Vi har i denna rapport kunnat konstatera att Stora Teaterkursen utifrån sina egna målsättningar framstår som en mycket lyckad satsning. Även om det – naturligtvis, måste man kanske säga – finns utmaningar i detta arbete, och en tydlig förbättringspoten- tial, finns det ändå anledning att betona att kursen genomförts med stort engagemang och stor skicklighet av de ansvariga tea- terpedagogerna, liksom att den för skolan – för elever och lärare – framstår som ett mycket värdefullt inslag i skolutbildningen. I detta sista avsnitt vill vi beröra några teman som vi som förfat- tare till denna rapport avser reflektera vidare kring. Det handlar om de vidare och mer långsiktiga effekter Stora Teaterkursen kan tänkas ha i det större sociala sammanhang där den ingår. I detta avsnitt kommer vi inte till några slutsatser (det har inte materialet eller tiden medgivit), men vi ser det som relevant att peka på några vägar för fortsatta analyser och reflektioner, och hoppas ha möjlighet att återkomma till dessa frågor i artikelform under det kommande året.
Stora Teaterkursen utspelar sig i klassrum runtomkring i Malmö samt – i mindre utsträckning – på Malmö Stadsteater. Den är en produkt av Stadsteatern som institution och dess mottagare är skolan (även denna i en institutionell mening). Men i praktisk
mening är arenan för kursen de klassrum där elever och lärare möter teaterpedagogerna.
Klassrummen befinner sig emellertid i ett större socialt, kulturellt, geografiskt och politiskt sammanhang, och de nivåer där det kan vara relevant att tala om att en påverkan sker av en satsning som Stora Teaterkursen rör sig från den enskilda individen till klassen som grupp, till den enskilda skolan, till den stad där satsningen genomförs och vidare upp till en högre samhällsnivå. Bilden till höger vill belysa dessa förhållanden.
Det mångfacetterade sammanhang som bilden illustrerar erbjud- er flera olika analysnivåer och -dimensioner. Det skulle t ex vara intressant att betrakta Stora Teaterkursen från ett institutionellt perspektiv (den horisontella dimensionen i bilden): Vad betyder kursen för Malmö Stadsteater och för skolan som institution? Det senare (skolan) har vi berört utifrån diskussionen om kur- sens relation till skolans styrdokument och värdegrund, liksom utifrån frågeställningen om vad det betyder att en yttre aktör på detta sätt kommer in i skolans värld och får ansvar för en typ av utbildningsmoment (estetiska/konstnärliga), men det finns fler aspekter som skulle kunna lyftas fram. Frågor om pedagogisk yr- kesroll, kollegialitet, ledning och styrning i skolan etc skulle ock- så kunna diskuteras med utgångspunkt från den ”intervention” som Stora Teaterkursens har inneburit. På motsvarande sätt skulle det vara intressant att fördjupa sig i frågor om vad denna satsning betyder för Stadsteatern som institution, bland annat
för de yrkesroller den rymmer, för synen på teater som professio- nell konstnärlig verksamhet kontra metod med olika tillämpnings- områden samt – i ett vidare sammanhang – för teaterns självbild avseende dess samhällsroll i stort. I dessa avseenden har vi här bara kunnat skrapa på ytan, om ens det.
Det vi emellertid också ser som angeläget att i fortsättningen för- djupa oss i är några av de frågor som rör den ”vertikala” dimen- sionen i bilden, alltså Stora Teaterkursens relation till – och möj- liga påverkan på – de olika nivåer som bilden rymmer. Den inre cirkeln, som rymmer individerna och gruppen, har vi behandlat utförligt i rapporten, men effekterna på de högre nivåerna fram- står ännu som outforskade.
I detta sammanhang är det särskilt ett tema som intresserar oss, nämligen det som handlar om kursens relation till staden Malmö och den utveckling som staden befinner sig i. Temat för en så- dan diskussion – som vi alltså planerar att återkomma till – blir det som ofta benämns hållbar stadsutveckling, vilket för Malmö stad har blivit en allt viktigare princip. Detta har inte minst kom- mit till uttryck i den under 2013 avrapporterade Kommission för ett socialt hållbart Malmö (”Malmökommissionen”, www.malmo-
kommisionen.se) som Malmö stad inrättade några år tidigare
och som har haft sitt fokus på hur den sociala utvecklingen kan bidra till en bättre och mer jämlik hälsa för invånarna i staden. Att se Stora Teaterkursen i ljuset av dessa teman kan förefalla en smula långsökt men har, menar vi, i själva verket stor rele- vans. Stora Teaterkursen är en satsning som har potential att bidra till en positiv personlig och social utveckling för barn som växer upp i Malmö. Dessa barn är redan medborgare i staden och blir i framtiden de vuxna som ska föra utvecklingen vidare. Vilken roll spelar konstnärliga och estetiska förhållningssätt samt ett lärande för ökad självkännedom och personlig utveckling för dem? Vilken roll har ett sådant lärande – på sikt – för stadens utveckling? Även om temana för detta följeforskningsprojekt har varit mer här-och-nu-orienterade och har handlat om kursens genomförande och direkta effekter, förefaller oss sådana frågor vara viktiga för att också se denna satsning i ett större samman- hang. Det har en innebörd att Stora Teaterkursen utspelar sig i ”kunskapsstaden Malmö” – som samtidigt är ”invandrarstaden Malmö” och ”det socialt segregerade Malmö” – men vilken den- na innebörd är återstår att utforska närmare.
