i befintlig regelbok. Varje vårdgivare kommer att få återkoppling på sitt eget resultat samt rekommendation av vad de kan förbättra enligt granskaren.
Sammanfattande resultat för alla vårdgivare av primär hörselrehabilitering
Alla moment i rehabiliteringsprocessen har utförts av legitimerade audionomer vilket är bra ur kvalitets- och säkerhetssynpunkt. Sättet att dokumentera varierar mellan olika audionomer och olika mottagningar.
I många journaler saknas dokumentation av individuell plan. I vissa fall saknas även bedömning av hörselgång och trumhinna vilket behöver förbättras. Det finns även brister i att fullfölja regelbokens krav på hörselmätningar både vid bedömningstillfället och då hjälpmedlet ska utvärderas.
Mottagningarnas it-system för journalhantering och hörapparatprogrammering varierar.
En vårdgivare rekommenderas förbättra sitt tidbokssystem eftersom patienter enbart står nämnda med namn och inte personnummer. Enbart Hörcentralen hanterar
brukarjournaler i Cosmic och har ett automatiserat it-stöd för förskrivning av hjälpmedel.
I 19 fall av totalt 150 granskade journaler har patienter med asymmetrisk hörsel/tinnitus inte remitterats vidare för utredning. Det behöver förbättras eftersom det kan vara ett symptom på annan sjukdom. Granskaren rekommenderar att tydligare riktlinjer tas fram för när och hur dessa patienter ska remitteras vidare. Det finns även oklarheter vad gäller vidareremittering av tinnituspatienter vilket kan förbättras med tydligare riktlinjer.
Granskaren har svårt att bedöma om det har skett någon indikationsglidning vad gäller nyutprovning av hörapparat. Många patienter förskrivs med avancerade apparater där man möjligtvis kunnat välja en enklare apparat för behovet. Fördelen med en mer avancerad apparat är att brukaren troligtvis inte behöver lika många serviceåtgärder för att hjälpmedlet ska fungera. När den individuella planen inte är dokumenterad är det svårt att bedöma vilket behov brukaren har av avancerade hjälpmedel. Exempelvis skiljer sig behovet mellan en aktiv 80-åring som deltar i många krävande
hörselsituationer med en annan 80-åring som föredrar lugna miljöer där det inte behövs så avancerade hjälpmedel.
Vad gäller byte av hörapparat finns dock en tendens till indikationsglidning.
Audionomerna har inte dokumenterat något behovsmässigt skäl varför hörapparaten ska bytas varför granskarens tolkning är att det görs på grund av att tidsgränsen på fyra år är
5 (5)
uppnådd oberoende av hur hjälpmedlet fungerar för individen. Tidigare regelverk betonade behovet för byte tydligare. Granskarens rekommendation är därför att göra regelverket om byte av hörapparat tydligare och mer behovsprövat.
Vid granskningstillfällena har flera audionomer uttryckt behov av mer tid för besöken för att hinna utföra de mätningar regelboken kräver. Granskarens bedömning är att vårdgivarna behöver ta ett större ansvar för att se till att tiden finns för att utföra de mätningar som anges.
Sammanfattning
Vårdval hörsel har inneburit att fler patienter söker sig till hörselrehabilitering varvid besöken och till viss del förskrivning av hjälpmedel har ökat. Det har medfört en knapp fördubbling av kostnaderna för primär hörselrehabilitering i jämförelse mellan
Vårdval hörsel har inneburit att fler patienter söker sig till hörselrehabilitering varvid besöken och till viss del förskrivning av hjälpmedel har ökat. Det har medfört en knapp fördubbling av kostnaderna för primär hörselrehabilitering i jämförelse mellan