antalet människor som ryms i stora byggnader. Men relationen mellan antalet boende och graden av ned- skräpning och skadegörelse var, i den studie som ligger till grund för slut- satserna i Utopia och Trial, inte linjär. De stora husen visade upp en markant högre grad av förslumning än vad som kunde motiveras av antalet boende.
Antal bostäder med samma huvudentré
Ju fler bostäder som kan nås via en och samma huvudentré desto sämre blir möjligheterna att känna igen sina grannar och veta var de bor – anonymiteten ökar. Loftgångar i enskilda byggnader och mellan olika byggnader ökar avsevärt antalet bo- städer anknutna till varje entré. Ett radikalt sätt att minska antalet nåbara bostäder är att helt enkelt riva loftgångarna och istället bygga nya trapphus där så behövs.
Ett annat sätt att minska antalet bostäder per huvudentré är att skapa egna entréer för de lägenheter som ligger i bottenvåningen. I Utopia on
Trial påpekas att det för bostäderna i
bottenvåningen behövs ett halv- privat utrymme framför entrédörren för att denna utformning ska fung- era brottsförebyggande.
I den holländska Secured Hous- ing finns rekommendationer för lämpligt antal bostäder med gemensam entré. Man föreslår att det till varje entré inte ska kopplas fler än tio bostäder.
Entréns utformning och läge
I Utopia on Trial redogörs för en studie utförd av Celia Redknapp. Hon har funnit att då entrén till en byggnad är utformad utan någon dörr ökar mängden skräp, grafitti och skadegörelse radikalt. Den stängda dörren förefaller vara en stark barriär mot brott och mot ovälkomna besök.
Oscar Newman jämförde tre olika lägen för entrén; en där entrén låg jäms med gatan, en där den var indragen och en där den vände sig in mot gården. Newman menade att det bästa läget var ute vid gatan och det sämsta var den med entrén inne på gården, dold för förbipasserande. Alice Coleman ansåg dock att bevisen för detta inte var entydiga. För att motverka skadegörelse fann hon att det var bäst med entréer som låg ute vid gatan och sämst med sådana inne på gården. För att mot- verka andra brott än skadegörelse var det bättre med en entré som låg något indragen.
I bostadsområdet Egebjergård utanför Köpenhamn finns exempel på entréer där det är mycket lätt att gömma sig. Dessa entréer ligger in- dragna i huslivet. Med den vinkel som en betraktare har, i exempelvis ett loftgångshus, behöver det ut- rymme som är indraget inte vara stort för att en person som befinner sig där ska försvinna ur synfältet.
Både i de danska rekommenda- tionerna och det holländska Secured Housing framhålls att en uppglasad entré är bättre ur utformningssyn- punkt eftersom den ger möjlighet
Foto: Pia Lindgren
att överblicka både in- och utsidan av entrén. Genom en omsorgsfull utformning av entrén kan också identiteten och tillhörigheten för- stärkas. Med en bänk utanför entrén kan möjligheterna att knyta sociala kontakter underlättas.
Porttelefoner kan förefalla vara ett snabbt och enkelt sätt att be- gränsa möjligheterna för oönskade personer att få tillträde till en bygg- nad. Så länge koden inte är spridd i någon större krets, och om den byts ut med jämna mellanrum, kan detta fungera. Polisen har dock påpekat
att koderna till porttelefonerna har en tendens att sprida sig mycket snabbt bland brottslingar.
Antal våningar i byggnaden
Vid en utvärdering av The Delft Checklist i Nederländerna kunde inte det direkta sambandet mellan höjden på byggnaderna och antalet brott säkerställas. Skadegörelse var förvisso vanligare i de höga husens entréer men antalet inbrott var inte högre än i andra områden. Man gör antagandet att Newman och Cole- man kan ha rätt i sina hypoteser om de höga husens negativa inverkan men att andra faktorer kan ha minst lika stor inverkan. Exempelvis kan dålig överblickbarhet, väggar utan fönster, dåliga lås och sammansätt- ningen av boende till slut vara avgö- rande för hur brottsbelastat ett område blir (Environmental design
and crime prevention in the Netherlands, Theo JM van der
Voordt, 1997).
Alice Coleman är emellertid över- tygad om att antalet våningar i bygg- naden är en sådan utformningsfaktor som har negativ effekt på graden av bl. a. nedskräpning och skadegörelse. I hennes rapport medges att det är en ovanlig åtgärd att plocka bort de översta våningarna på en byggnad men hon föreslår likväl ett sådant tillvägagångssätt i de fall det är aktu- ellt att vidta åtgärder.
I Sverige finns ett sådant exempel på Stjärnbildsgatan i stadsdelen Bergsjön i Göteborg. Där beslöt man 1985 att riva de översta våning- arna och omvandla lammellhusen till tvåvånings radhus. Exemplet är intressant eftersom det, enligt Johan Rådberg (Drömmen om atlantånga-
ren, 1997), är ett av få problem-
områden där man lyckats genomföra förändringar som medfört en lång- siktigt positiv utveckling. Detta kan ställas mot sådana genomgripande ”turn-around”-ombyggnader som genomförts på flera andra håll och där man inte erhållit de goda lång- siktiga effekter som kunnat iakttas på Stjärnbildsgatan.
