Slutsatser

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka, samt kritiskt granska det informations- inhämtningsförfarande som krävs för att finansmarknadsaktörer ska kunna lämna den information som fordras enligt taxonomiförordningen. I arbetet med att utföra denna

227 _{Se avsnitt 3.4.2.} 228 _{Se avsnitt 2.3 4st.} 229 _{Se avsnitt 2.1.1.}

granskning har det varit av värde att undersöka huruvida företags lämnande av taxonomi- nödvändiga uppgifter bör vara obligatoriskt.

I uppsatsen har klarlagts att den rapporteringsskyldighet som företag åläggs i taxonomi- förordningen med stor sannolikhet kommer att kräva stora resurser för att bekosta mätningar av olika resultatindikatorer, samt administrering av de uppgifter som tas fram. Eftersom det riskerar att dröja en längre tid innan företag frivilligt rapporterar taxonominödvändig information i en tillräcklig utsträckning, kan det dock konstateras att obligatoriska åtgärder kommer att bli nödvändiga för att taxonomin inom en snar framtid ska kunna tjäna sitt huvudsyfte att förflytta kapital mot mer hållbara investeringar.

För uppsatsens granskning har det även varit av vikt att undersöka huruvida de EU-rättsliga hållbarhetsrapporteringsreglerna bör revideras i syfte att förbättra finansmarknadsaktörers tillgång till information. I framställningen konstateras att problematiken avseende finansmarknadsaktörers bristande tillgång till information inte enbart har rört en brist på rapporterade uppgifter, utan även svårigheter att lokalisera den information som har rapporterats. Problematiken utgör en följd av att företag, i enlighet med NFRD:s reglering, ges möjlighet att ge ut sin icke-finansiella information i en separat rapport. Genom att införa obligatoriska krav på att företags icke-finansiella information ska redovisas i förvaltnings- berättelsen, alternativt att förvaltningsberättelsen ska innehålla direkthänvisningar till den separata hållbarhetsrapporten, skulle den identifierade lokaliseringsproblematiken kunna åtgärdas på ett inte alltför betungande sätt.

I framställningen fastställs även att finansmarknadsaktörers tillgång till nödvändig hållbarhetsinformation skulle främjas av att NFRD:s tillämpningsområde utökas. Det konstateras dock att sådana utökningar inte alltid är lämpliga. I ett inledande skede efter taxonomiförordningens ikraftträdande bedöms varken en territoriell utökning, eller en storleksbaserad utökning av rapporteringsskyldighetens omfattning, vara lämpligt. Det konstateras dock att utökningar av dessa slag eventuellt bör aktualiseras i ett senare skede.

Avslutningsvis konstateras att avsaknaden av kontrollmekanismer inom den EU-rättsliga regleringen för hållbarhetsrapportering utgör en väsentlig brist. Som regleringen ser ut idag förekommer inga obligatoriska granskningar av den hållbarhetsinformation som rapporteras av företag. För att säkerställa att den information som lämnas i enlighet med taxonomins

obligatoriska rapporteringskrav krävs kontrollmekanismer, likt de granskningar som görs av företags finansiella räkenskaper. Införandet av obligatoriska informationsgranskningar kommer därmed att spela en avgörande roll för huruvida taxonomin kommer att kunna etableras och användas som ett tillförlitligt system.

Sammanfattningsvis utgör problematiken avseende var företags hållbarhetsinformation tillhandahålls, samt bristen på verifiering av taxonominödvändiga uppgifter de åtgärder som bör prioriteras vid en eventuell revidering av NFRD. Båda dessa brister har i framställningen konstaterats lämpligast kunna lösas genom införande av obligatoriska krav i NFRD, vilket står i enlighet med det tredje alternativet i den konsekvensbedömning som kommissionen utgav i början av år 2020.230

Huruvida finansmarknadsaktörers informationstillgång bör utökas ytterligare, genom omfattningsutökningar av rapporteringsreglerna, bör dock rimligtvis utvärderas först efter att taxonomiförordningen har etablerats inom EU.

