9. Bilagor
9.4. Bilaga 4 – Skriftliga svar från webbenkäten
9.4.2. Skriftliga svar från fråga 9: Om du svarade ”ja” på frågan ” Undviker eller
vilket/vilka sammanhang?
99 deltagare som svarat på denna fråga i enkäten.
▪ På mitt arbete är min chef väldigt bra på att få mig känna inkluderad.
Finns väldigt många sammanhang men svårt att förklara så här spontant.
▪ Fritid
▪ Aktiviteter. Känsla känna utanför
▪ Undviker söka vissa jobb trots kompetensen finns för blir bortvald på grund av jag är döv.
▪ Fritid- nyfiken på nya saker men känner att det kommer att bli svårt med tolkar pga brist på tolkar / tolkmedel.
▪ Jag begränsade mig inte utan omgivningen som begränsade mig.
▪ Jag vill delta teaterkurser, pilotutbildning, mm Jag behöver utveckling på arbetsplatsen.
▪ Jag kan i vissa fall undvika att gå på konsert eller någon socialt sammanhang som jag vet är otillgängligt, men jag tycker inte att är speciellt begränsad.
Speciellt teckenspråk har varit viktigt för mig, i och med att det öppnar upp för att jag kan delta i många fler sammanhang än tidigare om jag bokar tolk. Även bra tekniska hjälpmedel har begränsningar.
▪ fritid och arbete dvs jag vill utveckla mig men jag orkar inte bli utsatt för det.
▪ ALlt möjligt ni kan tänka er.
▪ Ja, jag undviker komma till någon ställe där jag inte hänger med eller inte förstår innehållet på grund av ingen teckenspråkstolk på platsen. största av allt är tolkbehov! Det gäller för alla (skola, fritid och arbete).
▪ Allt. Jag vet att det är Tolkbrist och jag har inte kunnat göra något spontant eller med kort varsel. Jag har inte orkat försöka ens, många gånger.
Därför har jag undvikit nätverksträffar, sociala event, missat att få icke-teckenspråkiga vänner på besök etc.
Jag har tappat kontakten med fd vänner, fd partners, familj, släkt och andra människor och organisationer pga att de inte har lärt sig svenskt teckenspråk och det är så svårt att få tolkar när en behöver det.
Jag har missat många vårdmöjligheter pga svårt få tolk och jag är inte
tillräckligt hörselskadad enligt decibel-mätningar för att få tillhöra dövvården som kan prata direkt med mig på svenskt teckenspråk
Jag har inte fått någon psykvård på länge bla pga att jag inte fick tillhöra teckenspråkig psykmottagning pga decibel-gränser istället för att se till mitt samlade behov av teckenspråk som enda fungerande språk iom att jag inte kan prata med rösten och inte kan tolka talspråk pga hjärntrötthet.
Vården otillgängligt iom att jag inte kan ringa och få svar direkt. Det är nästan omöjligt att bli uppringd via Bildtelefon. Vården har endast återuppribgnibg som system för kontakt med dem. Ingen svarar direkt när jag ringer.
I vården, de ställer sig långt bort och ropar upp ens namn, istället för att gå fram till mig5, klappa mig på axeln och se till att jag kan se att de pratar med mig. Hela väntrummet är en mycket nervös miljö med stor risk att jag blir utan vård pga deras utformning och audism och oralism hos alla.
Alla miljöer är stökiga, bullriga och jobbiga ljudmässigt och visuellt. Oftast miljöer har inte tänkt på vare sig akustik eller visuell tillgänglighet och vila för huvudet.
Folk inom familjen har inte heller brytt sig om att lära sig dövkultur,
dövkompetens och svenskt teckenspråk. De har haft på sig sedan år 2015, men de tycker inte att det är viktigt. De "prioriterar annat" och väntar på att jag ska kunna tala med rösten och läppläsa igen, men det är kört. Min hjärna klarar inte mer. Jag har slitit ut hjärnan så grundligt under så många år, att det är kroniska skador nu.
