Sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessens

Ett syfte är en beskrivning av vad någonting ska leda till. En inten- tion eller en följd av ett handlande. I ett sammanhang där flera aktörer ska samverka och agera gemensamt kan samförstånd kring vad som ska uppnås sägas vara särskilt viktigt för att insatser ska kunna sam- ordnas och leda i samma riktning. Syftet med ett syfte kan således sägas vara att hitta riktning och kraft i ett gemensamt agerande.

Utredningen har inte identifierat någon formell definition av sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocessens syfte. Däremot beskrivs det i utredningens direktiv som att stödja individen åter till hälsa och

arbete. I utredningens dialoger med aktörerna i processen framgår

att det finns olika uppfattning om processens syfte och hur ett sådant syfte relaterar till aktörens ansvar i processen. Att aktörernas syn på syftet med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen skiljer sig åt är intressant i sig och kan antas spegla att aktörerna del- vis har olika utgångspunkter för sitt arbete i processen. Våra dialoger med aktörerna om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessens syfte har visat på stort engagemang och intresse.

Att stödja individen åter till hälsa och arbete

Med utgångspunkt i utredningens dialoger med aktörerna och med fokus på direktivens skrivelse om att stödja individen åter till hälsa

och arbete konstateras att återgång i arbete delvis ifrågasätts som ett

syfte i processen. Ifrågasättandet handlar om att arbete uppfattas ha ett snävt fokus som riskerar att exkludera de som återgår till att söka arbete, till studier eller de som inte kan återfå arbetsförmåga och som behöver livslångt ekonomiskt stöd. Ett inkluderande förhållnings-

sätt som omfattar alla som är sjuka med nedsatt arbetsförmåga, oaktat om de har arbete eller inte, anses bättre spegla alla de individer som kan ingå i sjukskrivnings-och rehabiliteringsprocessen.

Att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska syfta till att individen ska återfå hälsa ifrågasätts regelmässigt i utredningens dialog- arbete. Utredningen kommenterar därför här i korthet begreppet hälsa och de komplikationer användandet av hälsa som ett syfte med sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan innebära. Hälsa är ett subjektivt och svårfångat begrepp. En vanligt förekommande defi- nition är Världshälsoorganisationens: ett tillstånd av fullständigt fysiskt,

psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och

funktionsnedsättning.21 _{Att begreppet är subjektivt gör det svårt att}

utvärdera och därmed svårt att svara på i vilken utsträckning pro- cessen leder till att hälsa uppnås. Begreppets breda definition riskerar också att göra det allmängiltigt i relation till sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det är så att säga svårt att se hur en process som handlar om att stödja en individ, vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, åter till arbete eller annan sysselsättning, inte skulle handla om hälsa. Däremot är det oklart på vilket sätt begreppet

hälsa, i kombination med återgång i arbete, bidrar till tydlighet om vad

sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska syfta till. Snarare finns en risk att begreppet hälsa bidrar med osäkerhet och otydlighet för de många aktörer som ska förhålla sig till syftet och tolka det utifrån sitt ansvar i processen. Flera av aktörerna stärker individens hälsa inom ramen för sitt lagstadgade ansvar, och i vissa fall gör de det i nära anknytning till sjukskrivnings- och rehabiliteringspro- cessen. Det innebär dock inte att det är vad sjukskrivnings- och rehabi- literingsprocessen primärt syftar till. Vi menar därför att hälsa som en del av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessens syfte inte bidrar väsentligt till att tydliggöra vad som ska åstadkommas i processen utan snarare riskerar att leda till otydlighet för de aktörer som i sam- verkan ska ge stöd till individen.

Vid sidan av åter till hälsa och arbete är begreppet arbetsförmåga ofta förekommande i samband med sjukskrivnings- och rehabili- teringsprocessen. Till exempel anges syftet med Arbetsförmed- lingens och Försäkringskassans så kallade förstärkta samarbete som

21 _{Världshälsoorganisationens konstitution. Antogs vid International Health Conference i}

att individen ska utveckla eller återfå arbetsförmåga och därmed kunna

återgå i, eller få, arbete.22

I utredningens dialoger har aktörerna uttryckt en positiv syn på

återfå arbetsförmåga som ett syfte med sjukskrivnings- och rehabili-

teringsprocessen. Ett centralt argument är att arbetsförmåga är någonting som alla aktörerna i processen kan påverka i jämförelse med att återgå i arbete. Att återgå i arbete är förvisso en direkt följd av att ha återfått arbetsförmåga för de som har en anställning, men inte för de som inte hade ett arbete när de blev sjuka eller de som inte kan återgå i sitt tidigare arbete. Arbetsförmåga anses därmed inklu- dera fler individer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Att återfå arbetsförmåga anses också vara en beskrivning av sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocessens syfte som ger individen mer realistiska förväntningar på vad processen ska leda till, det vill säga att individen kan förvänta sig att hen inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska få hjälp att återfå arbetsförmåga, men inte ett arbete. Det kan också ses som vägledande att gällande lagstiftning beskriver syftet med de rehabiliteringsåtgärder som regleras i Socialförsäkringsbalken som att den som drabbats av sjuk-

dom ska få tillbaka sin arbetsförmåga.23 _{En farhåga gällande begreppet}

arbetsförmåga som lyfts i utredningens dialoger är att arbetsförmåga är ett komplicerat begrepp som inte används på ett entydigt sätt av aktörerna. Att enkom hänvisa till arbetsförmåga som processens syfte skulle därmed kunna bidra med begreppsförvirring och otydlighet.

Utredningens syn på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessens syfte

Utredningens bedömning är att sjukskrivnings- och rehabiliterings- processens syfte bör definieras som att individen ska återfå arbets-

förmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete. Skälen

till bedömningen är att arbetsförmåga betraktas spegla vad aktörerna själva anser sig kunna påverka och att fokus på arbetsförmåga inklu- derar alla individer, även de som inte har ett arbete. Tillägget om att återgå i, eller kunna söka, ett arbete görs för att tydliggöra att arbete är det som processen i förlängningen syftar till.

22 _{Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försäkringskassan och Regleringsbrev för budget-}

året 2018 avseende Arbetsförmedlingen.

1.2.5 Begreppen sjukdom och arbetsförmåga