Den genomförda studien har utgått från en kombinerad litteratur- och fallstudie där det empiriska materialet har utgjort en stor del av analysen. Studien har resulterat i en ökad förståelse för sociala konsekvensanalyser i teoretiska sammanhang, hur de används i praktiken samt betydelsen av förekommande kunskaper och erfarenheter. Uppsatsen har även visat på vilka eventuella utmaningar som SKA-processen kan kännetecknas av samt på vilket sätt en konsekvensanalys har potential att påverka social rättvisa. De frågeställningar vi har haft för avsikt att besvara är:
o I vilken utsträckning överensstämmer det praktiska genomförandet av Västlänkens sociala konsekvensanalys med planeringsteori och aktuell forskning inom området?
o Vilka eventuella utmaningar kan finnas i den praktiska arbetsprocessen vid tillämpningen av sociala konsekvensanalyser?
o På vilket sätt kan en social konsekvensanalys göra skillnad i planeringsprocessen och dess utfall - ur ett rättviseperspektiv?
Studiens teoretiska underlag klarlägger att sociala konsekvensanalyser (SKA) har sin utgångspunkt i social hållbarhet, vilket är ett svårdefinierat begrepp som både kan beskrivas som en långsiktig process samt ett nuvarande tillstånd. Social hållbarhet kännetecknas av stora kunskapsluckor, vilket bidrar till en långsam forskningsutveckling även för sociala konsekvensanalyser. SKA är ett mycket komplext område och det förekommer flera olika synsätt kring vad som definierar en social konsekvens. Svårigheten med att definiera sociala konsekvenser och social hållbarhet anses bero på att begreppen är socialt konstruerade och
kopplade till subjektiva känslor och värderingar byggda på olika politiska och sociologiska antaganden. En väsentlig del i planprocessen är att tidigt införa en social konsekvensanalys för att väga in konsekvenser och värdera dem vidare i projektet. Det inledande steget i SKA- processen, inventeringsfasen, lyfts även som avgörande för projektets fortsatta utformning. Vidare belyser det teoretiska underlaget att det finns ett behov av att definiera SKA-området på ett tydligare sätt genom att använda modeller eller teoretiska ramar i anslutning till projekt. Sociala konsekvensanalyser bör därefter anpassas utifrån det specifika fallet och de förhållanden som förekommer på den plats som projektet avser beröra.
I en jämförelse mellan rådande planeringsteori och aktuell forskning gällande sociala konsekvensanalyser och utformningen av Västlänken och Olskroken planskildhets SKA går det att identifiera ett par mindre punkter där teori och praktik går isär. En del skillnader kan förklaras genom det faktum att Västlänken och Olskroken planskildhet är två infrastrukturprojekt. De parametrar som finns att jämföra med och utgå ifrån är anpassade för stadsbyggnadsprojekt och går inte alltid att applicera på Västlänken. En jämförelse blir också svår på grund av att projekten enligt både teori och praktik måste anpassas utifrån dess förutsättningar och kontext.
Det som i dagsläget kan sägas hindra planeringsprojekt i Sverige att fokusera på och ta hänsyn till sociala aspekter kan delas in i tre huvudsakliga områden: utmaningar kring en gemensam förståelse och definition av området, avsaknad av en gemensam modell samt en brist på kompetens och kunskap inom social hållbarhet och social rättvisa. I undersökningen av teori och praktik kopplat till sociala konsekvensanalyser har det blivit tydligt att den sociala dimensionen är ett stort och komplext område som lämnar många av de relevanta och viktiga begreppen öppna för olika tolkningar. På internationell nivå har arbetet med en gemensam definition kommit längre och begreppet Social Impact Assessment (SIA) är vedertaget på ett sätt som inte kan sägas gälla för något motsvarande begrepp på svenska. I en svensk kontext riskerar avsaknaden av en gemensam definition innebära en fortsatt förvirring kring vad den sociala konsekvensanalysen är och vad den ska åstadkomma. Planerare kan här sägas ha en viktig roll att spela med uppgiften att i ett samhälle byggt på kapitalistiska drivkrafter äga frågan om definitionen av social rättvisa. Teori som förklarar social rättvisa har visat att det inte endast är ett komplext begrepp utan att det även, genom det sätt som det moderna samhället är uppbyggt, har liten chans att bli uppmärksammat. Det finns inget naturligt incitament för beslutsfattare,
även de präglade av det kapitalistiska samhället, att förstå och definiera social rättvisa och de “mjuka” värdena. Planerare får således den viktiga uppgiften att i egenskap av sin expertroll ta ansvar för att tydliggöra vad social rättvisa är och hur det kan förklaras för beslutsfattare i projekt.
