LAPTOP SETTING
7.4 SKOLAN OCH 1:1
Sammantaget bidrar avhandlingen till en ökad förståelse av hur digitali-seringen påverkar klassrumspraktiken. Den beskriver den generiska kom-petens som lärare måste ha i en digitaliserad skola. Läraren måste vara ständigt beredd på att de uppgifter som förberetts och givits till eleverna expanderas och förändras i oförutsedd riktning. Det är alltså inte tillräck-ligt med en utbildning eller fortbildning som inriktar sig på att använda teknologin, det handlar om en kompetens som innehåller framförallt pedagogiskt kunnande, men också i kombination med teknik och ämnes-innehåll. Faktum är att TPACK även kan sägas omfatta den kompetens som krävs av elever, då även elever behöver förstå hur teknik, lärande och ämnesinnehåll är intimt förknippade med varandra. I diskussionen om elevers oönskade och otillåtna användning av datorn i klassrummet kontrasteras resultaten om digitaliseringens påverkan på hur uppgifter förändras när lärare tillåter elever att elaborera den givna uppgiften. Att avgöra vad som så småningom blir användbart material är en grannlaga uppgift som kräver ett stort mått av flexibilitet hos både lärare och elever. Läraren måste vara öppen för att det som med en ryggmärgsreaktion i förstone verkar vara irrelevant senare kan bli användbart och eleven måste
vara tillräckligt källkritisk för att kunna sortera bort information som är uppenbart ovidkommande.
Att beskriva den digitala teknologins påverkan på lärares arbete och på aktiviteterna i klassrummet kan liknas vid att sikta mot ett rörligt mål. Utvecklingen pågår ständigt och de förhållanden, vad beträffar digitaliser-ing av svenska klassrum, som rådde när arbetet med denna avhandldigitaliser-ing inleddes förändras oavbrutet. Ett sätt att göra digitaliseringen av klass-rummen mer jämnt fördelad över riket och därmed minska rörligheten i målet är att införa en nationell strategi för digitaliseringen av skolan. De nordiska grannländerna har sedan flera år nationella handlingsplaner för IT i skolan, men Sverige har ännu inte någon gemensam plan. En potentiell konsekvens till följd av avsaknaden är de i Sverige minskande satsningarna på läromedel och avsaknaden av en gemensam agenda för IT på lärarutbildningen. I Danmark satsar man ungefär tre gånger så mycket som Sverige på läromedel och man har ett nationellt institut som tar ett helhetsgrepp på den digitala utvecklingen i skolan och som ansvarar för satsningen på digitala läromedel (http://www.stil.dk/It-og-laering).
Resultaten visar att lärarna hittills lämnats åt att själva möta utmaning-arna genom att på egen hand konstruera uppgifter där datorer används. Detta upplevs av lärare som tidskrävande och ibland inte mödan värt, vilket indikerar att behovet av digitala läromedel kommer att öka. De digitala läromedlen utgör för närvarande endast cirka 5 % av den totala lärome-delsmarknaden i Sverige (Hylén, 2014), varför utrymmet för en expansion torde vara stort. Läromedelsförlagen har insett att bristen är stor och har de senaste åren lanserat en mängd nya digitala läromedel för att möta den ökande efterfrågan. Problemet är, som jag ser det, att läro medlet ska inne-hålla en sekventiell progression i kombination med internets möjligheter till att expandera och elaborera givna uppgifter. Resultaten i avhandlingen visar att det finns utrymme för en typ av läromedel som kan användas på ett flexibelt sätt, med utrymme för elever att expandera och elaborera uppgifterna. Med några få undantag har de digitala läromedlen fortfar-ande “boken” som utgångspunkt och har därför ännu inte till fullo lyckats kombinera möjligheterna med en i förväg bestämd struktur med internets möjligheter och elevernas önskan att själva utveckla uppgifterna.