Referenser
Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan (2003). Kultur och estetik i skolan: slutredovisning av Kul-
tur och skola-uppdraget 2000-2003. Malmö: Malmö högskola.
Bamford, Anne (2009). ”The wow Factor.” I: Pedagogiska Magasinet, 4-09.
Bamford, Anne (2013). ”Om kulturens betydelse för goda skolresultat.” I: Kultur i väst. Hämtad 12
mars 2014. http://www.kulturivast.se/barn-och-unga/nyheter/webb-tv-anne- Barnombudsmannen (2006:02). Barns och ungas rätt till kultur. Stockholm: Fritzes
Breivik, Jan-Kåre & Christophersen, Catharina (red.) (2013). Den kulturelle skolesekken. Utgiven
av Kulturrådet i kommisjon hos Fagbokforlaget. Hämtad 25 april 2014: http://kulturradet.no/do- cuments/10157/429307/Den+kulturelle+skolesekken+2013.pdf
Chaib, Christina (1996). Ungdomsteater och personlig utveckling. En pedagogisk analys av ung-
domars teaterskapande. Lund: Pedagogiska Institutionen Lunds Universitet.
Cziboly, Àdám (2010). Drama Improves Lisbon Key Competences in Education. Hämtad 12
februari 2014: http://eacea.ec.europa.eu/llp/project_reports/documents/comenius/all/com_ mp_142455_dice.pdf
Danielsson, Sebastian (2014). ”Skapande skola får kritik” i Uttryck, lärande, estetik, kommunika- tion, 1.2014, ss 6-8.
Drotner, Kirsten (1996). At skabe sig – selv: ungdom, æstetik, pædagogik. Köpenhamn: Gylden-
dal.
Dzedina, Annika (2011).”I gränslandet mellan konst och pedagogik”, i Fotnoten, Bild i skolan.
Hämtad 19 april 2014: http://www.lararnasnyheter.se/bild-skolan/2011/11/24/granslandet-mel- lan-konst-pedagogik
Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (2008). Undervisning i pedagogiskt drama: från dramaöv- ningar till utvecklingsarbete, tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Kerstin (2011). ”Teater i skolan får eleverna att växa”. Västerbottens-kuriren.
Farran-Lee, Lydia (2013). ”Skapande skola saknar status bland lärare” i Sveriges radio. Hämtad 19 april 2014: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5722096
FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Fredriksson, Kristina (2013.) Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i grundskolan. Linköping University Electronic Press. Linköping.
Förordning (SFS 2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan.
Grünbaum, Anita (2011).”Drama förbättrar nyckelkompetenser”, i DramaForum, 2011, nr 4,
s 13.
Hugoson, Lisa (2004). ”En skola är ingen skola om den inte ger barnen teater”, i Lärarnas tidning.
Hämtad 20 april 2014: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2004/03/25/skola-ar-ing- en-skola-inte-ger-barnen-teater
Hägglund, Kent (2006). ”Förankrar kunskap på djupet”, i Lärarförbundets konferensrapport om
Kunskap & estetik, mars 2006, ss xx.
Johnstone, Keith (1985). Impro. Improvisation och teater. Jönköping: Tryckeri AB Småland.
Lelinge, Balli (2011a). ”Att vara en i gänget – har sitt pris”, i DramaForum, 2011, nr 1, ss 8-10.
Lelinge, Balli (2011b). ”Att bryta mönster och våga tänka nytt”, i DramaForum, 2011, nr 4, ss 9-11.
Lelinge, Balli (2011c). Klassråd – ett socialt rum för demokrati och utbildning. Om skola och barn- dom i förändring. (Licentiatuppsats, lärarutbildningen). Malmö: Malmö högskola.
Lindgren, Monica (2013). ”Konst för sin egen eller andra ämnes skull?” i Pedagogiska Magasinet,
2003, nr 3, ss 41-51.
Myndigheten för kulturanalys (2013). Skapande skola. En första utvärdering. Rapport 2013:4.