Göteborgs Stads analysmodell [SKA] Social konsekvensanalys - människor i fokus ses som en framträdande modell i Sverige men har i Västlänken och Olskroken planskildhet endast haft en marginell påverkan då dess parametrar lämpar sig mer för stadsbyggnadsprojekt och mindre för projekt inom infrastruktur. Någon annan modell att utgå från finns i dagsläget inte och även om både litteraturen och studiens empiriska underlag poängterar vikten av att ta hänsyn till projektets unika kontext, är uppfattningen att en gemensam modell skulle kunna ge arbetet med sociala aspekter struktur och vägledning. Samtidigt är det viktigt att inte sätta allt för stor tilltro vad en gemensam modell kan åstadkomma och istället för att ses som ett mål i sig självt kanske det snarare bör ses som ett medel för att uppnå social rättvisa. Modeller kan sägas ha ett värde i dess praktiska tillämpbarhet men det behöver även finnas en förståelse för varför de genomförs och vilken påverkan de kan ha på social rättvisa. Som expert och ägare av informationen kan planerare vara med och påverka den betydelse som den sociala konsekvensanalysen kan ha på social rättvisa. Planerarens kompetensnivå kan bli avgörande när det gäller att legitimera den sociala konsekvensanalysen och sätta fokus på “mjuka” värden inför beslutsfattare. I projekt som rättfärdigas genom att maximera kostnads- och nyttoförhållanden krävs det kompetenta planerare för att kunna övertyga beslutsfattare om att social rättvisa kan vara både rationell och effektiv. En potentiell lösning på utmaningar gällande gemensamma definitioner och modeller samt ett kompetens- och kunskapsgap har enligt teori och empiri visat sig vara införandet av tydligare lagkrav på sociala konsekvensanalyser. Ett lagkrav skulle vara komplext men kan hjälpa till att etablera en gemensam förståelse och definition samt modell samtidigt som det kan skapa en marknad kring kunskap, kompetens och forskning. Ett lagkrav på SKA skulle även tillföra mer tyngd till den sociala dimensionen då fler projekt, även inom infrastruktur, kan komma att implementera en social konsekvensanalys. En positiv utveckling har inletts av Trafikanalys, en kunskapsmyndighet för transportstyrelsen, som med hjälp av konsultföretag har undersökt vad införandet av krav på sociala konsekvensanalyser i infrastrukturplaneringen kan betyda. Ett annat framsteg är kunskapsprojektet SMS som ska främja integration samt bidra till en socialt hållbar
stadsutveckling. Ett lagkrav på sociala konsekvensanalyser kan ses på två sätt. Antingen kan det ses som ett medel för att uppnå social rättvisa eller alternativt som ett tecken på att diskursen har skiftat och att beslutsfattare lägger större vikt vid social rättvisa. Oberoende av vilket är det viktigt att ta med sig det som Fainstein lyfter fram som planerarens kanske främsta uppgift: att sätta social rättvisa på agendan. Utan ett betydande skifte i mentalitet och tankesätt, både hos planerare och beslutsfattare, riskerar modeller och införandet av lagkrav att bli trubbiga verktyg oförmögna att utgöra någon riktig skillnad i kampen om social rättvisa.
Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att utforma en nationell modell med utgångspunkt i ett rättviseperspektiv och frågorna vem dominerar, vem gynnas och i vilken
utsträckning. En modell med utgångspunkt i Fainsteins teorier om social rättvisa kan visa vägen
till ett beslutsfattande där social rättvisa och hänsynstagandet till utsatta grupper kan vara rationellt och inte behöver existera på bekostnad av effektivitet. Vidare kan modellen appliceras på ett infrastrukturprojekt för att analysera huruvida det förkommer andra parametrar som är väsentliga i infrastruktursammanhang. Slutligen kan ett rättviseperspektiv skapa tydligare definitioner kring sociala aspekter och social rättvisa kan ses som ett medel för att också uppnå social hållbarhet - vilket kräver ett skifte i det tankesätt som präglar dagens planeringsprocess.
8. Referenslista
Banverket. (2006). Västlänken – en tågtunnel under Göteborg, Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken – en tågtunnel under Göteborg. Underlagsrapport Sociala konsekvenser. Göteborg: Banverket.
Becker, H. A. (2001). Social impact assessment. European Journal of Operational Research,
128(2), 311-321. doi: 10.1016/S0377-2217(00)00074-6
Boverket. (2010). Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt. Karlskrona: Boverket.
Boverket. (2015). Större fokus på de sociala frågorna. Hämtad 2016-03-30 från:
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/hallbar-utveckling-i- oversiktsplaneringen/kommunexempel/goteborg/social-hallbarhet/
Burr, V. (2003). Social constructionism (2nd ed.). London: Routledge.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Enhörning, G. (2010). Cities. Chalmers University of Technology, Department of Architecture,
27(3), 182-194. doi:10.1016/j.cities.2009.11.001
Fainstein, S. (2000). New Directions in Planning Theory, Urban Affairs Review Vol. 35, No 4 Fainstein, S. (2010). The just city. Ithaca: Cornell University Press.
Fainstein, S. (2014). The just city. International Journal of Urban Sciences, 18(1), 1-18. doi:10.1080/12265934.2013.834643
Göteborg Stad. (2009). Översiktsplan del 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret.
Göteborgs Stad. (2011). [SKA] Social konsekvensanalys – människor i fokus 1.0. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret
Göteborgs Stad. (2013). Västlänken - och de sociala konsekvenserna. Göteborg: Social resursförvaltning.
Göteborgs Stad. (2014). Samrådsredogörelse. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret.
Göteborgs Stad. (2015). Planbeskrivning. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret.
Göteborgs stad. (2016a). Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys. Hämtad 2016-02- 24, från: http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-planarbete/verktyg-for- stadsplanering-2/socialt-hallbar-utveckling-och- barnperspektiv/barnkonsekvensanalys/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8zi Awy9Ai2cDB0N_N0t3Qw8Q7wD3Py8ffwtDMz0wwkpiAJKG- AAjgb6BbmhigALbgjr/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Göteborg stad. (2016b). Kort kommunfakta. Hämtad 2016-03-30 från:
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-o-politik/kommunfakta/kort-
kommunfakta/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziAwy9Ai2cDB0N_N0t3Q w8Q7wD3Py8ffzNfU31w8EKDFCAo4FTkJGTsYGBu7-RfhQx-
vEoiMIwHtki_YLc0FAA4m3BsA!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/#htoc-3
Harvey, D. (2009). Social justice and the city (Rev. ed.). Athens & London: University of Georgia Press.
Hedlund, A & Kjellander, C. (2007). MKB - Introduktion till miljökonsekvensbeskrivning. Lund: Studentlitteratur AB.
IAIA - International Association for Impact Assessment. (2003). Social Impact Assessment -
International principles. Fargo ND: International Association for Impact Assessment.
IAIA - International Association for Impact Assessment. (2016). About. Hämtad 2016-04-15 från:.http://www.iaia.org/about.php
IOCGP - the Interorganizational Committee on Principles and Guidelines for Social Impact Assessment. (2003). Principles and guidelines for social impact assessment in the USA.
