Teori och praktik i sociala konsekvensanalyser - Fallet Västlänken

Huvudområde: Byggd Miljö

Examensarbete - Kandidatnivå, 20 hp Handledare: Katarina Nylund

Teori och praktik i

sociala konsekvensanalyser

- Fallet Västlänken

Theory and Practice in

Social Impact Assessment

- The case of Västlänken

Abstract

Sociala konsekvensanalyser är en process som handlar om att beskriva, analysera och hantera avsiktliga och oavsiktliga sociala konsekvenser som uppkommer som en följd av planerad stadsutveckling. Syftet med studien är att skapa ökad kunskap kring teori och praktik i sociala konsekvensanalyser genom att jämföra teorier om social rättvisa och aktuell forskning med ett praktiskt exempel i anslutning till infrastrukturprojektet “Västlänken” i Göteborg. Studien kommer även att undersöka om det finns några eventuella utmaningar i den praktiska tillämpningen av sociala konsekvensanalyser. Vidare syftar studien till att få insikt i på vilket sätt en social konsekvensanalys potentiellt kan påverka social rättvisa. Resultatet visar att det förekommer utmaningar kring en gemensam förståelse och definition av området, avsaknad av en gemensam modell samt en brist på kompetens inom social hållbarhet och social rättvisa. Studien föreslår att det införs ett lagkrav på sociala konsekvensanalyser och utformning av en nationell modell med utgångspunkt i teorier om social rättvisa. Att inkludera sociala konsekvensanalyser i planeringsprocessen innebär att ta ställning till ett antal komplexa frågor, nödvändiga för att nå fram till ett rättvist och socialt hållbart samhälle.

Nyckelord: Planering, social hållbarhet, social rättvisa, sociala förändringsprocesser, Social Impact Assessment (SIA), sociala konsekvensanalyser (SKA), sociala konsekvensbeskrivningar (SKB)

Abstract in English

Impact Assessments are common tools in urban planning, used to predict future consequences of a certain project. This study focuses on the Social Impact Assessment, which is about the processes of describing, analyzing and managing the intended and unintended social consequences of planned interventions. The purpose of the study is to create an understanding of the theory and practice in Social Impact Assessments and in what way the Social Impact Assessment could have the potential to affect social justice. This will be accomplished by comparing existing research within the subject and theories about social justice with the Social Impact Assessment carried out in an infrastructure project called "Västlänken" in Gothenburg, Sweden. The study also explores if there are any particular challenges in the field of Social Impact Assessments and its practical application. The results show that there are challenges around the common understanding and definition of the field, absence of a common model and a lack of expertise in social sustainability and social justice. The study proposes that the Social Impact Assessment becomes a legal requirement in Sweden and that a national model based on theories of social justice will be created. Including Social Impact Assessments in the planning process means taking a stand in a variety of difficult questions, necessary in the aim for a just and socially sustainable society.

Keywords: Planning, social sustainability, social justice, social process of change, Social Impact Assessment (SIA)

Förord

Följande examensarbete har genomförts på kandidatprogrammet Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering vid Malmö Högskola, under vårterminen 2016.

Vi vill inledningsvis uttrycka ett stort tack till Sweco, avdelningen Management i Stockholm och Architects i Malmö, vilka har bistått oss med handledare och även agerat som bollplank under examensarbetets skrivarstuga i Stockholm. Vi vill särskilt tacka våra handledare Anna-Karin Joelsson och Abdulkader Osman Gulai på Sweco, som bidragit med sin tid samt sina kunskaper, erfarenheter och expertis inom området. Vi vill även tacka de tjänstepersoner och konsulter som tagit sig tid för intervjuer på Sweco i Stockholm och Malmö samt på Trafikverket i Göteborg.

Slutligen vill vi även rikta ett extra stort tack till vår handledare vid Malmö högskola, Katarina Nylund. Vi vill tacka våra nära och kära, med ett särskilt tack till Martin och Martin som har varit våra stöttepelare och bidragit med positiv energi från dag ett.

Tack!

Innehållsförteckning

1.3 Syfte och forskningsfrågor………..….11

1.4 Avgränsning………...12

1.5 Disposition………...…....12

1.6 Benämning av process och dokument...………..13

2. Metod och tillvägagångssätt………..………...14

2.1 Forskningsstrategi, undersökningsmetoder och metodologi………14

2.2 Empirisk undersökning - kvalitativa intervjuer………...15

2.3 Validitet………....17

2.4 Förväntat resultat och kunskapsbidrag………...18

3. Teoretiskt perspektiv på sociala konsekvensanalyser...19

3.1 Teoretisk referensram………...………...……....19

3.2 Social rättvisa inom planering...………...……...20

3.3 Historiskt perspektiv på sociala konsekvensanalyser...………....…...…..23

3.4 Social hållbarhet………....……...25

3.5 Vad är en social konsekvensanalys (SKA)?………...………...26

3.6 Sociala konsekvenser………..………..…………...27

3.6.1 Direkta, indirekta och kumulativa effekter………...……....29

3.8 Metod och process för sociala konsekvensanalyser...………...……..31

3.9 Sociala konsekvensanalyser i Sverige………...……….33

3.9.1 [SKA] Social konsekvensanalys - människor i fokus……...………...….…34

3.9.2 Projekt SMS – sociala aspekter och medborgardialog i stadsplanering...…36

4. Fallstudie - Göteborg och projektet Västlänken…….……….………36

4.1 Presentation av Göteborg………...…………...37

4.2 Presentation av projektet Västlänken…………...……….……….…..39

4.2.1 Bakgrund, syfte och projektmål………...…………..…39

4.2.2 Västlänkens dragning………41

4.2.3 Stationsetableringar………...41

4.2.4 Kulturhistoriska värden och riksintressen……….…43

4.2.5 Västlänkens planeringsprocess och genomförande………..43

4.2.6 Samråd………...……….………..44

4.3 Västlänken och Olskroken planskildhets sociala konsekvensanalys……....…..…….45

4.3.1 Projektorganisering...45

4.3.2 Metod och delmoment………...………..47

4.3.3 Nulägesbeskrivning…….………...……..………….49

4.3.4 Konsekvensanalys för driftskede………..50

4.3.5 Konsekvensanalys för byggskede...………...…..52

5. Dokumentanalys...…………..…………..…53

5.1 Analys av metod och utförande i Västlänken och Olskroken planskildhets sociala konsekvensanalys...…...…...53

6. Analys av respondenternas erfarenheter kring SKA...60

6.1 Respondenternas syn på processen…...……….60

6.2 Respondenternas syn på modeller och riktlinjer……...………...………...65

6.3 Respondenternas syn på specifika lagkrav…...……….……..70

8. Referenslista…..………....………..…78 Bilaga 1……….….84

1. Inledning

1.1 Bakgrund

I Göteborg pågår just nu planeringen för en ny järnvägstunnel, Västlänken. Projektet är ett samarbete där Göteborgs Stad och Trafikverket ska bygga en järnvägsförbindelse för pendel- och regiontåg med tillhörande underjordiska stationer för att öka tillgängligheten i de centrala delarna av Göteborg (Trafikverket, 2015e). Projektet är omfattande, involverar många aktörer, deluppdrag samt delprojekt och kan förväntas få flera sociala konsekvenser, speciellt för de i projektets omedelbara närhet, både före, under och efter projektet. Byggstart planeras till 2017/2018, för att därefter färdigställas under 2026. Projektet är också på många sätt unikt då underjordiska stationsetableringar är en relativt ny företeelse i Göteborg. Med bakgrund i ovanstående har Trafikverket identifierat ett behov av en social konsekvensanalys i anslutning till projektet, för att skapa en förståelse för vilka förändringar Västlänken skulle kunna innebära för omgivningen, berörda invånare samt vilken betydelse detta kan komma att få. Projektet Västlänken och dess sociala konsekvensanalys kommer således att ligga till grund för denna studie och tillsammans med en litteraturstudie skapa ökad förståelse för relationen mellan teori och praktik i utformningen samt tillämpningen av en social konsekvensanalys.

