Nedan kommer läsaren få en genomgång av studiens sista kapitel, Sanningskriterier. Tanken med detta kapitel är att ge en inblick i de tre viktigaste kriterierna för en samhällsvetenskaplig undersökning enligt Bryman (2011, s. 49). Avsnittet kommer närmare beskriva studiens reliabilitet, replikation och validitet. Det är viktigt att belysa dessa och beskriva hur studien har förhållit sig till dem. Författarna vill påvisa att studien verkligen har undersökt kalenderanomaliernas existens på Stockholmsbörsen samt bistå med motiveringar av trovärdigheten och möjligheten att replikera studien.
8.1 Reliabilitet:
Reliabilitet är ett mått på huruvida studien skulle generera samma resultat om den genomfördes på nytt och kriteriet är nära förknippat med det nedanstående begreppet
replikation (Bryman, 2011, s. 49; Ejvegård, 1996, s. 67-68). Det går att dela upp
reliabiliteten i tre olika begrepp, vilka vi har försökt att tillgodose. Begreppen är följande:
• Stabilitet
• Intern reliabilitet
• Interbedömmarreliabilitet
Stabiliteten avser huruvida måttet eller datan är stabil över tid. (Bryman, 2011, s. 160) Eftersom studien har använt sig av historiskt nerladdad data från Thompson Reuters Datastream kommer denna att vara oförändrad om den laddas ner på nytt i framtiden, givet att samma tidsperiod används. På grund av ovanstående resonemang bedömer författarna att studiens stabilitet är av högsta möjliga klass. Den enda anledningen till att samma data inte skulle gå att få tag på är om Thompson Reuters Datastream skulle radera dessa index från sin databas.
Det andra måttet som benämns är intern reliabilitet och detta beträffar om studiens indikatorer är följdriktiga och pålitliga. Sista måttet granskar utifall observatörers och bedömares tolkningar stämmer överens (Bryman, 2011, s. 160-161). Dessa två mått behöver främst beaktas när interaktion sker med populationen. Denna studie baserar istället samtliga resultat och slutsatser på anskaffad data från en erkänd databas. Därför anser författarna att reliabiliteten är god i förhållande till dessa begrepp.
Den största risken för dålig reliabilitet i denna studie är den mänskliga faktorn vid hantering av data. Samtliga beräkningar och bearbetning av data har skett i Microsoft Excel. Författarna är därför medvetna om att risken för att skriva ett kommando eller en siffra fel är hög. För att i så stor utsträckning som möjligt minimera denna risk har generella formler använts och replikeras på samtliga branscher. Dessutom har båda författarna succesivt granskat varandras arbete och i största möjliga mån har båda närvarat vid uträkningar och bearbetning av data. Förhoppningen är att dessa åtgärder har undanröjt fel som annars skulle kunnat ha påverkat studiens resultat. Sammanfattningsvis anser författarna att studiens reliabilitet är god och att resultaten är trovärdiga.
8.2 Replikation:
Det är viktigt att en studie är replikerbar om en annan forskare vill återskapa studien för att utvärdera resultaten. Det finna många anledningar till detta, några kan vara att resultatet inte stämmer överens med andra liknande studier eller att andra forskare funnit studien intressant (Bryman, 2011, s. 49). Författarna har därför i största möjliga mån försökt att i detalj beskriva studiens tillvägagångssätt. Samtliga uträkningar finns presenterade ovan och författarna har försökt att noggrant redovisa teoretisk såväl som praktisk metod för studien. Samtliga källor finns uppspaltade i referenslistan och refereringar har alltid hänförts till specifikt sidnummer. Den del som kan vara svårast att replikera är det kalkyleringsdokument som författarna skapat. Dokumentet där alla uträkningar har utförts samt all underliggande data finns sparad i det skick som den användes för studien. Författarna är villiga att dela med sig av data och beräkningar till andra forskare för att dessa lättare ska kunna återskapa studien på bästa möjliga vis.