Impact Assessment and Project Appraisal, 21(3), 231- 250. doi:
10.3152/147154603781766293
Johansson, M. & Khakee, A. (2009). Etik i stadsplanering (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
KASK - Kattegat-Skagerrak. (2016a). Bakgrund. Hämtad 2016-04-20 från: http://smsprojektet.se/om-projekt-sms/bakgrund/
KASK - Kattegat-Skagerrak. (2016b). Om projekt SMS. Hämtad 2016-04-20 från: http://smsprojektet.se/om-projekt-sms/
KASK - Kattegat-Skagerrak. (2016c). Social konsekvensbeskrivning. Öresund, Kattegatt, Skagerrak: Smsprojektet
KASK - Kattegat-Skagerrak. (2016d). Syfte. Hämtad 2016-04-20 från: http://smsprojektet.se/om-projekt-sms/syfte-2/
Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Malmö Stad (2013). Malmös väg mot en Hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa. (2. uppl.) Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Olsson, S. (2012). Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv. Göteborg: Social resursförvaltning.
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Premfors, R. (2000). Den starka demokratin. Stockholm: Atlas.
Sairinen, R. (2004). Assessing social impacts of urban land-use plans: From theory to practice. Boreal Environment Research, 9, 509-517
Taylor, C. N., Bryan, C. H. & Goodrich C. G. (1990). Social Assessment: Theory, Process and
Techniques. Canterbury: Centre for Resource Management.
Trafikverket. (2015a). Järnvägsplan, Västlänken, Planbeskrivning. Göteborg: Trafikverket.
Trafikverket. (2015b). Milstolpar för Västlänken. Hämtad 2016-04-01 från:
http://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-
lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/Milstolpar/ Trafikverket. (2015c). Olskroken planskildhet och Västlänken - Samrådsredogörelse. Göteborg:
Trafikverket.
Trafikverket. (2015d). Olskroken planskildhet och Västlänken - Social konsekvensanalys,
februari 2014. Göteborg: Trafikverket.
http://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands- lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/
Trafikverket. (2015f). Planläggningsbeskrivning Västlänken 2015-11-10. Göteborg: Trafikverket.
Trivector. (2015). Analys av införande av krav på social konsekvensbeskrivning i
infrastrukturplaneringen. Lund, Göteborg, Stockholm: Trivector Traffic AB.
Vanclay, F. (2002). Conceptualising social impacts. Environmental Impact Assessment Review,
22(3), 183-211. doi: 10.1016/S0195-9255(01)00105-6
Vanclay, F. (2003) International Principles For Social Impact Assessment. Impact
Assessment and Project Appraisal, 21(1), 5-11. doi: 10.3152/147154603781766491
Vanclay, F., Esteves, A.M., Aucamp, I. & Franks, D. (2015). Social Impact Assessment
Guidance for assessing and managing the social impacts of projects. Fargo ND:
International Association for Impact Assessment.
Winter, K. (2015). Sociala nyttor i Sverigeförhandlingen. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan.
Yin, Robert K. (2007) Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber AB.
Lagtexter, propositioner och utredningar
Proposition 2008/09.93: Mål för framtidens resor och transporter. Hämtas 2016-05-10 från: http://www.regeringen.se/contentassets/80dd7d80fc64401ca08b176a475393c5/mal-for- framtidens-resor-och-transporter-prop.-20080993
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Hämtad 2016-05-15 från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan-- och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
SOU 2000:1. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet: Demokratiutredningens betänkande. Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer.
SOU 2011:01. Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet. Stockholm: Delegationen för hållbara städer.
Bilaga 1
Intervjuguide
Inledning och bakgrund
Vem är du? Kan du berätta kort om dig i din yrkesroll?
Vad du har för utbildning/tidigare erfarenheter?
Vilka typer av projekt har du arbetat med tidigare? - Vilka roller har du haft i dessa projekt?
Göteborg stads arbete med sociala konsekvenser
Vi har i vårt arbete studerat Göteborg stads Sociala konsekvensanalys (SKA) som ska fungera som en modell och ett processverktyg vid arbetet med sociala konsekvensanalyser i planeringssammanhang. I Sverige är det också den modell som har fått störst genomslag och som används av de flesta kommuner och regioner i olika stadsbyggnadsprojekt.
