Människors sätt att förstå, använda och uppleva ljud är aldrig neutralt och omedelbart, utan alltid sammanflätat med en rad rumsliga, sociala, kultu- rella och tekniska förutsättningar som har att göra med mer än den mänsk- liga hörseln. Det blir tydligt när vi ser tillbaka på fallet med det mystiska bullret i Häckeberga. Hur ska den drabbades upplevelse av sin hemmiljö tillika ljudmiljö tolkas och förstås av utomstående eller representanter för myndigheter? De kan omöjligt sätta sig in i hans subjektiva erfarenhet av ljudmiljön. De kan försöka lyssna sig till om de också upplever ett liknande
obehag. Men framförallt tar de till mätinstrument för att se hur ljudupple- velsen kan vägas mot de värden som instrumenten visar. Om utslaget ligger under officiellt överenskomna riktvärden så tvingas de acceptera att tekni- ken genererar något som inte överensstämmer med den drabbades upple- velser och berättelser. Ett mätvärde kan till skillnad från någons uttryck av obehag bli ett tydligt värde som blir vägledande för fortsatta handlingar. Mätinstrument används också i offentliga miljöer, för att ge indikationer om när ljudnivåer når över gränsvärden och då kan bli föremål för åtgärder. De används också i samband med kontroll av människors hörsel, till exem- pel vid hörselscreening av nyfödda (Hergils 1999). Gränssnittet till olika former av mätinstrument kan bestå i ljudåterkopplingar, men resultatet visas ofta visuellt. Genom att till exempel se på en display eller en visares utslag så kan användare få återkoppling om ljudfenomen.
Ljud kan förstås bortom hörsel och lyssnande som del av betydligt bre- dare ljudpraktiker. Den akustemologi som Feld har skrivit om, kan ha att göra med så mycket mer än bara hörsel och lyssnande (Feld 2012). Till exempel så är en värld av siffror och visualiseringar förknippade med ljud- praktiker idag, i kliniska verksamheter, i hanteringen av akustik, miljö och ljuddesign. Inte minst i användningen av digital teknik vävs det visuella samman med det aurala, vilket blir tydligt i ljud- och musikproduktion.
I samband med musikproduktion används olika typer av monitorer. Högtalare och hörlurar är utrustning för att med hjälp av hörseln avgöra när en musikmix låter tilltalande. Dessa ska ofta ha en för ändamålet pas- sande kvalitet. Referensmonitorer ska till exempel reproducera ljud så na- turligt som möjligt. Medieforskaren Ian Reyes menar dock att en rad di- gitala innovationer har gjort att ljud och lyssnande inte längre är centralt för att producera relevant kunskap om musik (Reyes 2010: 323). Både vi- suella representationer liksom olika former av datarepresentation används för att hantera ljud, även om musiken görs för att i sin distribuerade form avlyssnas via högtalare eller hörlurar.
Redan innan den digitala tekniken blev utbredd fanns det sätt att taktilt hantera och kontrollera ljud i form av analoga reglage, knappar och vred. En volymkontroll liksom en av/på-knapp är förmodligen de mest rudi- mentära och spridda teknikerna för att manipulera elektriskt förmedlat ljud. Här är den taktila kontrollen av ljudet det centrala. Möjligheten att
kunna justera ett ljud öppnar upp en ny värld av möjligheter. Att med hjälp av fysiska manipulationer på exempelvis ett mixerbord eller med hjälp av andra reglage kunna stänga av och på, modifiera eller mixa ljud möjliggör också nya ljudpraktiker.
