I nedanstående kapitel kommer studiens slutsatser att presenteras. Vi kommer att svara på studiens problemformulering och syfte, det vill säga huruvida anomalier existerar på de svenska branschindexen samt OMXSB. Därefter kommer vi att kommentera investerares möjligheter att utnyttja anomalierna för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. Därutöver kommer en diskussion om det teoretiska- och praktiska bidraget att föras. Slutligen vill vi ge våra rekommendationer till framtida forskning inom ämnesområdet.
7.1 Anomaliernas existens på aktiemarknaden:
För att ge läsaren en påminnelse om vad studiens syfte egentligen var, samt vilka problem som ämnades undersöka har vi valt att upprepa dessa:
Problemformulering:
Existerar kalenderanomalier bland Stockholmsbörsens olika branschindex och OMXSB?
- Kan investerare uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive branschindex med hjälp av
någon kalenderanomali?
Syfte:
Studiens huvudsyfte är att utvärdera huruvida kalenderanomalier existerar på Stockholmsbörsens tio branscher samt generalindex, OMXSB, under tidsintervallet 2000-01-03 till 2012-12-31. Delsyftet är att kartlägga huruvida investerare kan utnyttja kalenderanomalierna för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index.
I studien har 17 portföljer funnits signifikanta, vilket innebär att kalenderanomalier existerar på svenska branschindex. Det var branscherna; Råvaror, Industriverksamhet, Konsumentvaror, Konsumenttjänster, Teknik samt Ekonomi som uppvisade starkast indikationer för anomaliernas existens. Det har visat sig att existensen har varierat kraftigt mellan de olika branscherna, vilket författarna anser vara en intressant upptäckt. Generellt sett uppvisar kraftigt stigande marknader, såsom Olja & Gas, inga indikationer av anomalier. Branscherna som under det valda tidsintervallet uppvisat en tillväxt på maximalt 300 procent har däremot uppvisat betydligt starkare bekräftelse av anomalierna.
Den kanske mest kända anomalin, Januarieffekten, har vi inte funnit några bevis för i någon av de undersökta branscherna. Detta resultat visar tydligt att Januarieffekten inte existerat på den svenska marknaden under 2000-talet. Två andra anomalier som författarna endast funnit svaga belägg för är Holiday Effect och Januaribarometern. Holiday Effect har dessutom uppvisat en portfölj med negativ signifikans, vilket innebär att den presterat signifikant sämre än jämförelseindex. Författarna vill därmed dra slutsatsen att dessa tre anomalier inte kan bekräftas alls, eller endast i liten utsträckning på svenska branschindexen.
TOM och Sell-in-May är däremot två anomalier som uppvisat en stark existens på de svenska branschindexen och OMXSB. Av de 17 signifikanta portföljerna kan 14 hänföras till dessa två anomalier. TOM är i särklass den starkaste av samtliga anomalier, den kan bekräftas på nio av elva undersökta index. Sell-in-May är den näst starkaste anomalin och den kan bekräftas på fem av elva index. Baserat på detta resultat vill författarna hävda att TOM och Sell-in-May är de enda, av de fem undersökta anomalierna, som verkligen går att bekräfta på den svenska marknaden.
Detta utmynnar i att studiens huvudsakliga problemformulering därmed är besvarad;
Kalenderanomalierna TOM och Sell-in-May´s existens kan i hög grad bekräftas, medan övriga undersökta anomalier endast kan betraktas som svaga eller obefintliga. 7.1.1 Investerares avkastningsmöjligheter:
Författarna kan konstatera att investerare kan uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive branschindex på totalt 16 av de 55 testade portföljerna. Med hjälp av anomalierna TOM, Sell-in-May, Januaribarometern och Holiday Effect kan en investerare uppnå bättre avkastning till en lägre risk än att enbart investera i respektive branschindex. För att en investerare ska kunna använda anomalierna måste det klargöras i vilka branscher som respektive anomali existerar på.
För att kunna åstadkomma överavkastning med hjälp av Januaribarometern måste investeraren placera sitt kapital i branschen Konsumenttjänster. 1 krona har under studiens mätperiod vuxit till 3,62 kronor, vilket kan utläsas i Appendix 8. Under samma tidsperiod har 1 krona i branschen Konsumenttjänster ökat till 1,70 kronor. Viktigt att poängtera är att en investerare enbart kan uppnå högre riskjusterad avkastning med hjälp av Januaribarometern på denna bransch.
En positiv riskjusterad avkastning går även att uppnå i branschen Ekonomi med hjälp av Holiday Effect. Branschindexet har backat med -81,55 procent medan anomalin levererat en avkastning på 270, 95 procent. En investerad krona har därmed vuxit till 3,71 kronor för tidsintervallet, vilket visar på att en investerare kan utnyttja anomalin i denna bransch på ett fördelaktigt sätt. Sell-in-May går, till skillnad från Januaribarometern och Hoiday Effect, att finna i flera branscher. En investerare kan använda anomalin för att uppnå högre riskjusterad avkastning än index i branscherna Råvaror, Industriverksamhet, Konsumentvaror, Teknik samt OMXSB. Sell-in-May-portföljen som varit aktiv i branschen Industriverksamhet har ökat från 1 krona till 6,81 kronor, vilket är bäst av samtliga testade portföljer i studien. Författarna anser därför att denna strategi, Sell-in-May i branschen Industriverksamhet, bör vara den mest attraktiva för en investerare att följa.