1.2 Problemformulering

Konsekvensanalyser av olika slag är idag vanliga verktyg eller metoder för att förutsäga framtida påverkan och konsekvenser av ett stadsutvecklingsprojekt, framförallt gällande miljö. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) har en stark tradition i Sverige och världen då över 120 länder har lagregler eller liknande om MKB (Hedlund och Kjellander, 2007, s. 9f), bland annat i miljöbalken. Konsekvenser rörande sociala aspekter som exempelvis människors levnadsvillkor, levnadssätt, kultur, miljö, hälsa eller rättigheter har däremot en tendens att nedprioriteras i planeringssammanhang (Vanclay, Esteves, Aucamp & Franks, 2015, s. 5). Enligt konsultföretaget Trivector har de lagregler och bestämmelser som förekommer i miljöbalken ett stort miljöfokus och ett betydande utrymme ges åt ekologiska hållbarhetsaspekter (Trivector,

2015, s. 32). I vilken omfattning sociala aspekter tillämpas genom lagkraven har en benägenhet att bli en tolkningsfråga, vilket innebär att de blir svåra att använda som styrmedel. I rapporten Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt hävdar Boverket att det sedan 1990-talet har producerats ett stort antal skrifter på temat social hållbarhet (2010, s. 21). Enligt Boverket är det ett tecken på att det finns en stor medvetenhet och vilja kring att stadsutveckling ska vara långsiktigt socialt hållbar. Det sociala innefattar sociala relationer, strukturer och system av olika slag och utifrån ett sociologiskt perspektiv gäller således frågan om social hållbarhet hur hela samhället hänger ihop (Malmö Stad, 2013, s. 21). Boverkets rapport (2010, s. 21) förmedlar dock en problematik kring att det fortfarande finns stora kunskapsluckor i den svenska forskningen om social hållbarhet i allmänhet och begreppet har en tendens till att definieras olika. Vägen till en socialt hållbar utveckling kan enligt rapporten se olika ut och de belyser att behovet av tydliga definitioner kan variera beroende på hur begreppen används i exempelvis kartläggningar av hur socioekonomiska konsekvenser beaktas. Vidare behövs det en ökad forskning, utveckling och innovation om social hållbarhet inom stadsutveckling generellt i Sverige, samt ett bredare och mer dynamiskt synsätt på kunskap och innovation (SOU 2011:01, s. 2f).

I en rapport sammanställd av konsultföretaget Trivector belyses det dock att det under senare tid har skett en ökning i uppmärksammandet och förståelsen för vikten av sociala konsekvenser då allt fler kommuner och regioner väljer att upprätta modeller för sociala konsekvensanalyser (Trivector, 2015, s. 25). I Göteborg har ett verktyg vid namn [SKA] Social konsekvensanalys - människor i fokus arbetats fram som en analysmodell och ett processtöd som kan användas i bred samverkan inom staden (Göteborgs stad, 2016a). Modellen används för att få en ökad kunskap om platsen som studeras samt för att identifiera viktiga sociala aspekter som behöver uppmärksammas utifrån planarbetet. Ur internationellt perspektiv finns ett flertal organisationer som arbetar med metodologiska ramverk för sociala konsekvensanalyser. Exempel på̊ detta är International Association for Impact Assessment (IAIA) och The Interorganizational Committee on Principles and Guidelines for Social Impact Assessment (IOCGP) som båda menar att en av de viktigaste faktorerna för skapandet av sociala konsekvensanalyser är att det finns kunskap om den specifika plats där projektet eller ingreppet ska ske (Vanclay et al., 2015; IOCGP, 2003).

Ett ökat fokus kring social hållbarhet ställer ytterligare krav på̊ kommuner, regioner och konsulter att utforma en social konsekvensanalys i relation till ett stadsutvecklingsprojekt. En

utmaning kan vara hur de nämnda konsekvensanalyserna utformas och vilka parametrar som är bärande. Det finns flera olika sätt att utforma en social konsekvensanalys men ingen enskild, universellt accepterad definition existerar (Sairinen, 2004, s. 510). Det finns inte heller någon allmän samhällsteori som kan identifiera och hitta förklaringar gällande fallspecifika effekter då de sociala konsekvenserna förekommer i en kontext och representerar komplexa sociala aspekter eller relationer (ibid). En förekommande problematik är att det finns ett flertal fall där kommuner, regioner och andra intressenter inte har någon teoretisk förankring i utformningen av en social konsekvensanalys (Winter, 2015, s. 3f). Det förs inte heller någon utförlig argumentation för de aspekter som berörs. Ett annat problem som Boverket (2010, s. 22) lyfter fram är att konsekvensanalyser ofta är allmänt hållna och att de sociala konsekvensanalyserna inte går på̊ djupet kring hur sociala strukturer påverkas. För att främja det sociala livet i staden är det därför viktigt att konsekvenserna istället kopplas till socioekonomiska variabler så att utsatta grupper som exempelvis låginkomsttagare eller etniska minoriteter kan uppmärksammas och tas hänsyn till. Rättviseideal i planprocessen kan därför ses som en viktig komponent då det bör planeras och byggas för "alla” (Johansson och Khakee, 2008, s. 158). Enligt Fainstein (2010, s. 7ff) ges det ekonomiska perspektivet nästan alltid mer utrymme än sociala frågor, något som författaren menar beror på att planeringsprojekt rättfärdigas med dess förmåga att vara konkurrenskraftiga och att beslutsfattare ofta prioriterar investeringar som gynnar tillväxt snarare än samhällets olika socioekonomiska grupper. I egenskap av rollen som expert och ägare av informationen, måste planerare ta ansvar för att skifta debatten till att handla om rättvisa snarare än effektivitet (Fainstein, 2010, s. 105). Sociala konsekvensanalyser tycks därmed ha ett stort värde som verktyg för att tillgodose fler socioekonomiska gruppers behov och för att uppnå ett mer rättvist samhälle.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Studien syftar till att skapa ökad kunskap kring hur sociala konsekvensanalyser är konstruerade och få insikt i hur existerande kunskaper och erfarenheter tillämpas i praktiken. Vidare syftar studien till att få insikt i på vilket sätt en social konsekvensanalys har potential att påverka social rättvisa. Den praktiska tillämpningen analyseras via en fallstudie och dokumentanalys av den sociala konsekvensanalys som genomförts i anslutning till projektet Västlänken. Med

utgångspunkt av ovanstående syfte, teorier om social rättvisa samt aktuell forskning har vi för avsikt att besvara följande frågeställningar:

o I vilken utsträckning överensstämmer det praktiska genomförandet av Västlänkens sociala konsekvensanalys med planeringsteori och aktuell forskning inom området?

o Vilka eventuella utmaningar kan finnas i den praktiska arbetsprocessen vid tillämpningen av sociala konsekvensanalyser?

o På vilket sätt kan en social konsekvensanalys göra skillnad i planeringsprocessen och dess utfall - ur ett rättviseperspektiv?

