Vi vill härmed avsluta denna studie och ge vår syn på praktiska-‐ och teoretiska implikationer. Samtidigt lämna läsaren med en kritisk granskning samt förslag till framtida forskning vi anser är lämplig inom området för effektiva marknader.
Säkerligen är inte detta den sista studien som berör effektiva marknader och vi ser i framtiden fram emot att ta del av vidare forskning inom området. Den pågående debatten om effektiva marknadsformer lever således vidare i allra högsta grad och även så i framtiden. Förhoppningsvis har vi lyckats bidra till denna debatt och vi hoppas att framtida studenter kan inspireras av vår studie, och föra debatten vidare.
7.1 Praktiska implikationer
De praktiska implikationer som genereras ur vår studie är främst att abnormal avkastning kan erhållas genom att följa förstahandsinformation som anländer till marknaden genom olika informationsflöden. Att studera abnormal avkastning ur ett lönsamhetsperspektiv i syfte att erhålla just abnormal avkastning på sitt investerade kapital är något som ligger utanför ramen för denna studie. Vi ser dock en potentiell möjlighet att använda delar av resultatet på just detta sätt. Om en investerare lyckas identifiera förstahandsinformation i form av exempelvis insiderinformation eller avancerade analyser kan en aktör nyttja detta informationsflöde och erhålla abnormal avkastning då den svenska aktiemarknaden tenderar att inte vara av starkt effektiv form, och i ett fall av fyra, inte heller semi-‐stark.
7.2 Teoretiska implikationer
De teoretiska implikationer som vi i första hand bidrar med är ett annorlunda sätt att studera ämnet där vi observerar internetbaserade informationsflöden i form av första-‐ och andrahandsinformation från antingen finansanalytiker eller ekonomijournalister på den svenska aktiemarknaden. Vi ser att just internetbaserade rekommendationer är ett annorlunda sätt att studera aktierekommendationer då internet idag utgör en stor del av aktiehandeln
och fungerar som en enorm informationskanal där det förekommer nyhetsflöden som uppdateras dygnet runt.
Vi anser oss bidra till den pågående debatten om effektiva marknader i flera avseenden. För det första presenterar vi internet som informationskanal för att studera aktierekommendationers påverkan av marknadseffektiviteten. För det andra uppstår systematiska fel beträffande aktierekommendationer i form av förstahandsinformation från finansanalytiker där dessa resultat är i linje med vad tidigare studier finner vilket gör att vi kan addera våra fynd, beträffande den svenska aktiemarknaden, till den pågående debatten och styrka redan befintliga teorier. Till sist finner vi att ekonomijournalister ger upphov till ett systematiskt fel vilket lyfter tanken om att marknaden stundtals inte ens är av semi-‐stark karaktär, något som bidrar till att föra debatten vidare.
Informationshypotesen säger enligt Schlumpf, Schmid & Zimmermann (2008) att om en finansanalytiker släpper en aktierekommendation och denna innehåller ny information kommer detta att ge effekt på aktiepriserna och informationen kommer snabbt att integreras och återspeglas i priserna. Beträffande informationshypotesen bidrar vi med ytterligare stöd för denna hypotes, där vi finner att förstahandsinformation genom aktierekommendationer tenderar att generera omvärderingar av den svenska aktiemarknadens priser, vilket är stöd för acceptans av informationshypotesen.
Schlumpf, Schmid & Zimmermann (2008) beskriver att Price-‐pressure hypotesen handlar om att signaleffekter uppstår i samband med att information, exempelvis aktierekommendationer, publiceras i efterhand till en bredare uppsättning människor i exempelvis tidskrifter. I samband med Price-‐pressure hypotesen bidrar vi med stöd för hypotesen när vi analyserar aktierekommendationer i form av andrahandsinformation från ekonomijournalister, där resultaten pekar mot att signaleffekter uppstår genom andrahandsinformation som antyder acceptans för price-‐pressure
hypotesen. Samtidigt finner vi vid analys av våra andra portföljer som berör andrahandsinformation inget stöd för price-‐pressure hypotesen och således pekar dessa resultat mot att hypotesen bör förkastas.
7.3 Kritisk granskning
Vid användning av event study finns det utrymme för möjlig bias som måste uppmärksammas och hållas i åtanke för att inte få ett felaktigt resultat vilket i sin tur leder till en felaktig tolkning. En av de vanligaste bias vid studier av aktier är i det fall ett index används och det används felaktigt (Campbell, Lo & Mackinley, 1997), i vårt fall undviker vi att räkna med index i största möjliga mån men i de fall vi använder index för skattningar är vi speciellt noggranna för att undvika eventuella fel, främst används kursrörelserna hos specifika aktier. Ett annat frekvent bias är om användningen av marknadsmodellen blir fel (Campbell, Lo & Mackinley, 1997), det vill säga att vi beräknar tillgångspriserna felaktigt vilket i sin tur leder till stora misstag i skattningen av abnormal avkastning.
Det finns även bias som kan härledas till datainsamlingen. Den mänskliga faktorn att finansanalytiker och ekonomijournalister skulle ge ut sina aktierekommendationer vid bäst valda tidpunkt, det vill säga att de förväntar sig bättre genomslag på sina aktierekommendationer om de ges ut vid ett väl valt datum. Vi anser att detta bias inte är rimligt att undvika då vi omöjligt kan känna till utgivarnas bakomliggande tankar. Vi kan parera denna eventuella effekt något genom vårt användande av slumpmässigt urval.
