SAMMANFATTNING AV DELSTUDIERNA
6.1 UNDERSTANDING TEACHERS’ RELUCTANCE TO THE PEDAGOGICAL USE OF ICT IN THE 1:1
CLASSROOM
I denna delstudie undersöks och diskuteras varför vissa lärare visar tvek-samhet inför pedagogisk användning av laptops i undervisningen. Ett ökande antal forskningsstudier visar att få lärare har integrerat IT i klass-rummet på ett sätt som leder till betydande förändringar av undervisning en trots stora investeringar, ökad tillgänglighet och förbättrad teknisk utrust-ning. I syfte att beskriva och förstå argumenten bakom denna tvek samhet användes en fallstudiemetod där en fortbildningsinsats för lärare följdes
under en termin. Syftet var att beskriva och förstå lärarnas argument för att inte använda laptopen i undervisningssammanhang.
Studien är en kvalitativ, etnografisk fallstudie som genomfördes under en termin där lärarna hade två timmars konferenstid avsatt var fjortonde dag för fortbildning. Intentionen från skolledningen var att öka inslagen av IT i undervisningen genom att låta lärarna producera pedagogiska pla neringar (s.k. Lokala pedagogiska planer, LPP) där IT skulle vara ett obligatoriskt inslag i både lektionsplanering och genomförande. Lärarna delades in i ämneslag och i denna studie följdes en grupp Ma/No-lärare i sin planering. Fortbildningen var obligatorisk och leddes av en IT-pedagog som på skolledningens uppdrag skulle stimulera skolans lärare till pedago-gisk användning av IT. Innehållet i fortbildningen var inriktad på teknik och pedagogik, och innehöll konkreta tips på ämnesinnehåll i undervis-ningen.
De sex deltagande lärarna i ämneslaget var alla behöriga lärare med minst sju års lärarerfarenhet och god digital kompetens. Lärargrup-pen observerades under fem stycken 90-minuters fortbildningstillfällen. Observationerna spelades in och fältanteckningar fördes parallellt. Lärarna intervjuades före och efter utbildningens genomförande. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Forskningsfrågorna styrde analysen och vid analys av insamlad data användes ”pattern-coding” (mönster-kodning) i syfte att hitta lärarnas argument bakom tveksamheten till att använda datorerna i undervisningen.
Analysen av data som innehöll såväl tekniska, pedagogiska som inne-hållsmässiga argument visade fem olika, men till viss del överlappande, förklaringar: (1) brist på teknisk kompetens, (2) inte värt ansträngningen, (3) otillräckligt material, (4) minskad kontroll samt (5) brist på tid.
Trots att lärarna hade god datorvana och använde datorn för adminis-tration och kommunikation angav de bristen på teknisk kompetens som en orsak till sin tveksamhet. Bristen på teknisk kompetens bestod av två delar. Dels uppgav lärarna att de inte kände sig tillräckligt säkra på hur de skulle använda de olika pedagogiska resurserna. Det kunde röra sig om resurser på internet eller programvaror lokalt på datorn. Den andra formen av brist på teknisk kompetens handlade om osäkerhet inför sin förmåga att kunna lösa de tekniska problem som uppstår i klassrummet. I
lingen som innebär att även om de lärt sig att hantera en specifik program-vara kommer det nya versioner och uppdateringar som medför att lärarna inte vågar använda dem.
Det andra argumentet, att den pedagogiska vinsten av att använda lap-topen i undervisningen inte var tillräckligt stor för att kompensera för det planeringsarbete som krävdes, visar på en instrumentell syn på hur lapto-pen kan användas. Varken lärarna eller IT-pedagogen diskuterade andra dimensioner av laptopanvändning än synen på den som ett redskap. I detta argument vävde lärarna in risken för att eleverna skulle använda datorn till saker som inte hade direkt anknytning till undervisningen. Detta samman-taget medförde att de inte tyckte att det var värt ansträngningen, eftersom den pedagogiska vinsten var osäker.