8.3 Validitet:
Validitet är ett mått som avser om en studie mäter det som är ämnat att mäta. Därför är det viktigt att definiera det mått som ska mätas och använda det konsekvent. För att bibehålla validiteten i studien bör författarna noggrant studera den data som skall användas för att vara säkra på att rätt objekt går att mäta. (Ejvegård, 1996, s. 69-70) Forskare såsom Bryman, (2011), Ejvegård (1996) och Cozby & Bates (2011) diskuterar en mängd olika versioner av validitet, men i denna studie har författarna valt att belysa de mest relevanta formerna av validitet istället för att kommentera samtliga former. Validiteten i denna studie har bedömts utifrån följande kriterier:
• Mätningsvaliditet/Begreppsvaliditet • Intern validitet
• Extern validitet • Upplevd validitet
Det första kriteriet, vilket benämns mätningsvaliditet eller begreppsvaliditet, mäter om det valda begreppet verkligen mäter det definition avser (Bryman 2011, s. 50). Denna studie ämnar undersöka anomaliers existens på Stockholmsbörsen och för att mäta detta har författarna valt att undersöka syntetiska portföljers avkastning då de handlar utifrån olika anomalier. Författarna anser att studien med råge uppfyller kriteriet för mätningsvaliditet då det är vida känt att portföljers resultat mäts utifrån avkastning. Utifall en syntetisk portfölj som handlar på en anomali avkastar signifikant bättre än det underliggande branschindex är detta en indikation på dess existens. Den enda diskutabla variabeln är transaktionskostnader som borde inkluderats för att förbättra validiteten ytterligare. Detta har tyvärr inte varit möjligt för denna studie och författarna vill därför poängtera att begreppsvaliditeten skulle ha höjts ytterligare om courtage tagits i beaktning.
De två nästkommande kriterierna är intern respektive extern validitet. I vår studie mäter den interna validiteten portföljens avkastning och är beroende av den handlingsstrategi som baserats på kalenderanomalin. Detta krav uppfylls utomordentligt enligt författarna då portföljen har ställts mot branschavkastningen för att utvärdera huruvida avkastningen är relativt bättre. Dessutom har den statistiska signifikansen utvärderas för samtliga portföljer på 99- och 95 procentigt konfidensintervall för att säkerställa resultaten ytterligare. Däremot är författarna
medvetna om problematiken gällande Jensens Alfa i studien. I uträkningarna har enbart ett betavärde används som beräknas baserat på hela tidsintervallet. Enligt Wells (2004, s. 66) bör beta estimeras baserat på en tidsperiod av maximalt tolv månader i event studies av enskilda aktier eftersom värdet inte är konstant över tid. Wells (2004) resonemang gäller däremot inte denna studie eftersom vi har använt oss av timing-strategier där portföljerna växlar mellan index och riskfri ränta. Vid en sådan strategi kan bias uppstå när alfa och beta skattas. Alfavärdena har en tendens att bli för låga medan betavärdena tenderar att bli för höga i portföljerna (Grintblatt & Titman, 1989, s. 398-399). Därför reserverar sig författarna för att validiteten kan påverkas av detta. Extern validitet är ett mått av generaliserbarhet utöver den undersökta populationen (Bryman, 2011, s. 51). På grund av den noggranna beskrivningen av studiens tillvägagångssätt, avgränsningar och population bör denna studie kunna appliceras på andra marknader än den svenska. Givet att branschindex går att finna och att utdelningar kan inkluderas anser forskarna att denna studie skulle kunna tillämpas på samtliga börser runtom i världen. Det sista måttet av validitet som har beaktats i studien är den upplevda validiteten. Detta kriterium utvärderar om det undersökta området verkligen återspeglar resultatet i studien (Cozby & Bates, 2011, s. 101-103). Upplevd validitet är liknande kriteriet begreppsvaliditet, men skiljer sig eftersom detta enbart är ett mått huruvida studien bedöms mäta rätt variabel. För att säkerställa det har forskarna grundligt synat tidigare studier som undersökt liknande områden, samt fört diskussioner med andra studenter för att ta del av deras åsikter.
Baserat på ovanstående resonemang anser forskarna att studiens validitet är hög. Små justeringar skulle självklart kunna utföras för att förbättra den ytterligare, vilka har diskuterats, men generellt sett är validiteten av godtycklig nivå och bör bedömas som tillräcklig.