1.4 Avgränsning

Studien är avgränsad till den sociala konsekvensanalysens utformning, tillämpning och process inom stadsbyggnads-, stadsutvecklings- och planeringssammanhang. En avgränsning har också gjorts till att undersöka den sociala konsekvensanalysens tillämpning i projektet Västlänken i Göteborg samt hur konsekvensanalysen är utformad. Göteborg är intressant ur forskningssynpunkt då staden arbetar aktivt med sociala konsekvensanalyser i sin planering. Västlänken är också ett omfattande infrastrukturprojekt som förväntas ha en stor påverkan både lokalt och regionalt.

1.5 Disposition

Examensarbetet består av sju kapitel, där det första kapitlet ger en introduktion till vår studie, dess syfte och avgränsning. I kapitel två presenteras val av metod, tillvägagångssätt, hur fallstudien och det empiriska materialet samlats in, analyserats samt studiens reliabilitet och validitet. Kapitel tre redogör för uppsatsens teoretiska ramverk kring social rättvisa, social hållbarhet och sociala konsekvensanalyser samt för framträdande kommuner och modeller inom SKA. Kapitel fem utgör fallstudien och ger inledningsvis en bakgrund till Göteborg som stad, för att därefter presentera projektet Västlänken samt dess sociala konsekvensanalys. Kapitel fem innehåller därefter en diskussion kring konsekvensanalysens metod och utförande i förhållande

till teori. I kapitel sex presenteras det empiriska materialet i form av insamlade intervjusvar från medverkande i projektet Västlänkens SKA. Det empiriska materialet analyseras här främst i relation till litteraturstudien men också i viss utsträckning till Västlänkens SKA. I avsnittet presenteras även egna tankar och åsikter i relation till materialet. Kapitel sju innehåller avslutningsvis vår slutsats där samtliga av uppsatsens frågeställningar besvaras och vi ger även förslag på vidare forskning.

1.6 Benämning av process och dokument

Vi har i vår studie kring sociala konsekvensanalyser (SKA) eller sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) uppmärksammat att det förekommer flera olika sätt att benämna verktyget och processen för att bedöma sociala aspekter (KASK, 2016c, s. 43). Ur internationellt perspektiv är begreppet Social Impact Assessment (SIA) väl etablerat men i Sverige förekommer ingen bestämd definition. Det finns dock enligt Lipschütz (2012, s. 5) anledning att skilja de två svenska benämningarna konsekvensanalys och konsekvensbeskrivning åt. Konsekvensanalyser anses syfta till en benämning av hela analysprocessen, medan konsekvensbeskrivningen därefter syftar till det sammanställda resultatet, det vill säga den rapport som upprättas som följd av analysen (ibid). Den studerade konsekvensanalysen som genomförts i anslutning till projektet Västlänken i Göteborg, kan anses ha hämtat sin inspiration från benämningen av Göteborg Stads verktyg [SKA] Social konsekvensanalys - människor i fokus. I Göteborgs SKA används begreppen på ett liknande sätt, då en konsekvensbeskrivning föregås av ett inventeringsstadie och en åtgärdsbeskrivning, vilket kan tolkas som den analytiska delen av processen,

konsekvensanalysen (Göteborgs Stad, 2011, s. 12f).

Vi kommer i följande studie att använda en enhetlig terminologi genomgående, nämligen social

konsekvensanalys, vilket är den benämning som används i de studerade dokumenten. Social konsekvensanalys kommer i vår studie syfta på en mer generell betydelse av både processen samt det dokument och beslutsunderlag som analysen kan medföra.

2. Metod och tillvägagångssätt

……….... I följande kapitel redogörs det för vilka forskningsstrategier, metoder och tillvägagångssätt som använts för att besvara våra frågeställningar. Avsnittet belyser även undersökningens validitet. Avslutningsvis presenteras studiens förväntade kunskapsbidrag.

………....

2.1 Forskningsstrategi, undersökningsmetoder och

...

metodologi

För att skapa en teoretisk förankring till sociala konsekvensanalyser, som begrepp och process, har utgångspunkten för studien varit en litteraturstudie där vetenskapliga rapporter rörande väsentliga begrepp för området har studerats. Litteraturen har sedan ställts i relation till en fallstudie om projektet Västlänkens sociala konsekvensanalys för att skapa en djupgående kunskap om hur konsekvensanalysen förhåller sig till det teoretiska underlaget. Valet av fallstudieobjekt har skett i samråd med Sweco och gjordes då Västlänkens sociala konsekvensanalys redan är genomförd och har en uttalad process. I fallstudien har vi utgått från ett helhetsperspektiv och därmed försökt uppnå en så heltäckande kunskap som möjligt med olika insamlingstekniker och data (Patel och Davidson, 2011, s. 56f). En central del av uppsatsen bygger på att förstå den sociala konsekvensanalysen i Västlänken som process, därför går det att argumentera för nyttan av att genomföra fallstudien som metod. Studiens empiriska underlag utgörs av Västlänkens befintliga sociala konsekvensanalys, andra tillhörande plandokument samt informationsmaterial som har tillkommit via kvalitativa intervjuer. Källmaterialet är således en kombination av egeninsamlad empiri, existerande handlingar samt litteratur, vilket Yin (2007, s. 113) menar är högst relevant för fallstudier.

Undersökningsmetodologin som använts baseras på en kvalitativt inriktad forskning, för att få en djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som kvantitativa undersökningar ofta bär med sig (Patel och Davidson, 2011, s. 119ff). Dokumenten och det empiriska materialet har bearbetats löpande genom examensarbetet enligt den kvalitativa metodologin. Datainsamlingen i examensarbetet har genomförts via intervjuer samt tolkande analyser av textmaterial, något som definieras som “mjuka data” (2011, s. 14). En kvalitativ metodologi har således varit att föredra för denna undersökning eftersom det har skapat en bred kunskapsbild gällande sociala konsekvensanalyser samt deltagarnas erfarenheter och expertis. Studien har även sin grund i ett metodologiskt explorativt undersökningssätt, då syftet har varit att få så mycket kunskap som möjligt om problemområdet (Patel och Davidson, 2011, s. 12). Det metodologiska angreppssättet syftar till att täcka in eventuella kunskapsluckor som existerar inom ämnet och nå kunskap som kan användas i vidare studier. Boverket (2010, s. 21) lyfter fram att bristande definitioner av begrepp, metoder och förhållningssätt för att exempelvis nå social hållbarhet kan ses som möjliga kunskapsluckor. De forskningsfrågor och den forskningsproblematik som presenteras belyses därför allsidigt enligt den utforskande metodologin, med både relevant teori och empiri för att bredda kunskapsområdet.

