Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka skyddsintressen som kapitalbristreglerna tar sikte på genom att utreda och analysera reglernas bakgrund. Efter att ha studerat kapitalbristreglernas bakgrund kan det först konstateras att det är svårt att utläsa reglernas syfte och ändamål. Konsekvensen av att regleringen saknar ett tydligt ändamål är att man inte kan få en tydlig förklaring till varför reglerna finns och vem reglerna avser att skydda. Trots oklarheter kan ändå ett intresse av att primärt skydda borgenärer och sekundärt skydda aktieägare utläsas. Den första regleringen på området kom för ca 122 år sedan vilket i sig är en förklaring på att reglerna varit i behov av att reformeras. Ett regelsystem som funnits länge och genomgått många förändringar får även ett syfte som ändras med regleringen, vilket tillslut blir oklart och svårbegripligt. Genom att reglerna har ändrats har även skyddsintressen ändrats. Huruvida det funnits andra skyddsintressen tidigare faller utanför uppsatsen syfte och har därmed inte berörts.
Lindskog har tidigare presenterat tre skyddsintressen som är mer eller mindre accepterade av juridisk litteratur. Efter att ha studerat de tre etablerade skyddsintressena; avvecklingsintresset, varningsintresset och rådrumsintresset kan jag konstatera att samtliga kan ifrågasättas. Enligt min mening existerar inte avvecklingsintresset och varningsintresset. Rådrumsintresset kan jag delvis hålla med om att det existerar.
Efter att ha konstaterat att de etablerade skyddsintressena kan ifrågasättas har jag tagit mig friheten att ta fram egna reella skyddsintressen, vilka jag anser vara bättre anpassade till dagens reglering. Mina reella skyddsintressen har utröntas genom att ha i åtanke varför reglerna tillkommit samt vad olika aktörer kring ett bolag med kapitalbrist är i behov av. Det kan konstateras att det var lättare att utröna olika intressen för aktieägare, vilket kan tyckas olyckligt då reglerna har ett primärt syfte att skydda borgenärer. Det svåra vad gäller borgenärernas skyddsintressen är att det finns otroligt många olika borgenärer som alla har olika intressen. Både jag och Lindskog har gjort en uppdelning av borgenärer, dessutom en uppdelning på olika sätt. Trots olika metoder för att dela upp borgenärerna har ingen utav uppdelningarna resulterat i borgenärskategorier med reella skyddsintressen. Ett klart borgenärskydd finns inte med dagens reglering, men genom att undanta olika borgenärskategorier som inte har ett borgenärsskydd kan i vart fall en liten grupp av
borgenärer anses skyddade. Ett exempel härpå är att jag undantog borgenärer i ond tro som inte har ett borgenärsskydd genom kapitalbristreglerna.
Dagens reella skyddsintressen enligt mig är:
(i) Rådrumsintresset med undantag, vars funktion är att ge vissa aktieägare tid för att vidta åtgärder
(ii) Underrättelseintresset, vars funktion är att skyndsamt underrätta aktieägare om bolagets ekonomiska situation.
(iii) Påtryckningsintresset, vars funktion är att få bolagets aktörer att vidta åtgärder för att inte riskera personligt betalningsansvar.
Dessa angivna skyddsintressen är önskvärda och kan kopplas till en aktuell reglering varför de enligt min mening är reella skyddsintressen.
Skyddsintressen tar sikte på olika grupper av aktörer vars intressen skyddas genom reglering. Regleringen har som funktion att skydda sin grupp av aktörer. Problemet med att dela in i skyddsintressen är att de inte beaktar att alla aktiebolag ser olika ut. Eftersom kapitalbristreglerna ser lika ut för alla bolag är det av betydelse hur olika skyddsintressen påverkas när ett aktiebolag ändrar karaktär, exempel härpå är hur ett bolags aktiekapital påverkar kapitalbristreglerna.
Uppsatsen har undersökt hur skyddsintressena bör se ut utifrån en historisk bakgrund, hur dagens etablerade skyddsintressen existerar eller inte samt vilka skyddsintressen som faktiskt finns. Undersökningen har resulterat i att kapitalbristreglerna så som de ser ut idag, starkt kan ifrågasättas. Det är svårt att hitta kapitalbristreglernas syfte. Reella skyddsintressen visar på borgenärernas svaga sits. Kapitalbristreglerna är inte i behov av ytterligare reformeringar som resulterar i fler lappar på lapptäcket, utan reglerna är i behov av en stor systematisk förändring där wrongful trading enligt engelsk rätt kan vara en inspirationskälla. Ett alternativ för att i vart fall komma en bit på vägen med att få ett bättre borgenärsskydd är att hämta vägledning från finsk rätt där borgenärer, men även andra aktörer, kan få ekonomisk information om ett bolag genom ett offentligt handelsregister.
Sammanfattningsvis kan sägas att antagandet som gjordes i början av uppsatsen om att en fortsatt studie av reglernas uppkomst, historia och nuvarande systematik skulle visa på ett bristfälligt borgenärsskydd stämmer. Kapitalbristreglerna är helt enkelt ur funktion.
Källförteckning
Artiklar
Andersson, Jan, ABL- Monsters Inc.? – Ett standardkontraktuellt perspektiv på ABL och förslaget till SPE-bolag, Juridisk publikation, s. 85- 96, 2012.