Den anomali som avkastat bättre än index i flest branscher är TOM. Anomalin har uppnått en högre riskjusterad avkastning i 9 av 11 undersökta index. På dessa nio index har TOM i snitt avkastat 398,15 procent, vilket kan jämföras med snittavkastningen för indexen som varit 85,34 procent under samma tidsperiod. I branschen Råvaror är det som TOM har utvecklats starkast, med en tillväxt från 1 krona till 6,63 kronor. Med bakgrund av studiens resultat konstaterar författarna att en investerare kan utnyttja TOM på flest antal branscher och med det med en hög genomsnittlig avkastning.
Sammanfattningsvis visar studiens resultat att en investerare skulle ha uppnått högre riskjusterad avkastning än respektive branschindex vid replikering av de 16 positivt signifikanta portföljerna. Författarna menar därför att det finns starka argument för att en investerare kan utnyttja kalenderanomalier för att skapa högre riskjusterad avkastning än underliggande index.
7.1.2 Teoretiskt och praktiskt bidrag:
Studiens teoretiska bidraget är främst den information som täcker ett forskningsglapp inom ämnesområdet kalenderanomalier på svenska marknaden. Vi anser att studien är en pionjär inom anomaliers existens och avkastning baserat på branscher i Sverige.
Efter noggrann granskning av ämnesområdet har vi inte funnit någon studie som testat dessa anomalier på Stockholmsbörsens officiella branschindelning. Informationen som presenteras kan användas av investerare, studenter och forskare för att öka deras förståelse för kalenderanomaliers beteende och existens på de svenska branscherna. Dessutom bistår studien med ny information till hur teorierna EMH, Random Walk och Behavioural Finance fungerar på den svenska marknaden.
Studiens resultat visar att kalenderanomalier existerar på flera av de svenska branschindexen och att investerare kan utnyttja dem för att uppnå högre riskjusterad avkastning än underliggande index. Därför bidrar studien praktiskt till investerare, som kan använda sig av resultatet för att förbättra avkastningen på sina investeringar. Fondförvaltare är en tänkbar målgrupp som skulle kunna ha stor vinning av att utnyttja studiens resultat då de kan skapa egna fonder som baseras på anomalierna. Vi anser att det kan vara svårt för privata investerare med mindre kapital att fullt ut kunna utnyttja anomaliernas effekter. Courtageavgiften blir troligtvis för hög i förhållande till den procentuella vinningen per transaktion om anomalierna nyttjas. Dock anser vi att mindre investerare också kan gynnas av vetskapen om kalenderanomaliernas existens och avkastning för att bättre tima sina egna affärer.
7.2 Framtida forskning:
Denna studie har analyserat kalenderanomaliers existens och investerares möjlighet att utnyttja dessa för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive branschindex på den svenska aktiemarknaden. Undersökningsperioden sträcker sig från 2000-01-03 till 2012-12-31 och med bakgrund av resultatet har vi funnit ett antal intressanta forskningsfrågor för framtida studier.
Att undersöka anomalier per bransch har visat på en mängd intressanta resultat där fem branscher har uppvisat särskilt starka resultat för anomaliers existens. Vi uppmanar därför framtida forskare inom ämnesområdet att undersöka anomalier per bransch i andra länder. Det skulle vara intressant att utvärdera vilka branscher och anomalier som uppvisar starkast effekt i andra länder.
En ofrånkomlig faktor för investerare är transaktionskostnader i någon form, exempelvis courtage. Att inkludera courtage som en påbyggnad av denna studie bör därför vara intressant för att undersöka det ekonomiska resultatet av att handla på de undersökta anomalierna. Detta skulle komplettera denna studie och ge resultatet en ytterligare dimension och verklighetsförankring.
Ytterligare ett framtida forskningsförslag är att utvärdera den statistiska signifikansen på månadsavkastningarna för att säkerställa vilken månad som verkligen uppnått högst avkastning för respektive bransch. En statistisk undersökning skulle även kunna utföras på dagsavkastningen för att analysera vilka dagar som uppnått högst avkastning och därigenom optimera TOM samt Holiday Effect. Denna studie har presenterat resultat om detta, men utan statistisk säkerhet.
Det skulle även vara intressant att skapa en syntetisk portfölj som handlar utifrån en kombination av anomalierna för att utvärdera om det går att förbättra den riskjusterade avkastningen. I en sådan undersökning skulle även andra anomalier kunna inkluderas utöver de kalenderanomalier som är behandlade i denna studie.