2.2 Empirisk undersökning - kvalitativa intervjuer

övrigt informationsmaterial har studiens intervjuer haft en stor betydelse för att förstå hur projektet Västlänken har använt sig av den sociala konsekvensanalysen. Vi har i vår empiriska undersökning fokuserat på att få ett så brett intervjumaterial som möjligt och har därför sökt intervjupersoner verksamma inom statlig, kommunal och privat sektor. Intervjupersonerna har valts ut då de har olika yrken, har haft olika roller i projektet samt tillsammans bidrar med en bred kunskap. På grund av den förekommande tidsbristen bland yrkesverksamma idag har urvalet utgått från de tjänstepersoner och konsulter som har haft möjlighet att genomföra en intervju inom vår angivna tidsplan, vilket medförde att en intervju med Göteborgs Stad tyvärr inte var möjlig. I enighet med den kvalitativa metodologin har vi genom intervjuerna identifierat de utvalda personernas kunskaper och expertis gällande utformningen av den studerade sociala

konsekvensanalysen samt fångat upp eventuella övriga tankar relaterade till projektet (Kvale och Brinkmann, 2009, s. 15ff). Totalt har fem intervjuer genomförts med två tjänstepersoner från Trafikverket samt tre konsulter från Sweco:

Samtliga intervjupersoner har medverkat vid utformningen av den sociala konsekvensanalysen eller varit verksamma som beställare i projektet. Vi har genomfört fyra intervjuer på intervjupersonens arbetsplatser och en via telefon. Intervjuerna har varit 20-40 minuter långa samt haft ett öppet angreppssätt där en fri dialog har förts utan fasta svarsalternativ. Vid de flesta intervjuerna medverkade en intervjuperson samt två intervjuare (vid två tillfällen endast en intervjuare). Vid de tillfällen när vi båda var närvarande använde vi oss av en tydlig intervjuledare som ställde frågor, medan den andra förde anteckningar och framförde motfrågor vid behov. För att få en god struktur på̊ intervjun och dess svar kategoriserades också intervjuguiden tematiskt genom övergripande teman, i enighet med en semistrukturerad form (Kvale och Brinkmann, 2009, s. 139ff). Intervjuerna har följaktligen utgått från ett antal övergripande frågor, men anpassats efter intervjusituationen då intervjupersonen ska få möjlighet att utveckla sina resonemang. Intervjuguiden har även anpassats i förhållande till intervjupersonens delaktighet eller roll i projektet Västlänken, vilket innebär att antalet frågor och ordningsföljden kan ha varierat. För att skapa en så tillförlitlig och kvalitativ intervju som möjligt har frågorna i intervjuguiden även formuleras på̊ ett sätt som bidrar både tematiskt till kunskapsproduktion och dynamiskt till att skapa en god intervjuinteraktion (Kvale och Brinkmann, 2009, s. 144f).

Anna-Karin Joelsson: Arkitekt, Sweco Architects Malmö, SKA Station Centralen.

Johny Lindeberg: Byggnadsarkitekt, Trafikverket, Göteborg, beställare av stationsutformning/arkitektarbete.

Elisabet Ebeling: Landskapsarkitekt, Sweco Architect, Göteborg, SKA - ansvarig för järnvägslinjen.

Ulrika Bernström: Landskapsarkitekt, Sweco Society, Stockholm, samordningsuppdrag för samtliga stationer samt järnvägslinjen.

Intervjumaterialet har spelats in och transkriberats, vilket har gett oss friheten att fokusera på̊ ämnet och intervjuns dynamik (Kvale och Brinkmann, 2009, s. 144f). Intervjusvaren har bearbetats och analyserats i direkt anslutning till intervjutillfället men även löpande under arbetets gång, då det har genererat nya tankesätt gällande hur arbetet ska fortskrida (Patel och Davidson, 2011, s. 121ff). Strategin har varit fördelaktig då det har skapat utrymme för oss att gå tillbaka till materialet och analysera det ytterligare. Intervjusvaren har därefter analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, som enligt Bryman (2011, s. 283ff) är lämplig när en forskare erhållit ostrukturerad information, exempelvis vid semistrukturerade intervjuer. Intervjusvaren har lästs igenom flertalet gånger för att därefter visa på mönster, teman och meningsbärande enheter, vilket i vår studie exempelvis har yttrat sig som respondenternas syn på den sociala konsekvensanalysens process eller användandet av modeller och riktlinjer. Vidare har även stor vikt lagts vid att kritiskt granska det material som tillkommer från intervjuerna då exempelvis tidigare upplevelser samt frågornas utformning kan ha påverkat respondentens svar (Patel och Davidson, 2011, s. 78f). Det intervjumaterial och de citat som presenteras har godkänts innan publicering av vederbörande intervjuperson.

2.3 Validitet

Patel och Davidson (2011, s. 103f) menar att validitetsbegreppet genomsyrar hela den kvalitativa forskningsprocessen samt att det är viktigt att tänka på̊ allt från hur forskaren använder sin förförståelse i forskningsprocessen till hur forskaren lyckas fånga det mångtydiga och motsägelsefulla. Studiens insamlade underlag har fått stor betydelse för att uppsatsen ska kunna skapa en trovärdig tolkning av vad den sociala konsekvensanalysen är och vad som ingår i dess diskurs. Även om Patel och Davidson (2001, s. 104) lyfter fram att det finns svårigheter i arbetet med validitet i en kvalitativ forskningsprocess, menar de att det finns ett par aspekter som kan vara värda att titta närmare på̊. En av dessa är triangulering som metod, vilken har tagit sig i uttryck genom att flertalet datainsamlingsmetoder använts (ibid). Metoden har hjälpt oss att skapa underlag för en rikare tolkning genom eventuella likheter eller skillnader i det som studerats beroende på vilken insamlingsmetod som använts. Både likheter och skillnader mellan teori och praktik har varit intressanta i vårt arbete. Då denna uppsats har hämtat sitt underlag från

både dokument och intervjuer går det att argumentera för att variationen i data har kunnat hjälpa till ytterligare för att skapa en förståelse kring sociala konsekvensanalyser i isolation och i Västlänken som kontext. En ytterligare validitetsaspekt i den kvalitativa forskningsprocessen berör transkriberingen av materialet (Patel & Davidson, 2011, s. 105). När ett muntligt samtal översätts till text är det oundvikligt att exempelvis kroppsspråk, betoningar och mimik går förlorat. En utmaning i arbetet har varit att reflektera över och bortse från vår förförståelse rörande ämnet, undvika att bygga in vår mening i resultatet vid tolkningen av materialet samt hur hanteringen av informationen eventuellt kan ha påverkat det slutgiltiga resultatet.

2.4 Förväntat resultat och kunskapsbidrag

Undersökningen förväntas bidra med mer kunskap om ett ämne som bland annat Boverket (2010, s. 21) menar att det finns stora kunskapsluckor kring, vilket belyses i metodavsnittet (2.2). En ökad förståelse kan exempelvis skapas om hur sociala konsekvensanalyser är uppbyggda samt hur de kan konceptualiseras genom en eventuell modell. Då konsekvensanalyser i nuläget är ett relativt nytt ämne inom stadsplanering finns förhoppningen att generera en vidare förståelse och kunskap kring vikten av att också utföra en social konsekvensanalys i anslutning till stadsutvecklingsprojekt. Studien förväntas även skapa en ökad insikt i hur utformandet av en social konsekvensanalys och processen i analysarbetet påverkar social hållbarhet i stort. Vidare kommer fallstudien även att bidra med kunskap som möjligtvis är specifik för den sociala konsekvensanalysen i projektet Västlänken och som således är intressant för de aktörer som varit involverade i konstruktionen och genomförandet. Studien kan med ovanstående i åtanke, i bästa fall, få ett värde både som forskning och som utvecklingsarbete, det vill säga att kunskap både produceras och utnyttjas (Patel & Davidson, 2011, s. 10).