När möjligheten att förändra ljud uppstår, medför det också krav på att med hjälp av teknik lära sig att lyssna. Musikvetaren Alf Björnberg har i sina undersökningar av hi-fi kultur mellan 1950-80-talet påtalat att det växer fram normer och estetiska strömningar som har att göra med möj- ligheten att ändra ljuds karaktär (Björnberg 2009). Han har skrivit om hur själva hanteringen av utrustningen med dess reglage blir intimt samman- kopplad med vad som uppfattas som god smak, och därmed även vad som uppfattas som goda ljudpraktiker i olika sociala sammanhang. Musik och ljud har att göra med mer än lyssnande. Förutom breda sociala dimensio- ner som blir avgörande för ljud och ljudmiljöer flätas även ljuden samman med praktiker som innefattar det visuella och det taktila.26
I dessa multisensoriska praktiker ryms en mängd tekniska ting. Mellan handens vridande på en knapp och ljudets förändring kan flera olika tek- niker gömma sig, såväl analoga som digitala. Mjukvara har blivit till något som genomsyrar samhällen idag, och ljudteknik är inget undantag (Mano- vich 2013: 15). Återkopplingen från det taktila handgreppet kan med hjälp av digital teknik ske i form av ett förändrat ljud i högtalare, eller genom en visualisering på en skärm. En visuell estetik, där ljudkurvor, spektrogram och ljudklipp kombineras och justeras på ett tilltalande sätt kan vara avgö- rande för hur ett ljud kommer att gestaltas. Utseendet på en visuell repre- sentation på en skärm kan bli vägledande när val görs i till exempel mix- ningen av musik. Nivåer som representeras i form av nummer kan också bli centrala för hur ljud hanteras. En producent kan bestämma sig för att en viss kombination av siffror är passande för att detaljjustera ett ljud. ”Sätt volymen på 8, dra ner equalisern runt 100 Hz några steg…” Vanor och normer växer fram där producenter väljer nivåer och relationer mellan olika ljud baserat inte bara på vad som hörs i ett par referenshögtalare utan
26 Dessutom innebär så klart hela den enorma värld av ljudinspelningar, från tidigare skivor till dagens ljudfiler och strömmade digitala musik, sätt att hantera ljud som objekt vilka kan lagras, överföras och bli del av olika värdesystem.
också på vad som framträder visuellt på skärmar, vad som framstår som numeriskt rätt och vad som känns rätt i hanteringen av reglagen. Ljud är i en värld av digital teknik något som når bortom hörseln i flera vardagliga situationer, alltifrån då ett reglage till en hörapparat försiktigt justeras med fingrarna, via equaliser-inställningar på en förstärkare till att en ljudkurva eller några siffror korrigeras på en datorskärm.
För att förstå idéer om funktionsförmåga, upplevelser och föreställning- ar om ljud är det nödvändigt att se på vad ljud och hörande innebär i olika sammanhang. När och var uppstår upplevelser av något som känns och artikuleras som tystnad, oljud, meningsbärande information eller som något mer eller mindre kontrollerbart? Vibrationer i ett medium som luft kan av många uppfattas som hörbart ljud, men de kan också upplevas och förstås på en rad andra sätt, som utslag på ett mätinstrument, som en manipulerbar fil på en dator, som en kroppslig förnimmelse och som delar av en större upplevelse av teknik, kropp, sociala relationer och föreställ- ningsvärldar. Ljud har att göra med så mycket mer än lyssnande och hörsel.
Referenser
Alftberg, Åsa & Matilda Svensson (2013). Introduktion: Funktionsförmåga. Gränslös. Tid- skrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv, 2: 5-8.
Andersen, Michael Christian (2015). This “Other” brain of mine. Ethnologia Scandinavica, 45: 125-140.
Björnberg, Alf (2009). Learning to Listen. I: Derek B. Scott (red.), The Ashgate research
companion to popular musicology. London: Ashgate.
Bijsterveld, Karin (2010). Acoustic Cocooning. How The Car Became a Place to Unwind.
Senses & Society, 5(2): 189-211.
Blesser, Barry & Linda-Ruth Salter (2007). Spaces speak, are you listening? Experiencing
aural architecture. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.
Böhme, Gernot (2013). Atmosphere as mindful physical presence in space. OASE Journal
for Architecture, 91(21): 21-32.
Carlsson, Hanna (2013). Den nya stadens bibliotek. Om teknik, förnuft och känsla i gestalt-
ningen av kunskaps- och upplevelsestadens folkbibliotek. Lund: Lund Studies in Arts and
Cultural Sciences 3.
Cage, John (1961). Silence: Lectures and writings. Middleton, Conn.: Wesleyan University Press.
Campbell, Lina (2015). Mystiskt buller en mardröm för Conny Nyström. Lund: Lokaltid-
ningen, 2015-08-12 . http://lokaltidningen.se/mystiskt-buller-en-mardröm-för-conny-
nyström-/20150812/ARTIKLER/308129996/ [hämtat 2016-02-24].
Demers, Joanna (2010). Listening through the noise. The aesthetics of experimental electronic
music. Oxford: Oxford University Press.
Elektronikbranschen (2015). Ljud i fokus. Butikschefsindex, BCI#3, 2015.
