5. PRAKTISK METOD:
5.1 Tillvägagångssätt:
Denna studie grundar sig i det problem som myntats i problemformuleringen under kapitel 1. Det är utifrån dessa problem som tillvägagångssättet har korrigerats och de använda modellerna och metoderna har valts. Eftersom studien har genomfört en statistisk undersökning för att utvärdera kalenderanomaliernas existens på aktiemarknaden har syftet och dess frågeställning genomsyrat arbetets planering och genomförande.
Vanligtvis finns det tre ändamål med en statistisk undersökning och det första av dessa är en beskrivande eller deskriptiv undersökning. Denna typ av undersökning innefattar exempelvis olika marknadsundersökningar, optionsundersökningar och kvalitetskontroller med avsikt att svara på frågor såsom; hur många, hur mycket, hur länge och hur stor förändring. Det andra ändamålet är förklarande eller utredande och har för intention att mäta sambandet mellan två variabler. Målet med denna typ av undersökning är att utvärdera huruvida variabel Y har någon effekt på variabel X och i så fall hur stor den skulle vara. Det tredje och sista ändamålet är en framåtblickande eller prognostiserande undersökning. Denna undersökningsmetod används då målet är att göra en prediktion för framtiden och vanligtvis görs separata prognoser för de olika faktorer som studien ämnar inkludera (Dahmström, 2009, s. 15-22).
Författarna har valt att använda det förklarande/utredande tillvägagångssättet i studien. Detta eftersom avsikten är att undersöka huruvida anomaliers existens kan utnyttjas och vilken effekt det har på en portföljs avkastning. I studien har ett antal syntetiska portföljer skapats, baserade på anomalierna, för att utvärdera dess existens och avkastning gentemot index. Detta val av tillvägagångssätt innebär att författarna utgått från syftet och problemformuleringen för att sedan svara på tre, enligt Dahmström (2009, s. 23), essentiella frågor som lyder enligt följande:
• Vem ska undersökas? • Vad ska undersökas?
• Hur skall undersökningen göras?
Den praktiska metod som valts till studien har speglats av ovanstående tre frågor och dessa kommer därför att diskuteras i nedanstående text.
5.1.1 Undersökningsobjekt:
Den första av Dahmströms (2009, s. 15) tre frågor är vem som ska undersökas. Frågan syftar på den population som valts för studien, i detta fall är det Stockholmsbörsens officiella börslistor; Large Cap, Mid Cap och Small Cap. En population behöver inte alltid vara knutet till personer utan kan även vara objekt eller andra element, vilket är fallet för denna studie (Dahmström, 2009, s. 55). Utifrån dessa börser har författarna valt att använda tio olika branschindex baserade på en indelning som kallas Industry
Classification Benchmark, ICB. De tio olika branschindex som vi använt kallas även industrier, dessa är uppbyggda enligt nedanstående bild. För att få en ännu tydligare
överblick av vilka bolag som hamnar under vilken bransch presenteras en grundligare förklaring i Appendix 2.
Figur 8: Undersektorer av branschindelning.
Vi har fört en diskussion kring möjligheten att utöka undersökningen till alla nordiska börser samt att använda aktier istället för olika index. Efter närmare efterforskning ansågs detta som allt för krävande i förhållande till tidsintervallet. Mer om detta finns beskrivet under avgränsningar i kapitel 2.
Nasdaq OMX, även kallad Stockholmsbörsen, bestämde sig i februari 2011 för att officiellt börja använda sig av ICBs industriindelning. Redan innan detta datum använde sig Nasdaq av denna indelning på sin börs i USA, men efter 2011 applicerades detta även på börserna i Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Reykjavik, Riga, Tallinn och Vilnius (Hedensiö, 2011). Baserat på detta anser författarna att ICBs index är bra att använda sig av då marknaderna som studien ämnar undersöka själva har detta som officiell indelning.
Ytterligare en anledning till författarnas val av att använda ICBs index är eftersom utdelningar är inkluderade i deras kursdata. Författarna har hämtat kursdata av dessa index från Thompson Reuters Datastream. Det var därför viktigt att utvärdera vilka olika mätenheter som fanns tillgängliga för varje branschindex, för att bedöma vilket index som passade bäst till denna studie. Efter vida efterforskning och jämförelse föll valet på ICBs branschindex, då det ansågs mest lämpligt för studien. Beräkningen av avkastning på respektive branschindex, inkluderat återinvesterade utdelningar, ser ut på följande sätt:
!"! = !"!!!∗!! + !! !!!!
Figur 9: Beräkning av avkastning medräknat utdelningar.