3. Teoretiskt perspektiv på sociala

...

konsekvensanalyser

……….... Kapitlet inleds med en presentation av vår teoretiska utgångspunkt - social rättvisa. Därefter följer ett historiskt perspektiv på SKA, teorier som berör vad sociala konsekvensanalyser (SKA) är, vad de kan innebära som verktyg, för planering i stort, dess förhållande till social hållbarhet samt förekomsten av SKA internationellt och nationellt. Detta för att kunna analysera tillämpningen av den sociala konsekvensanalysen i projektet Västlänken.

………...

3.1 Teoretisk referensram

Följande studie fokuserar på vad som definierar sociala konsekvenser för att skapa en ökad förståelse för ämnet samt vad det har för betydelse i planeringssammanhang. Då begrepp rörande social hållbarhet och sociala konsekvenser kan uppfattas som löst definierade begrepp har bland annat Susan Fainsteins teorier om social rättvisa använts som utgångspunkt och verktyg i studien. Teori kommer inte att begränsas till vad en social konsekvensanalys är och vad som karaktäriserar den, utan kommer också att undersöka varför en social konsekvensanalys bör genomföras. Den teoretiska referensramen ämnar även studera och problematisera den sociala konsekvensanalysens potential till påverkan och hur pass effektiv den kan vara som ett planeringsverktyg. Slutligen syftar den teoretiska genomgången till att skapa en förståelse för vilken status den sociala konsekvensanalysen har inom stadsplanering samt belysa dess utveckling ur ett internationellt och nationellt perspektiv. Den teori som behandlas har valts ut då den är mest framträdande inom ämnet samt har författats av både praktiker och teoretiker, något som vi anser är relevant i förhållande till studiens syfte. Viss teori har även valts ut genom en geografisk koppling till projektet Västlänken. Även konsultföretaget Trivectors rapport Analys

av införande av krav på social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen kommer att

refereras till i studien. Rapporten har sammanställts på uppdrag av regeringen och efter en genomgång av materialet samt de källor som använts anser vi att det är en gedigen rapport,

relevant för vår studie av sociala konsekvensanalyser. Det finns däremot en medvetenhet från vår sida att företaget är vinstdrivande, förekommer på en konkurrensutsatt marknad och kan tolkas följa aktuella trender samt nyansera rapporten på ett sätt som gynnar den egna verksamheten.

3.2 Social rättvisa inom planering

För att förstå sociala konsekvensanalyser (SKA) och vilka politiska och sociologiska antaganden som kan ligga bakom konsekvensanalysens framväxt tycks det intressant att studera sociala konsekvensanalyser i förhållande till begreppet rättvisa. Genomförandet av allt fler sociala konsekvensanalyser kan ses som ett uttryck för en ökad medvetenhet och hänsyn till det sociala perspektivet inom planeringen där den sociala konsekvensanalysen också tjänar som ett verktyg för att adressera problem som exempelvis förbiseendet av olika socioekonomiska grupper. Frågor om rättvisa och inflytande har under lång tid varit väsentliga inslag i demokratidebatten, men också inom stadsplanering (Johansson och Khakee, 2008, s. 12f). Aspekter som exempelvis rättviseideal är viktiga komponenter i planprocessen då det bör planeras och byggas för ”alla” (ibid, s. 158). Demokrati beskrivs i statens offentliga demokratiutredning som ett system där valda ledare fattar de politiska besluten och därmed representerar folket (SOU 2000:1, s. 28). Grundstenarna i demokratin är att alla människor har lika värde samt att människor är och bör vara olika (SOU 2000:1, s. 19). Alla förekommande intressen ska uppmärksammas i en demokratisk process och mångfalden av intressen bidrar till att ett legitimt beslut kan tas enligt Johansson och Khakee (2008, s. 65). Demokratibegreppet är dock i grunden ett omstritt begrepp enligt Premfors (2000, s. 113) och beroende av förekommande värderingar. I vilken utsträckning olika värden och rättviseaspekter uppmärksammas av de valda representanterna samt hur principerna omsätts i verkligheten har stor betydelse för vilka som har möjlighet att påverka planeringen (Johansson och Khakee, 2008, 12f).

För att förstå staden bör vi se till både dess rumsliga egenskaper och dess sociala processer samt till hur de två påverkar och interagerar med varandra (Harvey, 2009, s. 23; s. 27). Harvey betonar vikten av att uppmärksamma hur ett socialt beteende kan påverka hur stadens fysiska form utvecklas. Det bör även finnas en förståelse för att det kan fungera i båda riktningar – att

etableringen av en viss rumslig form kan institutionalisera och i vissa fall bestämma utvecklingen av sociala processer (Harvey, 2009, s. 27). Den rumsliga formen är enligt författaren delvis en avbild av ideologin hos styrande grupper och institutioner i samhället och delvis en reflektion av rådande marknadskrafter (2009, s. 310). Det skapade rummet ger riktning och mening i den moderna urbana kulturen och har en stor betydelse i vår vardag. Harvey menar dock att människor i dagens samhälle ofta upplever att de saknar en känsla av kontroll över hur rummet uppstår och utvecklas: ”Neither the activity of space creation nor the final product of created space appear to be within our individual or collective control but fashioned by forces alien to us” (Harvey, 2009, s. 310). Harvey utgår från Marx teorier och menar att det är kapitalistiska drivkrafter som bestämmer de förutsättningar och begränsningar som skapar och formar rummet i staden (ibid, s. 311). Vi kan inte få fullständig kontroll över det rumsliga skapandet, våra bästa sociala intentioner till trots, förrän vi har konfronterat dessa krafter. Det som kallas social rättvisa är således, enligt Harvey, ouppnåeligt under kapitalismen. I kontrast till Harvey menar Fainstein att social rättvisa är uppnåeligt trots kapitalismen: ”[…] sufficient leeway exists that reform backed by political mobilization can produce significant change” (2010, s. 100). I ett mer hoppfullt förhållningssätt argumenterar Fainstein (2010, s. 11; s. 106) att det som planerare är möjligt att påverka och arbeta för social rättvisa samt att rättvisa inte heller behöver existera på bekostnaden av effektivitet utan att vi vid beslut snarare frågar oss vad vi ger upp för att nå konkurrensfördelar. Fainstein (2010, s. 7f) argumenterar för att den rättvisa staden är beroende av att det förekommer rättvisa, mångfald och deltagande demokrati. Rättvisa är den mest grundläggande aspekten för att uppnå en rättvis stad enligt författaren, vilket hon grundar i en kritik att beslutsfattare ofta prioriterar investeringar som gynnar tillväxt snarare än alla samhällets socioekonomiska grupper (ibid). För att uppnå en rättvis stad för alla bör minskade skillnader i samhället förespråkas och det finns ett värde i att även planera för de utsatta grupperna i samhället (Fainstein, 2010, s. 23f; 2000, s. 268f). Inom politiken är det därför väsentligt att ställa sig frågorna vem dominerar, vem gynnas och i vilken utsträckning för att kunna uppnå ett rättvist beslutsfattande (ibid; 2000, s. 468). Fainstein (2010, s. 31f) hänvisar bland annat till Nussbaum som belyser the capabilities approach, vilket beskriver vad människor har möjlighet att göra i samhället. Behoven identifieras vara förmågan att påverka sitt liv, sin närmiljö̈, hälsa, kroppsliga integritet och tillgång till utbildning. Fainstein använder sig av teorin och argumenterar ytterligare för just rättviseaspekten inom planering, att det är samhällets

uppgift att skapa samma möjligheter för alla samhällsgrupper, men att det samtidigt måste vara ett individuellt val hur dessa utnyttjas (ibid). Fainstein (2010, s. 101f) ger även råd till planering för en rättvisare stadsutveckling genom att framhålla följande “Principles to Guide Planning and Policy (vår översättning):