▪ Museet där de inte är alltid tillgänglighet och fler å fler börjar med audio-guide. Jag undviker att besöka museum men ibland brukar jag fråga personal om filmen är textad å osv. Om det inte är så då brukar jag ifrågasätt varför jag ska betala priset för?
▪ Arbete
när jag sökt arbete via rekryteringsföretag så ville de oftast nå mig via telefon direkt. försöker alltid ringa upp via förmedlingstjänsten och de svarar inte.
Ibland svarar de och lägger på. Har slutat söka jobb via dem. På detta sätt begränsar jag mig
▪ Jag skriver in här ändå Jag undviker inte Jag blir förbannad o ställer krav
▪ Gillar ej att vara i mycket ljud pga tiniutss
▪ Info på olika platser
▪ Telefonsamtal med myndigheter, serviceenheter, vårdinrättningar, faktureringsföretag mfl
▪ Mkt bättre info genom intressegrupper i Facebook och appar. Teknologi har underlättat mycket. Men jag undviker oftast evenemang som kostar till hörande fördel. Jag kan inte höra vad som sägs och ändå betala. Därför undviker jag oftast.
▪ Går inte på tex teaterföreställningar och olika uppträdanden pga brist på t-slinga eller tolk, eftersom man inte hänger med i vad som sägs. Undviker vissa biografer när de inte har textade filmer. Avstår från vissa fritidssysslor då jag egentligen skulle behöva teckenspråkstolk men inte får det. Likaså flertalet distansutbildningar på högskola har jag avstått pga deras bristande
tillgänglighet.
▪ Överallt
▪ Fritid
▪ Fritid, går ej på föreläsningar eller kulturella evenemang pga bristande tillgänglighet.
▪ Jobbar 75 %. Sedan e jag så trött utmattad när jag kommer hem.
▪ arbete,fritid...
▪ Arbete,fritid
▪ Brist på hjälpmedel i offentliga miljöer såsom slinga etc etc
▪ Fritid - skulle vilja göra mer men det är alltid krångligt med tolk och att jag inte kan vara säker på att jag får tolk gör att jag istället undviker att göra saker.
▪ Arbetsplats tolk kommer nästa aldrig osv
▪ Jag vill inte träffa min fd advokaten han har sa jävla till mig.
▪ Allt
▪ Information på buss/pendeltåg vid akut situation, brister på textning på bio.
Finns ej tolk på möte...
▪ Bättre teckenspråktolk och mer hörselslingor på olika platser istället för att jag ska släpa hörselslingor med mig. Om man ska ladda in bara 3 timmar det räcker inte. Kvalitet håller inte länge. Det ska hålla längre än i timmar. Jag gillar inte att jag ska få bära med tekniska hjälpmedel. Det är krånglig. Det dyker inget upp nya saker. Bellman saker är bara skräp. Har dem testat sakerna innan kom marknaden. Hörcentralen fick jag inte välja hörapparat. Hur kan dom veta vilket hörapparat som passar mig?
▪ Vad gäller ex. Fritid så är det ofta begränsat pga jag vill gå kurs och lära mig nya saker men då behöver jag veta att Tolk kommer. 5 av 10 ggr kommer det en tolk och de restererande 5 ggr missa jag innehållet och det blir så fel att det begränsar mig.
I arbetet är det att jag ibland nekats jobb pga min hörselnedsättning och att de inte kan se hur samarbete ska se ut (nu var det iofs inte höglönat jobb så jag har släppt det). Ofta möts jag inte utifrån mina kompetenser och kvalifikationer (har en master och har jobbat inom olika områden så jag har bred kunskap om olika typer av jobb).
▪ Ja, jag har endast kompetens att jobba inom teckenspråkig pedagogisk verksamhet. I annat fall blir jag tvungen att ta ett okvalificerat jobb som inte motsvarar min utbildning. Samhället har färre arbetsplatser där kompetens i teckenspråk efterfrågas.
