• No results found

Slutdiskussion och avslutande reflektioner

Det har uttryckts att möjligheten att stämma inkompetenta eller oförsiktiga styrelseledamöter är den piska som i sista hand garanterar följsamhet mot lagar, bolagsordningar och aktieägarnas intresse.277 Emellertid förefaller denna piska i nuläget vara tämligen vag, då den av olika skäl inte kommer till fullo. Vilket har redovisats i det föregående finns det vissa problem med dagens reglering som i grova drag kan delas i in två grupper.

Till den först gruppen hör de regler som hänger ihop med själva skadeståndsprocessen. En stor del av svaret till att bolag underlåter att föra processer mot ledamöter ligger troligen i att det finns en ovilja från starka ägare att låta förhållanden komma upp i ljuset av olika skäl. I detta sammanhang är det mycket viktigt att ge minoritetsägarna en rimlig chans att föra talan å bolagets vägnar. Nuvarande reglering innebär dock stora ekonomiska risker för minoriteten, då en process kan dra ut på tiden samtidigt som de riskerar att förlora talan. Därmed förfaller det finnas starka skäl för att införa en kvittningsregel, där parterna skulle bära sina respektive kostnader för det fallet att de som förde talan å bolagets vägnar kunde bevisa att de hade skälig anledning för sin talan.

Att det finns få fall där styrelseledamöter blivit skyldiga att utge skadestånd talar också för att det ur bevishänseende är mycket svårt att bevis culpa, då det ofta rör sig om komplexa orsakssamband. En omvänd bevisbörda av tysk modell skulle med stor sannolikhet innebära att det blev enklare att bevisa att en ledamot agerat oaktsamt. Visserligen kan en omvänd bevisbörda medföra vissa negativa aspekter i form av styrelsen t.ex. undviker att ta viktiga beslut i rädsla av senare få bevisa sin aktsamhet. Det förfaller dock som om styrelsen betydligt lättare kan bevisa att de agerat aktsamt, än motparten som ska bevisa att de handlat culpöst. Därmed framstår det som att en omvänd bevisbörda är ett viktigt steg för att det interna skadeståndsansvaret ska få eftersträvad effektivitet.

Den andra gruppen har att göra med de strukturella problem som finns genom att lagstiftaren vid utformningen av det interna skadeståndsansvaret inte tagit hänsyn till att styrelseledamöter i regel utgörs av privat personer med begränsade ekonomiska tillgångar. Det bästa exemplet på detta konstruktionsfel vilket beskrivits i det föregående är utformningen av jämkningsregeln i 29:5 ABL, som hotar att radera såväl de reparativa som de preventiva effekterna med skadeståndet. En konsekvens av att ledamöter ofta har begränsade medel är också bruket av ansvarsförsäkringar. Vanligen tecknas och finansieras dessa i dagsläget av bolagen vilket innebär att skadeståndets preventiva effekt riskerar att gå om intet, då ledamöters handlande som skadar bolaget inte får några ekonomiska följder.

                                                                                                               

Genom införandet av en personlig obligatorisk ansvarsförsäkring skulle emellertid problemet med jämkning försvinna, då skadestånd fortsättningsvis inte skulle behöva jämkas av den anledningen att en ledamot har bristande betalningsförmåga. En obligatorisk ansvarsförsäkring skulle också ha en viss preventiv effekt, då premien och försäkringsvillkoren skulle kunna justeras utifrån personen ifråga. Över tiden riskerar alltså oaktsamma ledamöter att få betala högre premier, vilket troligtvis har en prevenerande verkan.

Det kan tänkas att det framstår som oskäligt att både införa en kvittningsregel och omvänd bevisbörda till nackdel för styrelseledamöter, emellertid är detta nog en nödvändighet för att det interna skadeståndsansvaret ska få den handlingsdirigerande effekt som lagstiftaren önskat. För det fallet att en ledamot vid en skadeståndstalan bedömdes ha agerat aktsamt skulle också ansvarsförsäkringen täcka ledamotens processkostnader. Visserligen skulle detta förmodligen medföra att ledamotens premie också höjdes, men i dessa fall skulle nog en ledamot utan större svårigheter kunna avvända det som ett skäl för att få sitt arvode höjt. Troligtvis skulle det emellertid inte vara lika lätt att motivera ett högre arvode p.g.a. att premien höjts som en följd av att en ledamot handlat oaktsamt, vilket skulle bidra till att bevara skadeståndets preventiva natur. Slutligen förefaller det inte finnas något behov av att lagfästa en business judgment rule efter amerikansk förebild i svensk rätt. Detta då innebörden av regeln i fråga redan kan sägas existera i svensk rätt, varför ett införande av en business judgment rule troligtvis inte skulle medföra att det interna skadeståndståndsansvaret fick en ökad effektivitet.

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Prop. 1910:54 Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895; gifven Stockholms slott den 28 januari 1910

Prop. 1975:12 med förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207), m.m. Prop. 1975:103 med förslag till ny lag om aktiebolag m.m.

Prop. 1979/80:119 om preskriptionslag, m.m.