10 INDUSTRIER
19 SUPERSEKTORER
41 SEKTORER
Bokstäverna i formeln symboliserar följande: !"! = !"#$%&'(')%('*+, !"# ! !"!!! = !"#$%&'(') !å !"#$% !ö!"#å!"#! !"# !! = !"#$, !"#$ !"!!! = !"#$, !ö!"#å!"#! !"# !! = !"!"#$%$&, !"# ! (Thompson Reuters, 2012)
5.1.2 Val av riskfri ränta och generalindex:
Riskfri ränta, tre månaders statsskuldväxlar, har använts som komponent i beräkningarna för att riskjustera våra portföljer. Med hjälp av Jensens Alfa har vi utvärderat om portföljerna genererat abnormalt hög avkastning. Dessutom har portföljerna handlat på den riskfria räntan när de legat utanför börsen. Statsskuldväxlar brukar vanligtvis användas som riskfri ränta eftersom de betraktas som riskfria (Waldenström, 2011). Vi har därför valt att använda Svenska statsskuldväxlar, SSVX, med tre månaders löptid som riskfri ränta i vår studie. Dessa har hämtats från Riskabankens hemsida och applicerats på samtliga portföljer.
Det generalindex som studien har valt för att representera Stockholmsbörsen är OMX Stockholm Benchmark, OMXSB. Anledningen till valet av OMXSB grundas i att det representerar bolag från alla ICBs tio branschindex. OMXSB inkluderar många av de största bolagen på Stockholmsbörsen och med sina 81 beståndsdelar representerar indexet 71 procent av samtliga aktiers börsvärde. Indexet utvärderas och uppdateras halvårsvis, detta eftersom bolag byts ut för att indexet på bästa sätt ska överensstämma med hela Stockholmsbörsens utveckling (Soelberg, 2009).
5.1.3 Undersökningsvariabler:
Variabler är olika egenskaper som kan skilja sig inom populationen vid en undersökning (Dahmström, 2011, s. 24). De undersökningsvariabler som skall användas i denna studie är följande: kursdata, avkastning och de valda anomalierna.
Detta besvarar Dahmströms (2011, s.15) andra frågeställning rörande planering före genomförandet av en statistisk studie, det vill säga vad som ska undersökas. Det är viktigt att alltid utgå från frågeställning och syfte vid planering av vad som ska undersökas. Detta för att minimera risken att den statistiska undersökningen besvarar fel frågor (Dahmström, 2011, s. 61). Författarna kommer att undersöka om kalenderanomalier existerar på de tio branschindexen samt OMXSB som är kopplade till Stockholmsbörsen. Studiens mål är att utvärdera om det är möjligt för investerare att utnyttja anomalierna samt hur mycket avkastning de eventuellt kommer att generera.
Den tredje frågeställningen av Dahmström (2011, s. 15) är hur detta ska undersökas. Denna studie har, som tidigare nämnts, en kvantitativ undersökningsmetodik med numeriska variabler och kommer därmed enbart att baseras på historisk kursdata för de tio branschindexen. Men om detta finns förklarar under teoretisk metod i kapitel 2.
5.1.4 Tidsintervall:
Författarna har valt undersökningsperioden 2000-01-03 till 2012-12-28. Dessa datum är första, respektive sista handelsdag under denna trettonårsperiod som undersökningen sträcker sig. Anledningen till att just denna period har valts grundas i möjligheten till undersökningsdata från de tio ICB branschindexen som är kopplade till de listade företagen på Nasdaq OMX. Nio av dessa index startade 2000-01-03,
medan Olja & Gas index noterades 2003-01-01 och därmed saknas data för de tre första åren som författarna ämnat undersöka.
Författarna hade önskat en längre undersökningsperiod, dock hade det inneburit att ICB indexen inte hade kunnat användas, vilket författarna efter en noggrann genomgång ansåg vara det mest representativa branschindexen.
Dock kan trettonårsperioden betraktas som nog omfattande för att undersöka huruvida de valda anomalierna existerar på samtliga branscher och om dessa går att utnyttja för investerare. Resultatet av de syntetiska portföljerna kan på ett representativt sätt redovisas då tidsperioden är så pass lång och täcker flera konjunkturcykler. Perioden 2000-01-03 till 2012-12-28 är händelserik i form av kraftiga uppgång- och nedgångsfaser på världens finansmarknader Inom detta intervall fångas It-bubblan år 2001, finanskrisen år 2007 samt eurokrisen 2011. Detta gör tidsperioden extra intressant, en kraftigt stigande marknad som rådde 1992 till 2000 hade inte varit lika representativ att basera undersökningen på. Data som används är relativt aktuell och undersökningen visar därmed om anomalier existerat på någon av dessa branscher under det senaste årtiondet, samt vilken avkastning en investerare skulle haft om dessa utnyttjades.
Nedan redovisas ett sammandrag av betydelsefulla händelser under den valda undersökningsperioden. Dessa har haft direkta effekter på världens finansmarknader och skapat stor volatilitet. Grafen nedan visar OMXS30 från 2000-01-01-2012-12-31 och är hämtad från programmet SIX Edge Trader.
§ 2000 It-bubblan spricker, OMXSB all time high 540.
§ 2001 Terrordåd World Trade Center, New York, USA invaderar Afghanistan. § 2002 Stockholmsbörsen OMXSB bottnar på 140.
§ 2003 USA invaderar Irak.
§ 2008 Lehman Brothers ansöker om konkurs. Världsomfattande finanskris. § 2011 Eurokris, Grekland m.fl. riskerar statsbankrutt.
§ 2012 Cypern och Spanien ansöker om nödlån.