Fainstein (2014, s. 12f) hänvisar även till Rawls teorier om social rättvisa där allokering av varor bör ske enligt en skillnadsprincip. Principen betyder att en policy som gynnar de människor som har det gott ställt endast ska implementeras om den samtidigt förbättrar situationen för de mindre

Rättvisa

1. Allt bostadsbyggande bör innehålla enheter för låginkomsttagare, d.v.s. under medianinkomsten. Meningen är att tillhandahålla boende för alla socioekonomiska grupper.

2. Bostäderna ska inte med tiden tillåtas försvinna ur kvoten för ”affordable housing”.

3. Hushåll eller verksamheter får inte omlokaliseras till fördel för ekonomisk vinning.

4. Utvecklingsprogram ska prioritera anställda och småföretagares intressen.

5. Megaprojekt ska utsättas för extra noggrann granskning och inriktas på att ge fördelar för låginkomsttagare.

6. Avgifter för kollektivtrafik bör hållas mycket låga.

7. Planerare ska ta till sig principerna om social rättvisa och jämlikhet - och arbeta utifrån dem.

Mångfald

1. Nya bostadsområden ska inte skapa ytterligare segregering, men hushåll ska inte tvångsförflyttas för att uppnå mångfald.

2. Zonering (distriktsindelning) får inte diskriminera.

3. Gränser mellan områden ska vara transparanta.

4. Offentliga platser ska vara lättillgängliga och varierande.

5. Markanvändningen bör varieras i den mån det är önskvärt.

6. Diskriminerade grupper ska stödjas för att få möjlighet till utveckling.

Demokrati

1. Grupper som inte deltar ska representeras av ”advokater” (planerare)

2. Planer bör utvecklas i samråd med målgrupper, men viss hänsyn bör tas till det generella stadsperspektivet.

3. Vid planering av obebodda eller glesbefolkade områden ska samråd ske med en bred allmänhet.

Tabell 1. Grundregler för att vägleda planering och politiska förhållingssätt. Källa: Fainstein, 2010, s. 101f. Layout: Isabelle Albrecht och Ellinor Lindenmo, 2016.

lyckligt lottade. Även om Rawls inte fokuserar på rättvisa i just staden har hans teorier inspirerat många senare verk inklusive Fainsteins syn på social rättvisa. Om en policy hjälper de mest missgynnade utan att slösa resurser kan den enligt Fainstein (2014, s. 9ff) sägas vara effektiv även om den inte maximerar ett kostnads- och nyttoförhållande och går i linje med Rawls teorier om jämlikhetssträvan som något som ändå är rationellt. Planeringsprojekt rättfärdigas med dess förmåga att vara konkurrenskraftigt och det ekonomiska perspektivet får nästan alltid ett större utrymme än sociala frågor. Planerare, i egenskap av rollen som expert och ägare av informationen, är inte begränsade till att presentera förhållandet mellan kostnad och nytta, utan kan också visa vem som får nyttan samt vem som bär kostnaden och således skifta debatten till att handla om rättvisa snarare än effektivitet (Fainstein, 2010, s. 105).

Även om planeraren är beroende av stöd från beslutsfattare för att implementera en policy eller driva igenom ett beslut i syfte att uppnå rättvisa är det viktigt att hela tiden ha rättvisa som mål. Fainstein varnar för en vanlig fallgrop: ”It is way too easy to follow the lead of developers and politicians who make economic competitiveness the highest priority and give little or no consideration to questions of justice” (2010, s. 105). Kampen om social rättvisa handlar inte endast om resultat utan lika mycket om att få social rättvisa på agendan – att skifta diskursen kring policyförfattande från effektivitet och konkurrensfördelar till rättvisa och sociala konsekvenser (Fainstein, 2010, s. 105f). Det finns en uppsjö av process-orienterad litteratur som beskriver bästa tillvägagångssätt och vad som fungerar kopplat till specifika, kvantitativa mål men de berör ytterst sällan vilken påverkan de kan ha på social rättvisa eller vad de innebär i ett vidare perspektiv (Fainstein, 2014, s. 8). Diskurs och resultat går förvisso hand i hand, men det är viktigt att det är tankesättet och mentaliteten som förändras och inte endast manualer och processer (Fainstein, 2010, s. 105f).

3.3 Historiskt perspektiv på sociala konsekvensanalyser

För att förstå den sociala konsekvensanalysen kan det vara till fördel att blicka bakåt och studera den ur ett historiskt perspektiv. Följande tillbakablick kommer inte att vara begränsad till endast sociala konsekvensanalyser i planeringsprocesser, utan kommer inledningsvis studeras i en

vidare kontext. Taylor, Bryan och Goodrich menar att den första tydliga policyn med syfte att integrera konsekvenser för miljö och social omgivning i beslutsfattandet kan dateras till 1969 (1990, s. 2). Även om den sociala dimensionen var specificerad i policyn var det sällan den användes i praktiken och enligt Taylor et al. (ibid) var det i det här läget troligtvis få eller inga projekt som blev godkända, förändrade eller underkända på bakgrund av en social konsekvensanalys. En anledning var att det tog lång tid att ordentligt definiera vad begreppet egentligen innebar, varpå problemen med att inkludera de sociala aspekterna i utvärderingarna fortsatte. När det fanns en gemensam definition kvarstod andra utmaningar eftersom det kunde resultera i ett ifrågasättande av den ekonomiska analysen, gå emot politiska beslut och bedömningar, samt det faktum att det var svårt för beslutsfattare att omsätta analysen till något användbart och genomförbart (Taylor et al., 1990, s. 3). Taylor et al. menar att det oftast var tryggare för beslutsfattare att luta sig mot ekonomiska analyser eller åtminstone kvantifierbara data så som förändringar i populationen eller tillgängliga jobb.

Trots att det fortsatt var ett problem att det fokuserades för lite på sociala konsekvensanalyser fanns det enligt Taylor et al. (1990, s. 4) paradoxalt nog tillfällen när det tog för stor plats. Vissa projekt blev mer av en akademisk exercis med uttömmande information om de sociala förhållandena i ett område men med klara tillkortakommanden kring eventuella framtida konsekvenser och praktiska tillämpningar. Som en följd skapades en misstro kring den sociala konsekvensanalysen, något som tillfälligt hindrade utvecklingen genom en avsaknad av vidare stöd och investeringar (Taylor et al., 1990, s. 4). Vartefter utvecklades dock synen på den sociala konsekvensanalysen och fokus skiftade från beskrivande till analyserande, vilket på längre sikt ledde till en ökad medvetenhet kring vikten av den sociala dimensionen, både i själva utvärderingarna och i rapporteringen.

