I polisens informationsmaterial
Ökad trygghet steg för steg sägs att de
flesta bostadsinbrott är tillfällig- hetsbrott som ofta görs av alkohol- eller narkotikapåverkade personer. Tjuven väljer bostäder där det är lätt att bryta sig in och arbeta ostört. ”Godkända lås, dörrar, galler och gallergrindar försvårar för tjuven. Med bra belysning och god insyn ges tydliga signaler att det är svårt att bryta sig in utan att bli upptäckt. Detta utgör grunden för ett bra inbrottsskydd. Inbrottet blir för be- svärligt.”
Polisen menar att ökad trygghet kan uppnås genom att arbeta i tre steg:
1. Utbyggd samverkan mellan grannar, polis och försäkrings- bolag.
2. Ökad användning av rätta lås och andra mekaniska inbrotts- skydd samt märkning av värde- saker.
3. Bättre kunskap om och använd- ning av inbrottslarm.
97
Mekaniskt stöldskydd
Steg två, som behandlar mekaniska inbrottsskydd, innehåller förslag på hur man kan arbeta. Det är nöd- vändigt att först göra en analys av befintligt skydd, för att hitta bosta- dens svagaste punkter. Sedan följer en rad förslag på hur det mekaniska inbrottsskyddet kan förbättras.
De vanligaste inbrottsvägarna i en markbostad är:
A terrass-/altandörrar och intilligg- ande fönster samt grovköksdörr mot baksida,
B öppningsbara fönster mot bak- sida,
C entrédörr (normalt eftersträvar tjuven att föra ut stöldgodset denna väg),
D öppningsbara fönster mot fram- sida,
E förrådsdörren (har förrådet eller garaget förbindelse till en bostads- del utgör denna en stor risk).
Enligt polisen sker 90 procent av inbrotten genom balkong- och terrassdörrar. Det kan bero på att de flesta balkong- och terrassdörrar har glasrutor och ofta ligger insyns- skyddade. En åtgärd som kan vidtas är att installera en säkerhetsspanjolett med förstärkningsbeslag eller ett s.k. hakregellås. Äldre fönsterdörrar kan förstärkas med 1 mm tjock stålplåt i den täckta delen. Man kan också byta till en inbrottsskyddad fönster- dörr som provats av Svenska Stöldskyddsföreningen och intygats eller certifierats av Svensk Brand- och säkerhetscertifiering. Ett annat
alternativ är att montera en låsbar gallergrind innanför dörren.
Fönster som måste kunna öppnas kan förses med godkända fönsterlås eller andra reglingsbeslag och hänglås. Äldre fönster har ibland rutor som går att lyfta ur. Sådana fönster kan förses med någon typ av godkänd glasrute- säkring. Källarfönster kan förses med fönsterlås eller fönsterregling. Ett annat skydd är att montera galler. Det är naturligtvis alltid en fördel att välja produkter som har intyg eller är certifierade.
De vanligaste inbrottsvägarna, (ur Polisens manifest/Svenska stöldskyddsföreningen).
A
B
C E
D
Larm är ett komplement till andra förebyggande skyddsåtgärder. Larmet i sig försvårar inte direkt inbrottet men det kan avstyra ett in- brottsförsök genom att det skräm- mer tjuven så att försöket avbryts. I princip finns det två typer av larm. Det ena är ett centrallarm kopplat till en larmcentral med vilken det finns ett avtal om åtgärder vid larm. Det andra är ett lokallarm som endast väcker omgivningens upp- märksamhet.
I tidigare kapitel har vi redogjort för att antalet inbrott i bostäder har ökat under senare år men också att känslan av otrygghet rent allmänt har ökat. En effekt av att människor känner sig mer otrygga och utsatta i sin bostad kan leda till att lås- och larmtillverkare får lättare att argu- mentera för och sälja kompletterande säkerhetsutrustning till byggnaderna. Nycklar till fönster, bultar och extra lås kan föras fram som en snabb väg till ett säkrare hus. Ett visst mått av mekaniskt stöldskydd fyller natur- ligtvis sin funktion men det är inte helt klarlagt att ett sådant skydd är den åtgärd som har störst effekt för att förhindra brott.
Försäkringsbolagen kräver som regel att ytterdörren ska vara låst men utan att ställa specifika krav på
låset i sig. Skulle man av någon an- ledning glömma att låsa eller råka lämna ett fönster öppet när man lämnar bostaden medför det inte att man blir helt ersättningslös. Er- sättningen kan dock bli nedsatt, vanligtvis med ca 25 - 30 procent beroende på omständigheterna. Ex- tra lås och galler kan innebära en lägre självrisk men det är först när man kommer upp i riktigt höga lösöresbelopp för hemförsäkringen som det börjar bli aktuellt att ställa ökade krav på lås och beslag (Kon- sumenternas försäkringsbyrå).
De engelska forskarna Poyner och Webb (Crime free housing, 1991) menar att när brottslingen verkligen får en chans spelar det inte så stor roll hur många och avancerade lås man har. En målmedveten tjuv kom- mer alltid att kunna ta sig förbi den typen av säkerhetsåtgärder.
Poyner och Webb har funnit att hus bara behöver en rimlig grad av lås förutsatt att planeringen och utformningen av bostadsområdet i övrigt är gjord i syfte att reducera brottslighet. Anledningen till detta är att tjuven väljer sitt objekt i ett tidigt stadium då det inte är möjligt för denne att skaffa sig en uppfatt- ning om typen av lås eller de larm som huset är utrustat med. De flesta
tjuvar som intervjuats säger med viss självkänsla att de kan klara av i stort sett alla lås. Dessa slutsatser bekräftas av Svenska Stöldskydds- föreningen som menar att man inte enbart kan fokusera på det meka- niska stöldskyddet.
Även om det bekräftas från flera håll att lås och larm inte kan klara alla typer av inbrott är ändå det mekaniska stöldskyddet en viktig faktor när byggnaden ses över i brottspreventivt syfte. Ett hus blir inte säkrare än dess svagaste punkt varför det är viktigt att alla detaljer och möjliga inbrottsvägar granskas. Den brittiska standarden, Secured by Design, ställer krav både på dör- ren, karmen och låset. Det holländ- ska Secured Housing ställer krav på att entrédörren ska vara testad och godkänd av ett certifierat testorgan. I Sverige har vi polisens och Svenska Stöldskyddsföreningens rekommen- dationer för att åstadskomma in- brottssäkrare hus.
Belysning
Belysning är en åtgärd som kan bidra till att brottslingen blir synlig i sin gärning och på så vis förhindra att ett brott äger rum. Exempel på detta är väl upplysta entréer eller utomhusbelysning som tänds via en