Käll- och litteraturförteckning

EU-rätt Sekundärrätt

Europaparlamentets och rådets förordning 2019/2088/EU av den 27 november 2019 om

hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en

paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om

verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för

finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av

direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke- finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om

faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke- professionella investerare (Priip-produkter).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut,

koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av

alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av

lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad

revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG.

Övriga dokument utgivna av EU:s institutioner

Europeiska kommissionen, KOM(2018) 97 slutlig av den 8 mars 2018, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Handlingsplan för

finansiering av hållbar tillväxt.

Europeiska kommissionen, KOM(2018) 353 slutlig av den 24 maj 2018, Förslag till

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar.

Europeiska kommissionen, KOM(2011) 681 slutlig av den 25 oktober 2011, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala komittén och Regionkommittén – En förnyad EU-strategi 2011-2014 för företagens sociala ansvar.

Europeiska unionens råd, ST 530/20 ADD1, interinstitutionellt ärende 2018/0178 (COD) (7 februari, 2020).

Europeiska unionens råd, WK 13155/2019 INIT, interinstitutionellt ärende 2018/0178 (COD) (20 november, 2019).

Rådets beslut (EU) 2016/590 av den 11 april 2016 om undertecknande, på Europeiska unionens

vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

Europeiska kommissionen, (2019/C 209/01), 20 juni 2019, Riktlinjer för icke-finansiell

rapportering: Tillägg avseende rapportering av klimatrelaterad information.

Europeiska kommissionen, (2017/C 215/01), 5 juli 2017, Riktlinjer för icke-finansiell

rapportering (metod för rapportering av icke-finansiell information).

Europeiska kommissionen, 2020, Ref. Ares(2020)580716 - 30/01/2020. Inception impact

assessment: Revision of the Non-Financial Reporting Directive.

Europeiska kommissionen, 2019, Questions and Answers: political agreement on an EU-wide

classification system for sustainable investments.

Europeiska Kommissionen, 2015, Ref. Ares(2016)956541 - 24/02/2016, User Guide to the

SME Definition, Luxemburg: Publications Office of the European Union.

High-level Expert Group on Sustainable Finance (HLEG) 2018, Financing a sustainable

european economy: Final report 2018.

Technical Expert Group on Sustainable Finance (TEG), 2019, Taxonomy technical report june

2019.

Technical Expert Group on Sustainable Finance (TEG), 2020, Taxonomy: Final report of the

Technical Expert Group on Sustainable Finance, march 2020.

The European Commission’s Science and Knowledge Service: Joint Research Centre, 2019,

EU Ecolabel Criteria for Financial Products: Technical report and criteria proposal. Internationella överenskommelser

UNFCCC, ‘United Nations Framework Convention on Climate Change’. Report of INC/FCCC, 5th Sess., 2d Part, at Annex I, U.N. Doe. A/AC.237/18 (Part II)/Add.1, reprinted in 31 I.L.M. 851, (May 9, 1992), (entered into force Mar. 21, 1994), (Klimatkonventionen).

UNFCCC, ‘Decision 1/CP.21 Adoption of the Paris Agreement’, Report No. FCCC/CP/2015/L.9/Rev.1, (Jan. 29, 2016), (Parisavtalet).

International Labour Organization, Konvention (nr 29) angående tvångs- eller obligatoriskt arbete.

International Labour Organization, Konvention (nr 87) angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten.

International Labour Organization, Konvention (nr 98) angående tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten.

International Labour Organization, Konvention (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde.

International Labour Organization, Konvention (nr 105) angående avskaffande av tvångsarbete.

International Labour Organization, Konvention (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

International Labour Organization, Konvention (nr 138) om minimiålder för tillträde till arbete.

International Labour Organization, Konvention (nr 182) om förbud mot omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete.

Litteratur

Ahern, Deirdre, 2016, Turning Up the Heat? EU Sustainability Goals and the Role of Reporting under the Non-Financial Reporting Directive, European Company and Financial

Law Review 13(4).

Aras, Güler., Crowther, David. 2008. Developing sustainable reporting standards. Journal of

Arcot, Sridhar., Bruno, Valentina., Faure-Grimaud, Antoine, 2009, Corporate governance in the UK: Is the comply or explain approach working? International Review of Law and

Economics 30(2).