Sociala konsekvensanalyser började tillämpas i Sverige på 1980-talet vid utredningar för större väg- och järnvägsprojekt (Trivector, 2015, Bilaga 1, s. 2). Ur ett svenskt perspektiv genomförs konsekvensanalyser dock mestadels när det finns en betydande miljöpåverkan, något som står i kontrast till exempelvis Finland och Norge där nya projekt eller planer alltid föregås av konsekvensbedömningar av olika slag (Trivector, 2015, s. 32). Konsultföretaget lyfter fram att det är lagstadgat att sociala konsekvenser av projekt och planer ska beskrivas i båda länderna, medan Finland även har ett specifikt lagkrav på social konsekvensanalys sedan 1994. Att sociala

konsekvenser utreds i större utsträckning i både Finland och Norge än i Sverige, skulle kunna tolkas som om att det finns en koppling till lagkravet, även om det inte finns några utvärderingar som kan bekräfta ett sådant samband (ibid). Ett förslag i syfte att förbättra tillgängligheten för medborgare och näringsliv anses kunna vara att "[...] lagstifta om att inkludera en social konsekvensanalys i infrastrukturplaneringen med en juridisk status liknande den som gäller för en miljökonsekvensbeskrivning" (Trivector, 2015, s. 7). En sådan lagstiftning skulle i så fall möjligen påverka främst Trafikverket, länsstyrelser samt placeringsansvariga på lokal och regional nivå. Verktyg och processer kopplade till sociala konsekvensanalyser har kommit att efterfrågas allt mer på senare tid och bland annat Göteborg och Malmö stad har utvecklat egna modeller att följa (Trivector, 2015, Bilaga 1, s. 2). Med modell avses i sammanhanget ett vägledande dokument för den sociala konsekvensanalysens metod och utförandeprocess. Enligt konsultföretaget finns det dock i Sverige fortsatt väldigt lite forskning kring sociala konsekvensanalyser och användningsområdena varierar, något som även gäller utformningen av själva processen samt innehållet i den.

3.4 Social hållbarhet

I likhet med sociala konsekvensanalyser kännetecknas även forskningsfältet social hållbarhet av stora kunskapsluckor (Boverket, 2010, s. 21). För att förstå sociala konsekvensanalyser är det av stor vikt att definiera hållbarhetsbegreppet, vilket kan vara en utmaning på många sätt. Social hållbarhet bör enligt Olsson (2012, s. 1) ses som ett orienterande begrepp som anger en riktning eller en möjlig framtid. Hedlund och Kjellander (2007, s. 17) menar att hållbar utveckling handlar om att uppnå en ekonomisk, ekologisk och social utveckling där framtida generationers möjligheter bör värnas om. Den exakta betydelsen och innehållet av begreppet är dock beroende av existerande normer och värderingar vid tillfället i fråga och är således även föränderligt (Olsson, 2012, s. 1). Idag förknippas exempelvis trygghet i stadsmiljön med social hållbarhet på ett helt annat sätt än vad det gjordes för 30 år sedan. Poängen med att se hållbarhetsbegreppet som föränderligt är att det går att vara mer öppensinnad kring begreppet och att det kan formas av den unika situationen. Social hållbarhet handlar enligt Trivector (2015, s. 11) om "[...] rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande" och går enligt Olsson (2012, s. 3) att beskriva på två kompletterande sätt - välfärdsperspektivet och problemlösningskapaciteten.

Välfärdsperspektivet handlar om att alla människor ska ha rätt till en trivsam miljö och en viss standard, samt att resurser fördelas rättvist. Problemlösningskapaciteten handlar om det sociala systemets kapacitet att lösa och hantera problem, tvister och olika intressen. Ansvaret för problemlösningskapaciteten vilar både på den enskilde individen och på samhällets organisation, vilket gör samspelet mellan myndighet och civilsamhälle kritiskt i planeringssammanhang (ibid, 2012, s. 11).

En socialt hållbar stadsutveckling kan enligt Boverket (2010, s. 21ff) ses som en process som ur ett långsiktigt perspektiv formar de sociala villkoren för kommande generationer. Samtidigt kan begreppet definieras som ett tillstånd då det handlar om de konsekvenser som finns för det sociala och ekonomiska livet idag. Vidare menar Boverket att ”En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras [...]” (Boverket, 2010, s. 21). Enligt Trivector går det att påverka social hållbarhet genom planering och utformning av samhället på flertalet sätt, exempelvis genom trygghet och säkerhet i trafiken, tillgänglighet speciellt för barn, äldre och funktionsnedsatta samt genom integration och inkludering (Trivector, 2015, s. 14). Transportsystemet kan betraktas som ett viktigt verktyg vid arbetet för jämlikhet, delaktighet och jämställdhet samtidigt som infrastruktursatsningar kan minska risken för social exkludering. Genom att förbättra tillgängligheten och ge så många människor som möjligt en chans att delta i fler aktiviteter samt nå fler platser kan delaktigheten i samhället öka, något som på sikt kan sägas bidra till ett socialt hållbart samhälle.

3.5 Vad är en social konsekvensanalys (SKA)?

Enligt Vanclay (2003, s. 2), som mottagit pris för sitt bidragande till förbättringsarbetet i teori och praktik inom sociala konsekvensanalyser, finns det flera olika sätt och nivåer att förstå termen Social Impact Assessment (SIA) på. SIA kan ses som ett forskningsfält, en praktik eller paradigm bestående av en mängd olika kunskaper, metoder och värderingar. Sociala konsekvensanalyser är den process som yrkesverksamma inom fältet använder för att bedöma sociala konsekvenser av planerade ingrepp eller händelser, samtidigt som strategier utvecklas för att förvalta de förekommande konsekvenserna.

Den internationella intresseorganisationen International Association for Impact Assessment (IAIA) forskar kring sociala konsekvenser och användningen av konsekvensbedömningar för beslutsfattanden inom politik, planer, program och projekt (IAIA, 2016; Trivector, 2015, Bilaga 1, s. 1). Organisationen anses vara en huvudaktör inom området och sammanför forskare samt praktiker från hela världen (ibid). En återkommande definition som förekommer i teorier gällande Social Impact Assessment eller en social konsekvensanalys (SKA) är den som gjorts i dokumentet International Principles for SIA av IAIA. Dokumentet ska enligt organisationen användas som ett diskussionsunderlag för att framhäva det ”sociala” i miljökonsekvensbeskrivningar. I dokumentet framhäver IAIA att: "Social Impact Assessment includes the processes of analysing, monitoring and managing the intended and unintended social consequences, both positive and negative, of planned interventions (policies, programs, plans, projects) and any social change processes invoked by those interventions" (IAIA, 2003, s. 2). Sociala konsekvensanalyser innefattar således både positiva och negativa konsekvenser av en policy, plan, ett program eller projekt. Konsekvenserna kan vara oavsiktliga eller avsiktliga samt påverkas av den förekommande rättsliga, kulturella, sociala och ekonomiska kontexten. Det som är viktigt i förståelsen kring sociala konsekvensanalyser är enligt Vanclay (2003, s. 6) bland annat att det finns en strävan efter en mer ekologiskt, sociokulturellt och ekonomiskt hållbar miljö samt att metoden kan appliceras av många olika aktörer och på flera planerade åtgärder. Författaren menar att en social konsekvensanalys bäst förstås som ett paraply eller övergripande ramverk, där utvärderingar gällande alla effekter på människor samt dess interagerande med sociokulturella, ekonomiska och biofysiska omgivningar inryms. Enligt Sairinen (2004, s. 509ff) finns det ingen direkt definition kring en social konsekvensanalys och inga konkreta tillvägagångsätt för att tillämpa den. Konsekvensanalysens utformning och teoretiska ramverk kan därför se olika ut beroende på om det exempelvis handlar om en plan eller ett projekt för ett innerstadsområde, industriområde eller ett område vid stranden (ibid).

