Frågorna nedan ställdes endast till de kommunala upphandlarna.
Upphandlingsförfarande
Vilket förfarande används över tröskelvärdet?
Tre av de fem bolagen använde oftast öppet
förfarande. Detta för att:
- Selektivt förfarande tog för lång tid.
- Upphandlarna ansåg sig inte behärska selektivt förfarande.
- LOU ställer för höga krav på vem som får lämna anbud i selektivt förfarande.
- Reglerna om förhandlat förfarande är för snäva.
Två av de fem bolagen använde oftast selektivt
förfarande, detta för att:
- Förenklar urvalsprocessen.
- Anbudsgivarna som lämnar anbud har en rimlig chans att få kontraktet och lämnar därmed ett mer genomarbetat anbud.
- Kostnads- och tidsbesparing för upphandlaren.
Vilket förfarande används under tröskelvärdet?
Ett av bolagen använde oftast förenklat förfarande.
Två av bolagen använde sig av oftast urvals
förfarande.
De återstående bolagen använde sig av olika
förfaranden beroende på vad som ska upphandlas.
Vilket förfarande undviks?
Två av bolagen undvikte öppet förfarande då:
- Mer tidsödande och komplicerad urvalsprocess.
Tre av bolagen undvikte selektivt förfarande, då:
- Det tar för lång tid med selektivt förfarande.
- Bolagen är inte riktigt insatta i förfarandet.
Utvärderingskriterier
När ska "lägsta pris" användas? Då upphandlaren och bolaget har en bra position på
marknaden samt känner till marknaden väl och vet vad de vill ha.
Bra vid nybyggnation eller enklare upphandlingar i de fall då det inte kommer att bli mycket extraarbete
Lägg en kvalitetsribba för anbudet med Skall-krav som måste vara uppfyllda innan urval efter lägsta pris kan göras. Kvalitetsribban ska verka för att anbud som ligger under eller över i kvalitet sållas bort. Är behovet upphandling av en Volvo så ska inte ett anbud för en Rolls Royce tas med i urvalet.
När ska "ekonomiskt mest fördelaktiga" användas?
Då upphandlaren inte känner till marknaden så bra och vid större projekt samt då fler variabler än pris är viktigt skall ekonomiskt mest fördelaktiga användas.
Bra att använda då man befarar att det kommer att
tillkomma mycket extraarbete under utförandet som ej kan förutses i upphandlingsprocessen.
Bra att använda sig av vid upphandling av tjänster då
kompetens eller talang är viktigare än priset.
Annonsering och tidsfrister
Är tidsfristerna i LOU rimliga?
Några av bolagen ansåg att vissa upphandlingar kräver den tidsram som LOU har, medan andra upphandlingar inte gör det.
Då den övervägande korrespondensen gick via mail gav det en mycket snabbare kommunikation än via post.
Ett bolag ansåg att tiderna under tröskelvärdet räcker för alla upphandlingar.
Ett bolag ansåg att tiderna i LOU är rimliga.