▪ Olika evenemang, i sociala sammanhang och på arbetsrelaterade möten på arbetsplatsen, under idrottsutövningar, vid ansökningar till nya jobb m.fl.
▪ Ja i kommunen. Facket har INTE hjälpt tillräckligt bra. Känns som att facket inte vågar att ta krafttag mot diskriminering mot de döva!
▪ Det råder en brist på tolkar så man inte alltid får tolk till något sammanhang.
Då begränsas man sig oftast i fritids-sammanhang.
▪ I arbete och fritid
▪ Ja, typ nåt med kommunikation då vill jag helst undvika, gör det bara om det är nödvändigt att ta upp ett ämne.
▪ Undviker allmänna kommunikationer då det nästan alltid bara kommer muntliga meddelanden i högtalarna som jag inte har en chans att uppfatta.
Många restauranger går inte heller att vistas på.
Bio - endast utländska filmer som är textade.
Teater - bara glöm det.
▪ I folksamlingar.
▪ Jag undviker bullriga miljöer och konserter är nästan helt uteslutna då jag inte klarar bullret. Sedan hamnar jag då och då utanför i sociala sammanhang eftersom jag har fullt upp med att höra vad de andra säger.
▪ Krog, bio, konsert
▪ Går väldigt sällan ut på restaurang och dylikt
▪ Arbete och fritid
▪ Undviker
▪ T ex teater bio konserter. Blir lika besviken varje gång som fungerande slinga saknas.
▪ fritid
▪ Undviker att gå middagar, julfester, större sammanhang
▪ Går ojärna på resturang eller krogen pga ljudnivån.
▪ Undviker att vara med på gruppträning eftersom det är svårt att höra
▪ fritid, arbete
▪ Orkar inte vara i för stora grupper, då allt mest blir ett sorl.
▪ Jag väljer bort sociala aktiviteter där det är mkt folk tex att äta ute då det är näst omöjligt att höra vad sällskapet säger.
▪ Är rädd att inte hänga med om hörslinga/texttolk inte finns på plats. Undviker sociala sammanhang i bullriga miljöer.
▪ Hela tiden & överallt! Är mycket mera blyg & tillbakadragen
▪ Fritid, arbete
▪ Går inte på arrangemang som inte har hörslinga.
▪ Arbetet: fikar och äter när andra är klara. På fritiden undviker restauranger, folksamlingar.
▪ Undviker miljöer där man bara tänkt på flott design (hårda blanka ytor som ger hårt ljud, inga ljudabsorberande ytor).
Undviker sociala sammanhang med mycket prat som tröttar och gör att jag inte kan delta i kommunikation.
Undviker definitivt restauranger och pubar!
▪ Undviker stökig miljö resturang, köpcentrum, osv.
▪ För mycket och högt ljud på konserter.
Mingel i större sällskap är bara påfrestande
▪ Arbete och fritid
▪ Går ojärna ut på restaurang, som yngre aldrig på disco. Hatar after work massor av ljud hör aldrig och får tinnitus!
▪ Se se skrivelse om radio och tv ovan.
På arbete känner jag mig exkluderad på de möten som hålls i dåliga ljudmiljöer.
På många restauranger är ljudmiljön så dålig att jag efter en stund inte orkar höra. Om jag ändå kämpar på får jag massiv huvudvärk.
▪ Eftersom all energi går på jobbet och FK nekar sjukpenning blir fritiden drabbad. Socialt umgänge = noll. Fokus på återhämtning för att orka jobba
▪ Går inte på föreningsmöten eller tillställningar med mycket folk.
▪ Förr kunde jag dra mig undan social sammankomster, allt blev ett kakafoni av alla röster runtomkring. Möten och liknade kunde jag oftast läsa mig till via dokument eller böcker.
▪ Allt, är hemma mest. Sjukpensionär.
▪ Undviker kulturella aktiviteter eftersom det alltid slutar med att jag sitter där och inte hör eller uppfattar och då blir ledsen.