Känner du till Göteborg Stads SKA-modell?
- Upplever du att analysmodellen SKA har använts i utformningen av Västlänkens SKA? Varför/varför inte? På vilket sätt? Kan du ge exempel på hur?
Anser du att någon annan modell använts som underlag för utformningen av Västlänkens SKA?
På vilket sätt anser du att en guide/analysmodell har/hade påverkat utformningen av Västlänkens SKA?
Kan du berätta om din roll i projektet Västlänken?
Upplever du att det har funnits rätt förutsättningar och erfarenheter för att kunna genomföra Västlänkens SKA som ni önskat? På vilket sätt/varför?
- Har kompetenser och tidigare erfarenheter i arbetsgruppen påverkat utformningen? På vilket sätt?
På vilket sätt tror/anser du att andra aspekter kan ha påverkat utformningen av Västlänkens SKA? Exempelvis tidsbrist, ekonomiska skäl eller något annat?
I vilken utsträckning har projektet utgått från befintliga teorier om sociala konsekvensanalyser i arbetet med Västlänkens SKA? (Dvs.. litteratur rörande t.ex. social hållbarhet, SKA osv.)
Flera teoretiker talar om behovet av att involvera allmänheten i ett tidigt stadium, har ni gjort detta i Västlänkens SKA? På vilket sätt/hur?
Vi har identifierat att Västlänkens SKA grundar sig främst på tidigare gjorda utredningar, hur upplever du att det påverkar resultatet/utformningen av Västlänkens SKA? (dvs.: om konsekvensanalysen bygger på befintligt underlag och att få egna/nya undersökningar görs)?
Vi har förstått att projektet Västlänkens SKA har samordnats genom olika arbetsgrupper för de olika stativonerna samt järnvägslinjen - kan du berätta mer om hur arbetsprocessen har sett ut? - Varför valde ni denna arbetsmetod?
- På vilket sätt har ni arbetat med kommunikation mellan de olika arbetsgrupperna/parterna i projektet/Västlänkens SKA?
Hur har skapandet av en SKA påverkat kontakten med medborgarna i projektet Västlänken? Varför? På vilket sätt?
Är det några aspekter som du anser bör analyseras i alla sociala konsekvensanalyser?
Vilka svårigheter kan du se i arbetet med SKA?
SKA-process och utformning
Vad förväntar sig ni/Trafikverket när ni beställer en SKA inom infrastrukturprojekt (rörande utformning, parametrar etc.)?
I den litteratur som vi har studerat belyses det att det i exempelvis Finland och Norge finns lagkrav på att sociala konsekvenser av projekt och planer ska beskrivas och att göra en SKA är lagstadgat i Finland.
På vilket sätt upplever du att de lagkrav som finns gällande MKB, också skulle kunna överföras till en SKA?
Hur upplever du att ett lagkrav på SKA i Sverige skulle kunna påverka arbetet med Västlänkens SKA och/eller framtida projekt?
Arbetsfördelning
Vi har under arbetes gång sammanställt kapitel ett och två gemensamt men därefter delat upp artiklar, böcker, rapporter, plandokument och övrig litteratur samt skapat separata utkast för kapitel tre, fyra och fem. Samtligt material har sedan arbetats om och sammanställts tillsammans för att skapa en så lättförståelig och sammanhängande text som möjligt. Vid tre av fem intervjuer har vi båda medverkat där en av oss har ställt frågor utefter intervjuguiden och den andra har ställt motfrågor vid behov. Två intervjuer har genomförts enskilt var för sig, varav en genomfördes via telefon. Transkriberingen av intervjuerna har delats lika och vi har även analyserat och diskuterat intervjumaterialet tillsammans. Resterande delar, diskussionen i kapitel fem och samtlig diskussion i kapitel sex, har framställts genom en gemensam diskussion, analys och sammanställning av materialet. Arbetsfördelningen under examensarbetet har fungerat bra och vi är även nöjda med hur samarbetet har fungerat då vi upplever att vi har kompletterat varandra på många sätt.