Bachner, Thomas, Wrongful Trading – A New European Model for Creditor Protection?, European Business Organization Law Review 5: 293-319, 2004.
Bebchuk, Lucian Arye & Fried, Jesse M., The Uneasy Case for the Priority of Secured Claims in Bankruptcy, Yale Law Journal, Volym 105, s. 857-934, 1996.
Munck, Johan, Rättskällor förr och nu, Juridisk publikation, s. 199-208, 2014,
Pehrson, Lars, Högsta domstolen tolkar bestämmelserna om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, Juridisk Tidskrift, s. 667-673, 2005/06
Sacklén, Mats, Om skyddet för aktiebolagets borgenärer, SvJT, s. 136-180, 1994.
Samuelsson, Per, Kapitaltäckningsgaranti till förmån för aktiebolag – är den allmänna uppfattningen hållbar?, Ny Juridik 1:12, 2012.
Elektroniska källor
Nationalencyklopedin, konsolideringsgrad.
EU-direktiv
Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2012/30 av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt
Författningar
Svenska författningar Aktiebolagslag (2005:551) Konkurslag (1987:672) Konsumentköplag (1990:932) Konsumenttjänstlag (1985:716) Lönegarantilag (1992:497) Preskriptionslag (1981:130) Utländska författningar Insolvency Act 1986Offentligt tryck
Lagutskottets betänkande
LU 1980/81:4 angående ny lagstiftning om handelsbolag m.m. och nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar
LU 1982/83:16 om vissa aktiebolagsrättsliga frågor
Regeringens propositioner
Proposition nr 6 vid 1895 års riksdag Proposition nr 54 vid 1910 års riksdag
Prop. 1973:93 förslag till lag om konvertibla skuldebrev m.m. Prop. 1975:103 förslag till ny aktiebolag m.m.
Prop. 1979/80:143 med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m. Prop. 1982/83:54 om ändrade regler för beskattning av näringsbidrag m.m. Prop. 1982/83:139 om likvidation av aktiebolag m.m.
Prop. 1987/88:10 med förslag till ny lag om styrelserepresentation för de privatanställda m.m. Prop. 1993/94:196 ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m.
Prop. 2000/01:150 likvidation av aktiebolag m.m. Prop. 2004/05:85 ny aktiebolagslag
Prop. 2006/07:70 några aktiebolagsrättsliga frågor Prop. 2009/10:204 en frivillig revision
Prop. 2012/13:65 förkortad tid för styrelseledamöters personliga betalningsansvar
Statens offentliga utredningar
SOU 1941:9 lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m. SOU 1971:15 förslag till aktiebolag m.m.
SOU 1999:36 likvidation av aktiebolag SOU 2008:49 Aktiekapital i privata aktiebolag
Litteratur
Andersson, Jan, Kapitalskyddet i aktiebolag – En lärobok, 6 u., Litteraturcompagniet, Stockholm, 2010.
Bachner, Thomas, Creditor Protection in Private Companies, Cambridge University Press, New York, 2009.
Bergström Clas & Samuelsson Per, Aktiebolagets grundproblem, 5 u., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2009.
Danielsson, Erik, Aktiekapitalet: Studier över aktiebolagets kapitalkonstruktion enligt svensk rätt, Kristianstad, 1952.
Jareborg, Nils, Allmän kriminalrätt, Iustus, Uppsala, 2001.
Klaineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 21-46.
Eklund Karin & Stattin Daniel, Aktiebolagsrätt & aktiemarknadsrätt, 2 u., Iustus, Västerås, 2014.
Lindskog, Stefan, Aktiebolagslagen. 12:e och 13:e kap. Kapitalskydd och likvidation, 2 u., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 1995.
Lindskog, Stefan, Kapitalbrist i aktiebolag – Kommentarer till kap. 25:13 – 20 ABL, 2 u., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2015.
Nerep, Erik, Aktiebolagsrättslig analys. Ett tvärsnitt av nyckelfrågor., Mercurius förlag, Stockholm, 2003.
Nerep, Erik & Samuelsson, Per, Aktiebolagslagen – en lagkommentar del 3, Thomson Fakta, Stockholm, 2007.
Oppenheimer, Bertil, Blomberg Gunnar & Mandorff Göran, Företag i kris, 5 u., Jure Förlag, Stockholm, 2013
Sandgren Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 3 u., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2015.
Rättspraxis
NJA 1912 s. 425 NJA 1988 s. 620 NJA 1988 s. 646. NJA 2005 s. 792. NJA 2009 s. 210 NJA 2009 s. 792 NJA 2014 s. 948 RH 1989:43 RH 1994:17Övrigt
Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslag (2005:551) kommentaren till 25 kap. 18 §, Zeteo, 1 juni 2016, (hämtad 2017-08-27)
BRÅ PM 1979:5
Committee on Insolvency Law and Practice, The Cork Report, Cmnd 8558, 1982
Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551) kommentaren till 25 kap. 18 §, Karnov, 2017-07-01, (hämtad 2017-10-10)
Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551) kommentaren till 25 kap. 19 §, Karnov, 2017-07-01, (hämtad 2017-10-10)