Bristen på läromedel och material var också ett argument för att avstå från att använda datorn i undervisningen. Dels diskuterades bristen på förlagsproducerade läromedel och dels ifrågasattes standarden på det gratismaterial de kunde hitta på internet. Datorn och internet erbjuder möjligheter, men lärarna väljer att avstå eftersom materialet inte erbjuder den sekventiella och pedagogiska struktur som en lärobok innehåller.
Det fjärde argumentet rör lärarnas oro för bristande kontroll över verksamheten orsakad av 1:1. Dels är det risken för att eleverna blir dist-raherade och frestas att använda datorn till ändamål som inte är uppen-bart förknippade med undervisningen och att datorn orsakar distraktion och drar uppmärksamhet från undervisningen, dels är det känslan av att tappa kontroll över utvecklingen av elevernas arbetsuppgifter. Laptopen påverkar verksamheten i klassrummet och utmanar lärarens tekniska, peda gogiska och innehållsliga kompetens.
Det argument som angavs som viktigast var bristen på tid. Lärarna uppgav att arbetstiden var fylld av olika arbetsuppgifter vilket innebar att de inte hade tid att förbereda lektioner eller arbetsuppgifter som inklu-derade användning av laptopen. Såväl innehållsmässiga, pedagogiska som tekniska avgöranden dolde sig bakom tid-argumentet. Det var svårt och tidskrävande att hitta material, det tog också tid att anpassa materialet för digitalt bruk och de ansåg sig inte ha tid att testa de tekniska delar som krävdes.
att lärarna ansåg sig ha för många uppgifter att lösa och inte fokuserade på rätt saker. Engelsen menar att för att möjliggöra utnyttjandet av ny teknik måste ”gamla” metoder och innehåll tas bort för att ge plats åt de nya.
Slutsatserna i delstudien implicerar att det krävs såväl tekniska, som pedagogiska och innehållsmässiga perspektiv i utvecklingsarbetet för att komma tillrätta med lärares tveksamheter till att använda IT i undervis-ningen. För att avhjälpa lärarnas upplevda brist på teknisk kompetens krävs kontinuerlig och uthållig fortbildning. Men det handlar inte bara om förmågan att hantera tekniken, utan också en förståelse för teknologins påverkan i en bredare mening och att förbereda sig för ständiga tekniska förändringar och en förändrad kunskapssyn. De pedagogiska implikation-erna rör lärarens roll i klassrummet, det vill säga hur digitaliseringen utma-nar arbetssättet i klassrummet och hur den för läraren medför en känsla av att tappa kontrollen över lektionsuppgifternas utformning och utveckling. Det handlar också om hur 1:1 utmanar regler och förhållningssätt i klass-rummet och hur läraren hanterar nya ordningsproblem. De innehållsmäs-siga konsekvenserna av 1:1 omfattar svårigheterna att, med rimlig tid och arbetsinsats avsatt för uppgiften, hitta relevant, åldersanpassat och ade-kvat material på internet. Den innehållsmässiga faktorn inbegriper också svårigheterna att, i de fall där det finns digitala läroböcker, bedöma kvalitet på läromedlen.
Resultaten illustrerar betydelsen av att förstå lärares eventuella mot-stånd mot att använda IT för pedagogiska ändamål i klassrummet ur både ett socialt och materiellt perspektiv. Teknologin kan inte betraktas som isolerad från användandet – där det finns teknologi påverkas också praktiken. Orlikowski (2000) beskriver teknikinförande i en verksamhet som en ömsesidig interaktion mellan mänskligt agerande och teknologin. Att bara vara tekniskt kunnig, en god pedagog eller att bara vara expert inom sitt ämne är inte tillräckligt i ett digitaliserat klassrum. Införandet och användandet av teknologi i klassrummet är en produkt av mänskliga handlingar, men också en konsekvens av de interaktionserbjudanden som finns implicit i den tekniska artefakten. Motståndet bland lärarna kan alltså inte förenklat härledas till motsträviga lärare som är ovilliga till förändring. Lärare kan samtidigt vara positivt inställda till IT, men ändå välja att avstå eftersom det teknologin erbjuder inte motsvarar deras förväntningar.