Auer, Benjamin R., Schuhmacher, Frank, 2015, Do socially (ir)responsible investments pay? New evidence from international ESG data, The Quarterly Review of Economics and Finance

59.

Camilleri, Mark, 2018, Theoretical insights on integrated reporting: The inclusion of non- financial capitals in corporate disclosures, Corporate Communications: An international

Journal 22(4).

Fehr, Ernst & Fischbacher, Urs, The nature of human altruism, Nature 425.

Fullwiler, Scott, 2017, Sustainable Finance: Building a more general theory of finance. I: Lehner, Othmar M. (red.) Routledge Handbook of Social and Sustainable Finance. London: Book now Ltd.

Granström, Ola. (2007) En döende homo oeconomicus? Om nationalekonomi och altruism.

Ekonomisk Debatt 35(1).

Herzig, Christian., Schaltegger, Stefan, 2006, Corporate Sustainability Reporting. An Overview. I: Schaltegger, Stefan., Bennett, Martin., Burritt, Roger L. (red.) Sustainability

Accounting and Reporting, Springer, Dodrecht.

Inderst, Georg., Kaminker, Cristopher., Stewart, Fiona, 2012, Defining and Measuring Green Investments. OECD Working Papers on Finance Insurance and Private Pensions 24.

Jones, Thomas M, 1980, Corporate Social Responsibiliy Revisited, Redefined, California

Management Review 22(3).

Kleineman, Jan, 2018, Rättsdogmatisk metod. I: Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.).

Lyon, Thomas P., Maxwell, John W, 2011, Greenwash: Corporate environmental disclosure under threat of audit. Journal of Economics & Management Strategy, 20.

Moy Huber, Betty., Comstock, Michael., Polk, Davis., Wardwell LLP, 2017, ESG Reports and Ratings: What They Are, Why They Matter, Harvard Law School Forum on Corporate

Governance and Financial Regulation.

O’Rourke, Anastasia, 2002, The message and methods of ethical investment. Journal of

Cleaner Production 11.

Pollicino, Oreste, 2004, Legal Reasoning of the Court of Justice in the Context of the Principle of Equality Between Judicial Activism and Self-restraint, German Law Journal

5(3).

Reichel, Jane, 2018, EU-rättslig metod. I: Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.). Juridisk

metodlära, Lund: Studentlitteratur AB.

Rutherford, Brian, 2003, Obfuscation, textual complexity and the role of regulated narrative accounting disclosure in corporate governance. Journal of Management & Governance 7(2).

Sandgren, Claes, 2005, Är rättsdogmatiken dogmatisk? Tidsskrift for Rettsvitenskap 118(4–5).

Sjöström, Emma, 2014, Hållbara investeringar: om ansvar, risk och värde på

finanmarknaden, Stockholm: Sanoma Utbildning.

Sparkes, Russell, 2001, Ethical Investment: whose ethics, which investment? Business ethics:

A European Review 10(3).

Strömholm, Stig, 1996, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 5. uppl. Stockholm: Norstedts juridik.

Tschopp, Daniel., Nastanski, Michael, 2014, The Harmonization and Convergence of Corporate Social Responsibility Reporting Standards, Journal of Business Ethics.

Walker, Kent & Wan, Fang, 2011, The Harm of Symbolic Actions and Green-Washing: Corporate Actions and Communications on Environmental Performance and Their Financial Implications, Journal of Business Ethics.

Mål

Mål C-106/89, Marleasing SA mot La Comercial Internacional de Alimentación SA.

Dom av den 23 mars 2000 i de förenade målen C-310/98 och C-406/98, Hauptzollamt Neubrandenburg, REG 2000.

Övriga källor

Allen & Overy, 2018, Sustaianable lending: a new shade of green.

BNP Paribas Asset Management, The EU Taxonomy: the metric system of the 21st century.

KPMG, 2017, The road ahead: The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2017.

Schroders, 2018, Global investor study: Is information the key to increasing sustainable

investments?

United Nations, Treaty Collection, Paris agreement, Status of Treaties.

World Meteorological Organization, 2019, The global climate in 2015–2019.

World Resources Institute and the World Business Council on Sustainable Development, 2015,

The Greenhouse Gas Protocol: A Corporate Accounting and Reporting standard, Washington