direk-lärosätena för lärarutbildning och formuleringarna i regeringsproposi-tionen “Bäst i klassen - en ny lärarutbildning”15 medför att det beslutas lokalt när och hur digitaliseringen ska behandlas. Lärarutbildningen har ett stort ansvar i att förbereda nästa generations lärare inför en digitali serad skola. Resultaten i avhandlingen visar att klassrumspraktiken genomgår snabba förändringar och att såväl lärare som elever därför behöver förbere-das på att integrera tekniska, pedagogiska och innehållsmässiga (TPACK) kompetenser i den dagliga verksamheten. Lärarstudenters bristande erfar-enheter av att använda teknologi i undervisningen gör att det finns uppen-bara risker för att lärarutbildningen befäster rådande praktik snarare än utvecklar den. Lärarutbildningen borde därför ge lärarstudenter möjlighet att tidigt i utbildningen möta de speciella frågor och utmaningar som lärare ställs inför i ett 1:1-klassrum. Både konkreta metodiska resonemang, till exempel hur man bemöter elevers icke-sanktionerade användande av sin laptop, som teoretiska diskussioner om synen på teknologi och lärande, bör ingå i alla lärarstudenters utbildning.
Avhandlingens huvudsakliga kunskapsbidrag ligger i de olika delstudi-ernas resultat, som bidrar till diskussionen om synen på klassrummet som en socioteknisk praktik. Nyckeln till förståelsen ligger i att fokus inte är inriktat på elevers lärande eller elevers resultat; fokus har i stället legat på att under lång tid följa den dagliga verksamheten. Det har gjort att tidig-are sällan rapporterade mönster kunnat avtäckas och analyseras. Genom att använda teorier och analysredskap från olika kunskapsområden ger de empiriska beskrivningarna och slutsatserna en ökad insikt i hur digitali-seringen påverkar verksamheten i klassrummet. Det är ett bidrag till både rådande praktik och till hur lärarutbildning bör utformas.
Det teoretiska bidraget i avhandlingen är framför allt knutet till användningen av TPACK-ramverket och till diskussionen om vilka pers-pektiv som är relevanta när skolan studeras. TPACK har använts både som verktyg vid observationer och i analys av resultaten. Vid observationer av lärares pedagogiska överväganden och studierna av de överväganden och beslut, av både pedagogisk, innehållsmässig och teknisk natur, som en lärare ständigt gör har TPACK använts för att styra fokus på de, för avhandlingsarbetet, relevanta delarna av praktiken. TPACK-ramverket har
även varit ett teoretiskt redskap för att analysera hur läraren argumen-terat vid lektionsplanering och lektionsgenomförande. Det övergripande sociokulturella perspektivet på verksamheten har genom dess betoning av lärandets situerade karaktär (jfr PCK) och verktygens medierande funk-tion (jfr TPK) styrkt tillämpningen av TPACK.
En central aspekt för att kunna uppnå de övergripande mål som skolan satt upp är att inte bara mäta, utan också att förstå vad som sker i verk-samheterna när vi inför 1:1, och därför behövs specifik kompetens. För att förstå och därmed ge möjlighet att utveckla undervisning och lärande i ett digitaliserat klassrum finns det obesvarade frågor att studera. Fram-tida forskning bör undersöka digitaliseringens långsiktiga konsekvenser på lärares och elevers kunskapssyn. Vilka är de generiska kompetenser som krävs i en digitaliserad skola? Vilken typ av digital kompetens är skolans uppdrag? Avhandlingen öppnar också för vidare forskning kring frågor om på vilket sätt redskapen används i klassrummet. Hur ska lärare förhålla sig till icke sanktionerat, icke lärar-initierat eller andra typer av ”gråzons-användning” av digitala redskap? Dessutom finns det många frågor som rör framtidens läromedel. Digitaliseringen av läromedel har ännu bara inletts och konsekvenserna av detta är obeforskade. Här finns det många viktiga frågor för både lärarutbildning och fortbildning av verksamma lärare att ta ställning till. Vi vet till exempel inte vilka utmaningar det finns med digitala läromedel och inte heller vilken betydelse de digitala lärom-edlen har för klassrumspraktiken.
Slutligen; de 1:1-införanden som beskrivits i avhandlingen är föränd-ringsprojekt som är kopplade till förhoppningar om en förändrad under-visnings- och klassrumspraktik. Vi kan konstatera att digitaliseringen av skolan förändrar praktiken på många sätt, men skolan och konsekvens-erna av digitaliseringen är, och lär förbli, rörliga mål. Skolan, såväl som all annan verksamhet, är stadd i ständig förändring och den utbildningsveten-skapliga forskningens har den grannlaga uppgiften att beskriva och förstå utvecklingen samtidigt som den pågår.