Prop. 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m.m.

Prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation Prop. 2004/05 Ny aktiebolagslag

Förslag till lagar om enkla bolag och handelsbolag, om aktiebolag samt om föreningar för ekonomisk verksamhet m.m., afgivna af dertill i nåder utsedd komité. Stockholm 1890

Förslag till lag om aktiebolag äfvensom till andra därmed sammanhängande författningar, afgivna af därtill utsedde kommitterade. Stockholm 1908

SOU 1941:9 Lagberedningens förslag till ny aktiebolagslag m.m. SOU 1971:15 Förslag till aktiebolagslag m.m.

SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation SOU 2004:46 Svensk kod för bolagsstyrning SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet SOU 2004:130 Svensk kod för bolagsstyrning

SOU 2012:55 En översyn av tryck- och yttrandefriheten Motion 1986/87 L 208 om bolagsstyrelser

Litteratur

Andersson, Jan, Skadestånd enligt aktiebolagslagen, JT 2000/01 s. 395-400

Andersson, Håkan, Skyddsändamål och adekvans – Om skadeståndsansvarets gränser, Iustus Förlag 1993

Bergström, Clas & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 4 uppl., Nordstedts juridik 2012

Båvestam, Urban, Aktiebolagsstyrelsens möjligheter att delegera sina uppgifter med ansvarsreducerande verkan, JT 2001/02 s. 252-277

Danelius, Johan, Aktiebolagslagen och EG:s bolagsrätt i framtiden, SvJT 2006 s. 918-933

Dotevall, Rolf, Skadestånd för styrelseledamot och verkställande direktör, Nordstedts Förlag 1989

Dotevall, Rolf, Bolagsledningens skadeståndsansvar, 2 uppl., Nordstedts Juridik 2008

Dotevall, Rolf, Styrelsens och VD:s skadeståndsansvar påverkas det av koden?, I: En svensk kod för bolagsstyrning – Vad är det för något och vad innebär den?, Skog, Rolf (red.), Iustus Förlag 2005, s. 79-85

Dufwa, Bill W., Flera skadeståndsskyldiga, Juristförlaget 1993 Ekelöf, Per Olof, Rättegång I, 8 uppl., Nordstedts Juridik 2008

Elm, Anna, Ansvarsfrihetens gränser – En aktiebolagsrättslig studie av tillämpningsområdet för ansvarsfriheten i 15:5 st. 1 ABL, I: Affärsjuridisk uppsatser 1998-1999, Iustus Förlag 2001, s. 23-108

Hemström, Carl, Om styrelseledamots plikter gentemot bolaget enligt svensk aktiebolagsrätt, JT 1989/90 s. 89-96

Johansson, Svante, Intermistiska åtgärder vid aktiebolagsrättsliga processer, SvJT 1991 s. 601-617

Johannsson, Svante, Bolagsstämma, Juristförlaget 1990

Hellner, Jan & Radetzki, Skadeståndsrätt, 8 uppl., Nordstedts Juridik 2010

Kumlien, Johanna, Något om den aktiebolagsrättsliga jämkningsregeln, SvJT 2009 s. 842-853

Lindberg, Torkel, Egenförsäkring av VD- och styrelseansvar, NFT 1/1996 s. 39-42 Lindgren, Ulla-Britt & Runwall, Lars, Ansvarsförsäkring, 8 uppl., IFU 1994

Lindskog, Stefan, Aktieägaravtal – kommentar med anledning av en avhandling, SvJT 2011 s. 265-289

Lindskog, Stefan, Preskription – Om civilrättsliga förpliktelsers upphörande efter viss tid, 3 uppl., Nordstedts Juridik 2011

Moberg, Krister, Ansvarsförsäkringar för VD och styrelseledamöter, NFT 4/1987 s. 305-311

Normann Aarum, Kristin, Styremedlemmers erstatningsansvar i aksjeselskaper, Ad Notam Gyldendal 1994

Persson, Ulf, Skada och värde, Juridiska fakulteten i Lund 1953 af Sandeberg, Catarina, Aktiebolagsrätten, Studentlitteratur 2006

af Sandeberg, Catarina, Prospektansvaret – Caveat emptor eller caveat venditor?, Iustus Förlag 2001

Samuelsson, Per, Information och ansvar – Om börsbolagens ansvar för bristfällig informationsgivning på aktiemarknaden, Nordstedts Juridikförlag 1991

Sandström, Torsten, Svensk Aktiebolagsrätt, 4 uppl., Norstedts Juridik 2012 Skog, Rolf, Rodhes Aktiebolagsrätt, 23 uppl., Norstedts Juridik 2011

van der Sluijs, Jessika, Obligatorisk ansvarsförsäkring – En patent lösning?, I: Studier i försäkringsrätt, Jure Förlag 2011, s. 55-67

van der Sluijs, Jessika, Moraliska risker vid ansvarsförsäkringar – En probleminventering, I: Studier i försäkringsrätt, Jure Förlag 2011, s. 201-244