13 Källförteckning
Personliga intervjuer
Kommunala upphandlare Svenska Bostäder 2010-10-05, 2010-10-21 Sigtuna Hem 2010-10-08 Stockholmshem 2010-10-22 Familjebostäder 2010-10-25, 2010-10-27 HUGE 2010-11-03 Privata upphandlare SSSB 2010-09-29 John Mattson 2010-10-06 Einar Mattsson 2010-10-21 HSB 2010-10-26 Wallenstam 2010-10-29Litteratur
Andersson, R (1998); ”Attraktiva Städer – En samhällsekonomisk analys”. Byggforskningsrådet 1998, Västerås
BKK, Föreningen Byggandets Kontraktskommitée (2007); ”BKK:s Regler för upphandling i konkurrens – BRUK 2007”, Stockholm
BRÅ, Brottsförebyggande rådet (2007); ”Korruptionens struktur i Sverige -
”Den korrupte upphandlaren” och andra fall om mutor, bestickning och maktmissbruk” Rapport 2007:21, Stockholm
Business Dictionary http://www.businessdictionary.com/definition/partnering.html Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling av
byggentreprenader, varor och tjänster. Upphandlingsdirektivet för offentlig upphandling Hultkrantz L, Nilsson J-E, (2004); ”Samhällsekonomisk analys”. SNS Förlag 2004, Falkenberg
KKV, Konkurrensverket (2004); ”Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig upphandling - En inventering och analys av utvärderingsmodeller inom offentlig
upphandling”. Utförd av: Anders Lunander och Arne Andersson. Uppdragsforskningsrapport 2004:1, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2006); ”Offentlig upphandling, ramavtal och auktionsteori”. Utredare: Fredrik Andersson, Uppdragsforskningsrapport 2006:4, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2007a); ”Länsrätternas domar om offentlig upphandling”, Utredare: Per-Arne Sundbom, Konkurrensverket 2007:2, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2007b); ”Konkurrensen i Sverige 2007”. Konkurrensverkets rapportserie 2007:4, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2008a); ”Miljökrav i offentlig upphandling”. Utredare: Linda Dahlström och Per-Arne Sundbom, Konkurrensverket Juni 2008, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2008b); ”Vad kan offentliga beställare lära sig av privata?-en explorativ studie av Sverige, 10 februari 2008”. Utredare: Copenhagen Economics, Sverige KKV, Konkurrensverket (2008c): Offentlig upphandling och offentliga inköp – omfattning och sammansättning. Utförd av: Mats Bergman. Uppdragsforskningsrapport 2008, Stockholm KKV, Konkurrensverket (2009a); ”Miljöhänsyn i offentlig upphandling Samhällsekonomisk effektivitet och konkurrensbegränsande överväganden”. Utredare: Sofia Lundberg, Per-Olov Marklund och Runar Brännlund, Uppdragsforskningsrapport 2009:1, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2009b); ”Effektivare offentlig upphandling
– problem och åtgärder ur ett rättsekonomiskt perspektiv”. Utredare: Eva Edwardsson och Daniel Moius, Uppdragsforskningsrapport 2009:4, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2009c); ”Open Issues in Public Procurement”. Utredare: Giancarlo Spagnolo, Uppdragsforskningsrapport 2009:7, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2009d); ”Karteller och Korruption. Otillåten påverkan mot offentlig upphandling”, Utredare: Brottsförebygganderådet BRÅ, Uppdragsforskningsrapport 2009:9, Stockholm
KKV, Konkurrensverket (2010); ”Upphandlingsreglerna – en introduktion”. Konkurrensverket, www.kkv.se, (2010-10-15)
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling
Molander P, (2009); ”Regelverk och praxis i offentlig upphandling”. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:2 Regeringskansliet,
Finansdepartementet, Stockholm
Naturvårdsverket (2010); ”Miljöanpassad offentlig upphandling- En fråga om att kunna, vilja och förstå”. Rapport 6326, Januari 2010, Stockholm
Nutek (2005); ”Småföretag och offentlig upphandling. Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar”. R2005:21, Stockholm
Nutek (2006); ”Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse”. Redovisning av regeringsuppdrag, R 2006:21, Stockholm
Nutek (2008); ”Offentlig upphandling– vad tycker företagen är krångligt?”. R2008:06, Stockholm
Proposition 2009/10:180 ” Nya rättsmedel på upphandlingsområdet”. 8 april 2010, Stockholm
Proposition 2009/10:185 ”Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler”, 25 mars 2010, Stockholm
Törnqvist, K (2010) artikel 25 oktober 2010; ”Stoppa korrupta konsulter”. Nr 43; tidningen Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article2495989.ece, (2010-11-25)
U.F.O.S, Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (2006); ”Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv”. Projektledare Linda Andersson. Oktober 2006, Stockholm
Visanu (2005); ”Åskådare, regissör eller aktör? – En studie av rollfördelningen mellan offentliga och andra aktörer ii klusterutveckling”. Rapport 2005:5 Nutek förlag, Stockholm