Hämtad 5 april 2014: http://www.kulturradet.se/Documents/Bidrag/skapande%20skola/Skapan- de-skola-En-första-utvärdering.pdf
Myndigheten för skolutveckling (2008). Den andra möjligheten – estetik och kultur i skolans läran- de. Stockholm: Lenanders Grafiska AB.
Nilsson, Peter (2008). Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande perspektiv. Pedagogiska institutionen Umeå universitet. Hämtad 20 april 2014: http://www.pedag.
umu.se/digitalAssets/19/19763_vadarpedagogik.pdf
Nilsson, Björn & Waldemarsson, Anna-Karin (1988). Rollspel i teori och praktik. Lund: Student-
litteratur.
Nytta med följeforskning (2008). En vägledning för utvärdering av strukturfonderna 2007-2013.
Stockholm: NUTEK R 2008:16. Hämtad 5 maj 2014: http://www.interred-oks.eu/se/Material/Fi- les/Genomf%c3%b6rande/Nytta+med+f%c3%b6ljeforskning
Osten, Suzanne (2012). ”Teatern hjälper oss att förstå verkligheten”, intervju av Helena Born- holm, Tvärsnitt, Vetenskapsrådet. Hämtad 27 april 2014: http://tvarsnitt.vr.se/tvarsnittjoel/tvarsnitt/ huvudmeny/nummer310/portrattteaternhjalperossforstaverkligheten.4.433545e51358811c- 242cc3.html?key=27f2e390d982144e51a7acc1407e40265779c62d
Proposition (2009/10:3). Tid för kultur. Stockholm: Kulturdepartementet.
Regeringsförklaringen 18 september 2012. Hämtad 18 april 2014: http://www.regeringen.se/ content/1/c6/19/94/69/fca82fae.pdf
Regeringskansliet. ”Ny läroplaner och kursplaner”. Hämtad 5 maj 2014: http://www.regeringen.se/sb/d/11263
Remfeldt, Jens (2011). ”Att kalibrera den teaterpedagogiska kompassen”, i E. Österlind (red.) (2011). Drama – ledarskap som spelar roll, ss 169-184.
Ross Sjöberg, Jeanette (2000). I gränslandet mellan scen och publiken. Borlänge: Dalateatern.
Utgiven med stöd av Statens Kulturråd.
Silfver, Birgitta (2011). ”Ledarskap i en klass med dramaprofil”, i E. Österlind (red.) (2011). Drama – ledarskap som spelar roll, ss 121-134.
Skollagen (2010:800).
Statens kulturråd (2012a) Skapande skola. En nulägesanalys. Stockholm: Statens Kulturråd
skriftserie 2012:2. Hämtad 27 mars 2014: http://www.kulturradet.se/Documents/Bidrag/skapan- de%20skola/skapande_skola_web.pdf
Statens kulturråd (2012b). Sammanställning Skapande skola. Redovisningar från skolhuvudmän som beviljats bidrag 2012. Hämtad 28 mars 2014: http://www.kulturradet.se/Documents/Bidrag/ skapande%20skola/Sammanställning%20Skapande%20Skola%20nov%202012.pdf
Way, Brain (1976). Utveckling genom drama. Dramatisk improvisation som pedagogiskt hjälpme- del. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Wiechel, Lennart (1983). Pedagogiskt drama: en väg till social kunskapsbildning. Stockholm:
natur och kultur.
Wiklund, Ulla (2013). ”Estetiken öppnar klassrummets och själens fönster”, i Pedagogiska Maga- sinet, 2003, nr 3, ss 38-41.
Winner, Ellen, Goldstein, R. Thalia & Vincent-Lancrin, Stéphan (2013). Art for Art´s Sake? The Impact of Arts Education. OECD Publishing. Hämtad 28 mars 2014: http://www.oecd.org/edu/
ceri/ART%20FOR%20ART’S%20SAKE%20OVERVIEW_EN_R3.pdf.
Österlind, Eva (2014). ”Drama stärker elevers språkutveckling”, i DramaForum, 2014, nr 1-2, ss
34.
Österlind, Eva (2011). ”Dramalärares ledarskap – med helhet som ledstjärna”, i E. Österlind (red.) (2011). Drama – ledarskap som spelar roll, ss 135-152.
Malmö Stadsteater Box 17012 200 10 Malmö BESÖKSADRESSER
HIPP: Kalendergatan 12, Malmö
INTIMAN: Östra Rönneholmsvägen 20, Malmö ADMINISTRATION: Kalendergatan 12 b, Malmö
TEATERNS REPETITIONSLOKALER: Stadt Hamburgsgatan 1, Malmö TEATERNS VERKSTÄDER: Östra Varvsgatan 13 c, Malmö
TELEFON VÄXEL: 040-20 86 00
TELEFON BILJETTKASSAN: 040-20 86 10 E-POST: info@malmostadsteater.se