Den psykoanalytiska teorin och kontrollteorin, förklarar avvikande beteende och kriminalitet bl. a. utifrån ett jag-begrepp. Inom den psykoanalytiska teorin spelar ”över- jaget” en central roll när man vill förklara införlivning av normer och värderingar. Ett slags samvete. Inom kontrollteorin är ”självkontroll” ett viktigt begrepp. Den fungerar som en förlängd arm av den kontroll som utövas av föräldrar och t. ex. skola. Brottsligt beteende uppfattas som en konsekvens av brister i den interna kontrollen.
Några forskare har ställt upp hy- poteser över orsaker till barns och ungdomars brottslighet (Tonry, Ohlin och Farrington 1991 i BRÅ´s
rapport Familj, uppväxt och brott). En hypotes är att låg ålder vid första brottet samt fortsatt och ytterligare upptrappad eller intensifierad brotts- lighet är kopplad till flera faktorer.
Exempel på sådana faktorer är att barnet är utsatt för misshandel och vanskötsel i hemmet, att uppfostran i hemmet är sträng och nyckfull eller att föräldrarna är känslokalla och av- visande, att föräldrarna har en bris- tande insyn i barnens förehavanden, att en av föräldrarna missbrukar al- kohol eller andra droger, att bostads- standarden är låg, att barnet går i en skola med hög brottslighet eller att barnet bor i ett område med hög brottslighet.
Faktorerna i början av uppräk- ningen har en viss betydelse vid för- klaring av varför barn börjar med brottsliga handlingar vid relativt ti- dig ålder medan variablerna i slutet förklarar varför barn fortsätter med brottslighet i ungdomsåren och var- för de blir alltmer aktiva som brotts- lingar. Än finns ingen kunskap om hur betydelsefulla de enskilda fakto- rerna är samt i vilken utsträckning de samvarierar med varandra.
Familjen
Familjen är av central betydelse i barns och ungdomars tillvaro. Hur familjen lever, de problem föräldrarna konfronteras med på arbetsplatsen och på fritiden samt föräldrarnas personliga problem sätter sin prägel på barnets liv. Familjens sociala situa- tion bildar en av grundvalarna för barns uppväxt och spelar en viktig roll som en förklaring till barns in- tellektuella och sociala färdigheter. Familjens situation förklarar också till viss del barns och ungdomars av- vikande beteende och brottslighet.
I rapporten Familj, uppväxt och
brott, BRÅ, 1992:1, karakteriserar
man familjens situation utifrån olika synsätt: det sociologiska, socialpsykologiska och det psykolo- giska synsättet. Det sociologiska synsättet tar upp betydelsen av fa- miljens sociala status och familjens struktur för t. ex. barns beteende, dvs. sociala bakgrundsfaktorer. Det socialpsykologiska synsättet tar upp karaktären på den personliga kon- takten inom familjen och vad den betyder för barnets utveckling, d.v.s. socialisationsfaktorer. Det psyko- logiska synsättet tar upp individu- ella egenskaper hos barnen, t. ex. personlighet, intelligens och skol- prestationer. Utöver detta synsätt
tillkommer ett sätt som författarna kallar det socialekologiska synsättet som tar upp var familjen bor och hur man löst sitt boende.
Föräldrarnas insyn i ungdomar- nas förehavanden beror på den sociala och känslomässiga relation som etableras tidigt. Dålig kontakt med föräldrarna i barndomen är en riskfaktor, inte bara för brottsligt beteende utan också för dålig social anpassning generellt. För att före- bygga brottsligt beteende bland barn och ungdomar behövs därför tidiga stödinsatser till utsatta familjer.
Dagis
Att kunna lita på de vuxna är grund- läggande för barns trygghet. För barn är det viktigt att känna att för- äldrarna har kontroll över tillvaron. För små barn är vardagsrutiner till stor hjälp för att begripa och hantera verkligheten. Om barnet under sin uppväxt lär sig att tillvaron går att begripa och hantera och att det dess- utom framstår som meningsfullt att göra det, då kommer barnet i sitt fortsatta liv att se sin tillvaro som just begriplig, hanterbar och me- ningsfull. Dagis ger barnet en chans att uppleva sådant som föräldrar kanske inte orkar med eller har råd
till. Problem i barnets omgivning kan också uppmärksammas på ett tidigt stadium. Barn kan även få god hjälp av sina kamrater att bearbeta det som händer. Barnomsorgen har därför en viktig roll att spela i det brottsförebyggande arbetet.
Inom barnomsorgen är de vuxna ett stöd för barnen men även för för- äldrarna. Om ett barn mister sin dagisplats när en förälder blir arbets- lös leder det till påtagliga konse- kvenser för barnet. När barn med invandrarbakgrund mister sin plats inom barnomsorgen går de dess- utom miste om en chans att bli del- aktiga i det svenska samhället och lära sig det svenska språket.
Socialstyrelsen har i en studie av barnomsorgens kvalitet och pro- duktivitet konstaterat att daghem- men utsatts för stora besparingar. Med de besparingar som gjorts de senaste åren har barngrupperna ökat. Förändringarna är störst på daghemmen i förortskommunerna och detta drabbar främst de barn som mer än andra är beroende av en god barnomsorg. Hit hör barn med behov av särskilt stöd, invandrar- barn och de yngsta barnen. Även barn till arbetslösa föräldrar, som under de senaste åren blivit en allt större grupp, kan räknas hit. Denna
utveckling kan på sikt få negativa effekter på det brottsförebyggande arbetet.
Skolan
Skolan har en central roll när det gäller ungdomars utveckling av so- ciala band till samhället. Det finns olika program som skolan kan arbeta med, t. ex.:
• Skolförberedande träning, särskilt för barn med särskilda behov och /eller barn som växer upp i utsatta miljöer.
• Antimobbningsprogram. • Antiskolkprogram.
• Program för inlärning av hur man kan motstå kamrattryck.
• Program för att involvera föräld- rarna i skolans fostrande roll. Oavsett om skolan har en direkt el- ler indirekt motverkande effekt på elevernas brottslighet är den en na- turlig plats för ett brottsförebyg- gande arbete. Forskningen visar att allt som kan göras för att förhindra en misslyckad skolgång kan motive- ras ur ett brottsförebyggande per- spektiv säger Lars Alexandersson på BRÅ i en artikel skriven av Marga- reta Edling i BRÅ´s tidskrift Apropå.