Smiciklas, Martin, Aktiebolagsrättens utveckling, SvJT 1989 s. 39-56

Sofsrud, Thorbjørn, Bestyrelsens beslutning og ansvar – Spörgsmål til bedømmelse af bestyrelsemedlemmers erstatningsansvar, Grenns§jura Akademisk Forlag 1999 Stattin, Daniel, Bolagsorgan och bolagsstyrning, Uppsala universitet 2008

Stattin, Daniel, Företagsstyrning – En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, 2 uppl., Uppsala universitet 2008

Stattin, Daniel, Företagsstyrning – Styrinstrument och ansvarsföljder i ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, Uppsala universitet 2005

Stattin, Daniel, Soft law och hard law, NTS 2006:1 s. 107-118

Svernlöv, Carl, Arbetsordning och andra instruktioner i aktiebolaget, 2 uppl., Litteraturcompagniet 2006

Svernlöv, Carl, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, 2 uppl., Nordstedts juridik 2012

Svernlöv, Carl, Trender inom corporate governance, Ny Juridik 3:11 s. 32-39 Taxell, Lars Erik, Aktiebolagets organisation, Åbo Akademi 1983

Taxell, Lars Erik, Aktiebolagsstyreslens kompetens att rättshandla – En studie i Finlands gällande bolagsrätt, Söderström 1946

Taxell, Lars Erik, Ansvar och ansvarsfördelning i aktiebolag, Åbo Akademi 1963 Taxell, Lars Erik, Bolagsledningens ansvar – Några riktlinjer, 2 uppl., Åbo Akademi 1990

Taxell, Lars Erik, Styrelseledamöters rättsliga ansvar – Förhandlingar vid det 29:e nordiska juristmötet, Utgiven av den svenska styrelsen 1982, Del II, s. 221-244 Taxell, Lars Erik, Styrelsemedlems ansvar för beslut som han motsatt sig, FJFT 1954 s. 62-71

Wahlroos, Björn, Marknader och demokrati – Uppbrott från majoritetens tyranni, Atlantis 2012

Åhman, Ola, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten – Om aktiebolagets ställföreträdare och gränsen för deras representationsrätt, Iustus Förlag 1997

Rättsfall Sverige Högsta domstolen NJA 1913 s. 96 NJA 1936 s. 78 NJA 1948 s. 489

NJA 1948 s. 651 NJA 1960 s. 698 NJA 1973 s. 587 NJA 1974 s. 297 NJA 1976 s. 458 NJA 1983 s. 441 NJA 1987 s. 394 NJA 1990 s. 286 NJA 1993 s. 41 I & II NJA 1996 s. 224 NJA 1997 s. 418 NJA 1997 s. 452 NJA 1998 s. 734 NJA 1998 s. 893 NJA 2000 s. 404 NJA 2002 s. 446 NJA 2006 s. 136 NJA 2009 s. 594 Hovrätterna

Hovrätten över Skånes och Blekinges dom den 2011-07-28 i mål T 2266-10 Danmark UfR 1979 s. 777 UfR 1999 s. 497 Norge NRt 1973 s. 821 NRt 1979 s. 254 NRt 1993 s. 987 USA

Aronson v. Lewis, 473 A.2d 805 (Del. 1984) Brehm v. Eisner, 746 A.2d 244 (Del. 2000)

In re The Walt Disney Company Derivative Litigation, 731 A.2d 342 (Del. Ch. 1998)

In re Walt Disney Company, 825 A.2d 275 (Del. Ch. 2003)

In re Walt Disney Comapny Derivative Litigation, 907 A.2d 693 (Del. Ch. 2005) In re Walt Disney Comapny Derivative Litigation, 906 A.2d 27 (Del. 2006)

Moore Corp. Ltd v. Wallace Computer Servs. Inc., 907 F. Suppl. 1545, 1554 (1995)

Internetkällor

Ericsson, Per, Skandaler för miljarder, Affärsvärlden 6/3 2003 (kontrollerad 2013-5-28),

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2573268.ece

Neurath, Carolina, Kraftig ökning av skadeståndsmål mot styrelser 2012, Svenska Dagbladet 29/10 2012 (kontrollerad 2013-5-28),

http://blog.svd.se/neurathsbors/2012/10/29/lika-manga-skadestandsmal-2012-som-under-hela-1900-talet/

Neurath, Carolina, Styrelser välkomnar kritiserade makthavare, Svenska Dagbladet 15/4 2013 (kontrollerad 2013-4-28),

http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/hq-forsakrade-bort-ansvaret-for-skadestand_7018855.svd

Östlund, Annelie, HQ försäkrade bort ansvaret för skadestånd, Svenska Dagbladet 20/9 2010 (kontrollerad 2013-5-28),

http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/hq-forsakrade-bort-ansvaret-for-skadestand_7018855.svd

Östlund, Annelie, Så fungerar ledningarnas ansvarsförsäkringar, Svenska Dagbladet 1/2 (kontrollerad 2013-5-28),

http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/sa-fungerar-ledningarnas-ansvarsforsakringar_7017123.svd

Försäkringsvillkor

Related documents