105
Rumslig organisation
Oscar Newman menade att grupperingen av hus kan påverka antalet brott i ett område. Höga hus placerade som ”hus i park” har inga tydliga gränser mellan tomterna. Detta gör det svårt för de boende att känna att det finns grönytor som ”tillhör” dem och som de därför kan känna ett större ansvar för. Inne- håller området också obevakade parkvägar blir det nästan omöjligt att skilja mellan boende i området och främlingar. Detta minskar i sin
tur möjligheterna till social kontroll. Newman förespråkar, i linje med territorialitetsprincipen, att marken runt byggnaderna delas in i halv- privata och halvoffentliga rum. I boken Design guidelines for creating
defensible space, som kom ut tre år
efter Defensible space, ger Newman en utförlig beskrivning med många illustrationer till hur byggnaderna bör organiseras för att uppnå största möjliga tillhörighetskänsla för de boende (Oscar Newman, 1975).
Alice Coleman ställer i Utopia on
Trial frågan om det finns alternativa
användningssätt för den odefinierade mark som ligger mellan byggna- derna. Hon menar att man där kan bygga lägre hus och/eller försöka införa aktiviteter som tidigare sak- nats i området. En del av marken mellan husen skulle kunna omvand- las till trädgårdar för de boende.
I Colemans undersökning ledde ett ökat antal byggnader per tomt till ökad nedskräpning, klotter etc. Därav drar hon slutsatsen att det är bättre med ett hus per tomt än med flera.
Enligt både Coleman och de danska rekommendationerna är det bättre om antalet ingångar till tom- ten är begänsat. Ju fler entréer till en tomt desto större är risken att den används som genväg av de som inte bor där. Genom detta ökar antalet främlingar på tomten och möjlig- heterna till social kontroll minskar.
Storskalig bebyggelse i Alby.
Foto: Pia Lindgren
Fönster
I de danska rekommendationerna påpekas att överblickbarheten från fönster över entréer, tillfartsvägar och närlekplatser är viktiga för att underlätta den informella sociala kontrollen. Där förslås fönster med lägre bröstning i våningarna högre upp, i de rum där detta är möjligt. Även burspråk, menar man, är ett bra alternativ om man vill förbättra överblickbarheten.
I den holländska Secured Housing sägs balkonger vara bra därför att de förbättrar kontakten mellan gatan och lägenheterna längre upp i bygg- naden. Det som bör uppmärksam- mas är att balkongen inte ska ge klättringsmöjligheter eller begränsa överblickbarheten.
Källare
Enligt den holländska Secured Housing ska källare helst inte byggas mer än 1,5 meter under marknivå och i de danska rekommendatio- nerna sägs att för den del av källaren som ligger ovan mark bör det finnas fönster för att inte byggnaderna ska få helt stängda bottenvåningar. Vidare sägs i den holländska manualen att det är bra om varje källarentré inte har fler än tio bostäder kopplade till sig. Källaren kan gärna ha direkt-
kontakt med interna trappor så att gångavståndet från bostaden till käl- laren blir så kort som möjligt.
Lekplatser
Oscar Newman menar att lekplatser kan användas som tillhörighets- skapande element och som en sorts barriärer. Lekplatser för förskole- barn bör ligga närmast entréerna medan lekplatser för de äldre barnen kan ligga lite längre ifrån. Även om avståndet från entréerna ökar poäng- terar Newman att alla sorters lek- platser bör ligga inom ett område som begränsas av bostadshusen. Det är viktigt att det är tydligt till vilka bostäder lekplatserna hör.
Alice Coleman är emellertid mer negativ till lekplatser inom bostads- området. Hon hävdar att det är bättre att den gemensamma ytan i stället förvandlas till halvprivata trädgårdar. Stora lekplatser för alla åldrar, menar Coleman, kan förläg- gas till parker utanför själva tomten eller bostadsområdet.
Det har inte i Sverige kunnat på- visas att lekplatsernas läge eller ut- formning skulle ha något nämnvärt inflytande på graden av brottslighet i ett område. Allmänt kan sägas att lekplatser i Sverige oftast placeras enligt Newmans principer.
Parkeringsplatser
Vad gäller parkeringsplatser verkar det råda enighet mellan de engelska, holländska och danska rekommen- dationerna. De ska vara belägna så att de kan överblickas av andra bo- ende och trafikanter, vara väl upp- lysta och inte inbäddade i hög och frodig grönska som hindrar insyn. Även om det är ont om svenska stu- dier som bekräftar detta, har det vid samtal med svenska poliser fram- kommit att detta stämmer väl över- ens med deras erfarenheter av inbrott i och stölder av bilar.
I Helsingborg finns ett antal parkeringsplatser förlagda invid de stora infartsvägarna till bostads- områdena Adolfsberg och Dalhem. De är utformade så att det ytterst ligger garage och öppna parkerings- platser i mitten. Eftersom de öppna parkeringsplatserna ligger skymda av garagen är det näst intill omöjligt för någon att se vad som händer där. Dessa parkeringsplatser har också fler antal inbrott i bilar än på andra håll i Helsingborg.
107
Skyltning
I de danska rekommendationerna påpekas att tydlig skyltning av namn på de boende och på funktio- ner i byggnaden kan bidra till att tydliggöra ansvarsförhållanden. I större byggnader kan tillhörigheten ytterligare understrykas genom att upplysningar om en kontaktperson sätts ut. Detta kan vara av betydelse om exempelvis fastighetsskötaren snabbt vill få information om utförd skadegörelse. Tydlig information om vart man då ska vända sig för att meddela detta kan bidra till att skadegörelsen fortare blir åtgärdad.