Vidare använder vi endast Redeye som leverantör av data för typen förstahandsinformation vilket kan anses som bias. Problematiken som uppstår är att förhandsinformation, som faller under den teoretiska referensramen, är mycket svår att erhålla utan ekonomisk budget varför vi är mycket tacksamma för det samarbete vi fått med Redeye och som resultat använder vi endast en leverantör av dessa data.
Cohn & Rovichek (1974) beskriver att betavärden har en liten och nästan obefintlig variation över tid när de analyserar makroekonomiska variablers inverkan på betavärden. Författarna beskriver att de hittar en mycket liten effekt som är signifikant på några utav företagen som analyseras. Vidare förklaras det att det finns en omfattande mängd tidigare studier som har undersökt den temporära stabiliteten av betavärden för företag (exempelvis Blume, 1968; Blume, 1971; Levy, 1971). Resultaten från dessa studier indikerar att betavärden har en obetydlig variation över tid. En eventuell bias skulle kunna uppstå här då dessa betavärden är beräknade under 2014 och flera av våra aktierekommendationer sträcker sig längre tillbaka i tiden, ibland så långt som 2007. Anledningen till att vi valt att göra på detta sätt är för att det enligt vår vetskap inte gick att hitta några historiska betavärden. Samtidigt indikerar tidigare studier, som ovan nämnts att betavärden inte har någon större förändring över tid. Mot bakgrund av tidigare teori kommer vi således att anta att betavärden som används i samband med vår studie har ett konstant värde över tid, det vill säga att de har en obetydlig förändring över tid vilket innebär att exempelvis ett betavärde som hämtats för ett bolag år 2014 går att applicera på en rekommendation som ägde rum under exempelvis 2009.
7.4 Framtida forskning
De resultat som vi får fram antyder att den svenska aktiemarknaden inte är av starkt effektiv karaktär. Beträffande den semi-‐starka formen finner vi vissa resultat som pekar mot att marknaden inte alltid är av semi-‐stark form, dock är våra bevis för detta för få för att kunna utesluta den semi-‐starka marknadseffektiviteten. Vi rekommenderar därför framtida studenter och forskare att fokusera på den semi-‐starka formen och analysera denna mer i detalj. Förslag skulle kunna vara att ha en annan utgångspunkt samt att testa en större mängd variabler som berör den semi-‐starka marknadsformen. Vi vill även lyfta tanken att helt bortse från de tre definierade formerna och söka efter en ny definition av form som istället tillåter några av de tre befintliga formerna i kombination och en utveckling i linje med den informationseran som internet fört med sig.
8. Referenser
Aczel, A. D. (2008). Sampling methods Complete business statistics. 4. Uppl. Boston: Irwin/McGraw-‐Hill.
Ahmed, D. A., Hussin, B. M. & Ying, C. T. (2010). Semi-‐Strong Form Efficiency: Market Reaction to Dividend and Earnings Announcements in Malaysian Stock Exchange. IUP Journal of Applied Finance, vol. 16, issue 5, pp. 36-‐60.
Alexander, G. J. & Sharpe, W. F. (1990). Investments. 4. Uppl. New Jersey: Prentice-‐Hall.
Alexander, S. S. (1961). Price movments in Speculative markets: Trends or Random Walks. Industrial Management Review, 2, pp. 25-‐46.
Al-‐Jafari, M. K. (2013). The Random Walk Behavior and Weak-‐Form Efficiency of the Istanbul Stock Market 1997-‐2011: Empirical Evidence. International Journal of Management, 30 (3 Part 1), pp. 169-‐185
Andersson, P. (2004). How well do financial experts perform? A review of empirical research on performance of analysts, day-‐traders, forecasters, fund managers, investors, and stockbrokers. EFI report, 9.
Asheq, R. & Debreceny, R. (2010). Frequency of Corporate Announcements via Stock Exchange Web Sites and Market Efficiency. Journal of Accounting, Auditing & Finance. Vol. 25, Issue 3, pp. 457.
Asiri & Alzeera (2013). Is the Saudi Stock Market Efficient? A case of weak-‐ form efficiency. Research Journal of Finance and Accounting. Vol. 4, No. 6.
Avanza Bank (2014). Betavärden. https://www.avanza.se/start [2014-‐04-‐10]
Ball, R. & Brown, P. (1968). An Empirical Evaluation of Accounting Income Numbers. Journal of Accounting Reasearch, vol. 6, no. 2, pp. 159-‐178.
Barber, B. M. & Loeffler, D. (1993) The “Dartboard” column: second-‐hand information and price pressure, Journal of Financial and Quantitative Analysis, vol. 28, pp. 273–84.
Barber, B., Lehavy, R., McNichols, M. & Trueman, B. (2001). Can Investors Profit from the Prophets? Analyst Recommendations and Stock Returns. Journal of Finance, vol. 56 issue 2, pp. 531-‐563.
Barniv, R., Hope, O., Myring, M. & Thomas, B. W. (2010). International Evidence on Analyst Stock Recommendations, Valuations, and Returns. Contemporary Accounting Research, vol. 27, no. 4, pp. 1131-‐1167.