▪ Samma svar som ovan.
▪ Många sociala vardagssammanhang där det krävs att man hör någorlunda normalt för att kunna delta. I min lilla stad finns det EN restaurang man kan besöka som har bra ljudmiljö och där man kan föra ett samtal med åtminstone två och ändå höra. I övrigt se svar på förra frågan.
▪ När jag hörde så var jag på många föreläsningar, teater osv, men det har jag nästan slutat med. Likaså varjag aktiv i några föreningar men inte heller det fungerar
▪ Stora lokaler med mycket folk, t ex personalmatsal.
▪ Fritid
▪ Fritid
▪ Hörapparat fungerar inte bra. Har problem med kommunikation grunnet detta.
Unngår samtaler. Testing på tv är inte bra, regionala nyheter textas inte.
Simmar inte.
▪ Det finns många områden som man är begränsad, men i mitt fall är det sociala platser så som affärer/café/resturanger som alltid måste väljas där det är mest tyst miljö.
Förmågan att söka arbete begränsas i samband med att alla platser är inte lämplig eller funkar för en med hörselnedsättning samt att det finns arbetsgivare som ser nackdelar med att ha en icke fullt hörande anställd.
▪ Se ovan
▪ Skola, fritid och arbete
▪ I alla sammanhang
▪ Kontakter med sjukvården
▪ Svensktalande filmer på bio. Kan inte ta ridlektioner då jag inte hör vad ridskoleläraren säger.
▪ I stort sett i de flesta sammanhang.
▪ Undviker evenemang utan fungerande slinga.
▪ Telefonsamtal. Oftast till institutioner och myndigheter som har talsvar.
▪ Brukar undvika stora folksamlingar där mycket ljud uppstår på samma plats vilket kan bli väldigt tröttande.
▪ Fritid
▪ Överallt. Vid information: otextade poddar och videos där t ex medborgarinformation lämnas.
▪ Jag avstår från flera fritidsaktiviteter , dels får jag inte alltid tolk o dels så orkar man inte alltid försöka boka tolk o sedan få nej. Det är också tråkigt att inte kunna prata direkt på teckenspråk i fritidssammanhang där det inte finns andra döva.
▪ Arbetet var dåligt isolerat ljudmässigt.Tog ett r att futil båtturen förhållanden,vilket förlängde egn sjukskrivning och ställde till det.
Sällan gå på restaurang,oftast väldigt hög ljudnivå.
Alltför högt ljud på biografer.
Musik ofta på i affärer,stör.
Svårt uppfatta vad som sägs i sammanträdeslokaler på kommunen.
Kyrkans stora möteslokal är enormt bullrig när många pratar o dricker kaffe,man blir helt slut i huvudet.
▪ Söker inte alla jobb t ex mindre utbud fritidsysselsättningar t ex bio, kultur
▪ Träff med psykolog. Obekvämt med tolk då det rör om känsliga ämnen.
▪ T ex gå på teater. Vara med i t ex styrelser i föreningslivet.
▪ Gå på teater mm
▪ Går helst inte på restaurang. Undviker ibland fikapauser på jobbet pga dålig ljudmiljö.
▪ Ja, jag kan dröja på att kontakta vården för jag vet det kommer kräva energi av mig. Det är tufft som det är idag för en som hör, tuffare för en som är döv.
Eller enkelt som att jag inte går på bio med mitt barn för att de inte textar svenska barnfilmer, hur ska jag engagera mig i upplevelsen med mitt barn?
▪ Skolan , studieförbund, tolkpengar är för låg idag så man får prioritera hur ofta man kan vara delaktig. Kan inte vara politisk aktiv , kan inte sitta i föreningrs styrelser eller ta på mig uppdrag i föreningslivet på grund av tolkar.. inte brist på tolkar utan brist på pengar...
9.4.3 Skriftliga svar från fråga 11: Om du svarade ”nej” på frågan ” Upplever du