Om ett arbete utförs inom ramen för en anställning, ska arbetsrättens regler tillämpas. Men när någon anställer en person, aktualiseras emellertid inte bara arbetsrättsliga regler utan också regler om skatter och sociala avgifter och i vissa fall arbetstillstånd.453
En person som har en annan person anställd i hushållet är liksom övriga arbetsgivare skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL. För en arbetsgivare som är en fysisk person gäller detta emellertid först när den sammanlagda ersättningen för arbete till mottagaren uppgår till 10 000 kronor under inkomståret (5 kap. 3 § SBL).454 Arbetsgivaren är också skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL.455 Också detta gäller för en fysisk person bara om det kan antas att den sammanlagda avgiftspliktiga ersättningen till mottagaren under året kommer att uppgå till 10 000 kronor (2 kap. 6 § SAL). I fråga om ersättningar som är mindre än så, betalas skatt och sociala avgifter av den som utför arbetet.
En anställd i hushåll har liksom andra arbetstagare rätt till vissa förmåner enligt socialförsäkringslagen (1999:799), SofL, och lagen om allmän försäkring (1962:381), AFL, med hänvisningar. Hon har till exempel rätt till sjuklön från arbetsgivaren enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön under fjorton kalenderdagar utom för den första dagen (en karensdag), då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Sjuklönen utgår med motsvarande 80 procent av anställningsförmånerna (6 och
453 En anställd som inte är medborgare i ett land inom EES-området och inte har permanent
uppehållstillstånd, måste ha arbetstillstånd enligt 2 kap. 7 § UtlL. Kravet på arbetstillstånd har behandlats i kapitel 3.
454 Skatteavdrag skall inte göras, om ersättningen är mindre än 100 kronor, eller det kan antas att
det som utbetalaren kommer att betala ut till mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor.
455 Detta gäller inte då den som tar emot ersättningen har en F-skattsedel antingen när
7 § § sjuklönelagen). Därefter har arbetstagaren rätt till sjukpenning från försäkringskassan (enligt 3 kap. 4 § SofL och enligt villkoren i 3 kap. AFL). Sjukpenning utgår då med 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten (3 kap. 4 § AFL). En anställd i hushåll omfattas också liksom andra arbetstagare av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (3 kap. 5 § SofL). Om hon är förälder har hon rätt till föräldrapenning med ett belopp motsvarande sin sjukpenning under förutsättning att hon under minst 240 dagar i följd före barnets födelse varit försäkrad för en sjukpenning över lägstanivån (4 kap. 6 § AFL). Sist men inte minst har hon rätt till inkomstgrundad pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (3 kap. 5 § 3 p. SofL).456
En anställd i hushåll som blir arbetslös har liksom andra arbetstagare under vissa förutsättningar rätt till arbetslöshetsersättning. Sådan ersättning kan enligt 7–15 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgå om en person är arbetslös, står till arbetsmarknadens förfogande och har arbetat under sex av de senaste tolv månaderna.457 Hon måste också ha varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader (7 §). För att någon ska ha rätt att ansluta sig till en arbetslöshetskassa ska hon ha arbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka i fyra av fem sammanhängande veckor och fortfarande arbeta i minst den omfattningen när hon söker inträde (34 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor). I och med att det inte finns någon facklig organisation för anställda i privata hushåll, krävs det att den anställda vidtar en särskild åtgärd och ansluter sig till en a-kassa. Arbetslöshetskassan Alfa ger möjlighet till arbetslöshetsförsäkring för dem som inte vill eller kan ansluta sig till en facklig organisation. Likaså organiserar Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa personer oavsett yrkestillhörighet. Den inkomstrelaterade ersättningen vid arbetslöshet betalas ut som en dagpenning och kan uppgå till högst 80 procent
av den sökandes dagsförtjänst (25 och 26 §§ lagen om
arbetslöshetsförsäkring).458
456 Förmånerna beskrivs här i grova huvuddrag. Den intresserade läsaren hänvisas till Ruth
Mannelqvist, Samband i socialförsäkringen (akad. avh.), 2003, Thomas Erhag, Fri rörlighet och
finansiering av social trygghet, (akad. avh.), 2002, och Vicki Paskalia, Free Movement of Persons and Social Security (akad. avh.), 2004.
457 Detta gäller enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Det finns också en grundersättning som är
maximerad till 320 kr per dag. Från denna bortses här.
För utländska medborgare som är anställda i Sverige gäller i stort sett samma villkor som för svenska medborgare i fråga om de nu nämnda arbetsbaserade förmånerna.459 En EES-medborgare med uppehållsrätt som
arbetstagare460 har enligt artikel 7.2 i förordningen 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen rätt till samma sociala och skattemässiga förmåner som svenska medborgare. De närmare villkoren och samordningen av medlemsländernas försäkringar regleras av förordningen 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.461 EES-medborgare som blir
arbetslösa i Sverige kan till exempel lägga ihop perioder som de arbetat i andra EES-länder med perioder som de har arbetat och varit försäkrade i Sverige och ersättningen ska betalas ut av den behöriga institutionen i Sverige (artikel 3, förordningen 883/2004). Medborgare i länder utanför EES-området har däremot inte rätt att ta med sig arbetad tid från ett annat land och grunda till exempel rätten till arbetslöshetsersättning på den, utan de måste kvalificera sig genom att arbeta i Sverige hela den tid som krävs.462