Feld, Steve, & Donald Brenneis (2004). Doing anthropology in sound. American Ethnolo-
gist, 31(4): 461-474.
Feld, Steven (2012). Sound and sentiment. Birds, weeping, poetics, and song in Kaluli expres-
sion. Durham and London: Duke University Press.
Friedner, Michele, & Stefan Helmreich (2012). Sound studies meets deaf studies. The Sens-
es and Society, 7(1): 72-86.
Hagood, Mack (2011). Quiet comfort: Noise, Otherness, and the mobile production of personal space. American Quarterly, 63(3): 573-589.
Hansson, Kristofer & Eva Nordmark (2015). Flervetenskapliga perspektiv på delaktighet och habilitering. I: Kristofer Hansson & Eva Nordmark (red.), Att arbeta med delaktighet
inom habilitering. Lund: Studentlitteratur.
Helmreich, Stefan (2010). Listening against Soundscape. Anthropology News (December), 10.
Hergils, Leif (1999). Ny metod upptäcker medfödda hörselnedsättningar. Spädbarn screenas genom mätning av otoakustiska emissioner. Läkartidningen, 96(10): 1166-1168. Ingold, Tim (2011). Being Alive: Essays on movement, knowledge and description. Oxon:
Ingold, Tim (2013). Dreaming of dragons: on the imagination of real life. Journal of the
Royal Anthropological Institute, 19(4): 734-752.
Kahn, Douglas (1999). Noise, water, meat: A history of sound in the arts. Massachussetts: MIT Press
Kahn, Douglas (2009). Alvin Lucier I Am Sitting in a Room Immersed and Propagated.
OASE Journal for Architecture, 78: 24-37.
Kelman, Ari Y. (2010). Rethinking the Soundscape: A Critical Genealogy of a Key Term in Sound Studies. Senses & Society, 5(2): 212-234.
Landahl, Joakim (2011). Ljudet av auktoritet. Den tysta skolans uppgång och fall. Scandia, 77(1): 11-35.
Löfgren, Orvar (2015). The Black Box of Everyday Life. Entanglements of Stuff, Affects, and Activities. Cultural Analysis, 13: 77-98.
Manovich, Lev (2013). Software takes command. New York: Bloomsbury Academic. O’Dell, Tom & Robert Willim (2011). Irregular Ethnographies: An Introduction. Ethnolo-
gia Europaea, 41(1): 4-13.
Reyes, Ian (2010). To Know Beyond Listening: Monitoring Digital Music. The Senses and
Society, 5(3): 322-338.
Schafer, R. Murray (1994). The Soundscape: Our Sonic Environment and the Tuning of the
World. Rochester: Destiny Books.
Schafer, R. Murray (2004 (1973)). The Music of The Environment. I: Christoph Cox & Daniel Warner (red.), Audio culture. Readings in modern music. New York: Continuum. Schwarz, Hillel (2011). Making noise. From Babel to the Big Bang and beyond. Brooklyn:
Zone Books.
Socialstyrelsen (2008). Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus. Handbok för handlägg- ning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stankievech, Charles (2007). Headphones, Epoche, and L’extimité: A phenomenology of interiority. Offscreen, 11(8-9).
SVD (2015-10-08). NTF: Cykel och hörlur hör inte ihop. Stockholm: Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/ntf-cykel-och-horlur-hor-inte-ihop [hämtat 2016-02-24].
SVT (2015-10-08). NTF: Livsfarligt att cykla med musik i hörlurarna. Stockholm: SVT
Nyheterna. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ntf-livsfarligt-att-cykla-med-musik-i-hor-
lurarna [hämtat 2016-02-24].
Thrift, Nigel (2004). Movement-Space: The changing domain of thinking resulting from the development of new kinds of spatial awareness. Economy & Society, 33(4): 582-604. Weber, Heike (2010). Head Cocoons: A Sensori-Social History of Earphone Use in West
Germany, 1950–2010. The Senses and Society, 5(3): 339-363.
Willim, Robert (2013). Out of Hand. Reflections on Elsewhereness. I: Arnd Schneider & Christopher Wright (red.), Anthropology and Art Practice. Oxford: Bloomsbury. Willim, Robert (2014). Transmutations of Noise. I: Barbara Czarniawska & Orvar Löfgren
(red.), Coping with Excess. How Organizations, Communities and Individuals Manage