3.6 Sociala konsekvenser

Vanclay, Esteves, Aucamp och Franks har på uppdrag av organisationen IAIA nyligen sammanställt Guidance for assessing and managing the social impacts of projects (2015). Dokumentet belyser att:

Because ‘social impact’ is conceived as being anything linked to a project that affects or concerns any impacted stakeholder group, almost anything can potentially be a social impact so long as it is valued by or important to a specific group of people” (Vanclay et al., 2015, s. 2).

Samtliga effekter på människors hälsa och välbefinnande kan enligt författarna således vara sociala konsekvenser och en social konsekvensanalys bör därför inkludera allt som kan vara relevant för människor och dess levnadssätt. Detta är en mycket bred definition som kan vara svår att applicera på planeringsprojekt. I praktiken blir därför att identifiera, beskriva och bedöma effekter ett grundläggande moment (Hedlund och Kjellander, 2007, s. 57ff). I exempelvis MKB-processen processen används begrepp som påverkan, effekt och konsekvens, vilket är en terminologi som kan upplevas flertydig och komplicerad enligt författarna. En påverkan kan definieras som en fysisk förändring, vilken kan bidra till en effekt. Effekten kan därefter ge upphov till en biverkan i sammanhanget, en konsekvens som kan upplevas som stor, liten, positiv eller negativ. Sociala konsekvenser kan enligt Sairinen (2004, s. 509f) dessutom relateras till kvalitén på boende, tillgång till service eller segregation. Det har gjorts flera försök i att förklara sociala konsekvenser och IAIA (2003, s. 4) menar genom sin sammanställning att sociala konsekvenser innefattar förändringar rörande en eller flera av följande aspekter (vår översättning):

Interorganizational Committee on Guidelines and Principles for Social Impact Assesment (IOCGP) bildades av en grupp forskare 1992. Syftet var att skapa riktlinjer och metoder för att

Tabell 2. Sociala konsekvenser. Källa: IAIA, 2003, s. 4. Layout: Isabelle Albrecht och Ellinor Lindenmo, 2016. o Människors levnadssätt - hur människan lever, arbetar, leker och interagerar i sin vardag

o Människors kultur - gemensamma övertygelser, tro, seder, språk och värderingar o Det befintliga samhället - sammanhållning, stabilitet, karaktär, service samt faciliteter

o Det politiska systemet - möjlighet att delta i beslutsfattande som berör deras liv, förekommande grad av demokrati samt de resurser som avsätts för ändamålet

o Miljö och omgivning – luft- och vattenkvalitet; tillgång till och kvalitet på mat; risk för oförutsedda händelser; förekomst av damm och buller; sanitet; fysisk säkerhet samt tillgång till och kontroll över resurser

o Hälsa och välbefinnande - fysiskt, psykiskt, andligt och socialt välbefinnande

o Rättigheter – om människan påverkas ekonomiskt eller upplever att de missgynnas genom exempelvis kränkning av medborgerliga rättigheter

o Människors farhågor och förhoppningar - den upplevda nivån av säkerhet, farhågor gällande samhällets framtid samt människans strävan efter en framtid för sig själv och sina barn.

hjälpa offentliga och privata organ samt organisationer att uppnå de angivna förpliktelserna i The National Environmental Policy Act, NEPA, USA:s motsvarighet till miljöbalken (Trivector, 2015, Bilaga 1, s. 1f; IOCGP, 2003, s. 231). IOCGP har publicerat Principles and Guidelines for Social Impact Assessment in the USA, vilken beskriver de principer och riktlinjer som kan agera stöd i arbetet med att uppnå skyldigheterna i NEPA. IOCGP belyser i sin rapport att sociala konsekvenser syftar på:

... the consequences to human populations of any public or private actions – that alter the ways in which people live, work, play, relate to one another, organize to meet their needs and generally cope as members of society. The term also includes cultural impacts involving changes to the norms, values, and beliefs that guide and rationalize their cognition of themselves and their society (IOCGP, 2003, s. 231).

3.6.1 Direkta, indirekta och kumulativa effekter

Vanclay (2002, s. 191f) belyser att uppkomsten av sociala konsekvenser kan förklaras genom att en förändring eller ett projekt (intervention) alltid leder till en fysisk förändring i miljön (biophysical changes) (se figur 1). Beroende på platsens och projektets förutsättningar kan därefter miljömässiga konsekvenser (biophysical impacts) uppstå, vilket i sin tur kan leda till sociala konsekvenser (human impacts).

Vanclay (2002, s. 191) menar att det förekommer en viss förvirring gällande begreppet sociala konsekvenser. Författaren förklarar att sociala konsekvenser är socialt konstruerade och avser de effekter som människan upplever på ett perceptuellt eller kroppsligt sätt. Många sociala förändringar är således inte konsekvenser i sig, utan sociala förändringsprocesser som därefter leder till konsekvenser. Även Sairinen (2004, s. 510) belyser att sociala förändringsprocesser som befolkningsökning, arbetslöshet eller förändringar i ekonomin är något som kan leda till olika konsekvenser beroende på platsens sociala kontext. Exempelvis kan det leda till en

Figur 1. Sociala konsekvenser och sociala förändringsprocesser. Källa: Vanclay, 2002, s. 191.

påverkan på tryggheten i samhället, behovet av skolor eller ökad fattigdom. Flera av de konsekvenser som mäts i en social konsekvensanalys, som exempelvis befolkningstillväxt, menas därmed inte vara direkta sociala effekter (Vanclay, 2002, s. 191). Enligt Trivector (2015, s. 29) är det av stor vikt att i konsekvensanalysen se projektet i ett större sammanhang och uppmärksamma och hantera olika typer av direkta, indirekta och kumulativa effekter. Indirekta effekter är en konsekvens av de direkta effekter som projektet medför medan kumulativa effekter kan beskrivas som samverkan mellan olika effekter, inom projektet såväl som mellan andra pågående eller framtida projekt. Genom att aktivt arbeta med indirekta och kumulativa effekter skapas det enligt Trivector förutsättningar för att se och förstå helheten, något som i sin tur leder till bedömningar som främjar en långsiktigt hållbar utveckling.

3.7 Sociala konsekvensanalyser som ramverk

För att meningsfullt kunna genomföra eller analysera en social konsekvensanalys är det av stor vikt att skapa sig en förståelse kring den som ramverk (Taylor et al., 1990, s. 13). Vanclay et al. (2015, s. 2) belyser dock att en social konsekvensanalys inte endast kan konceptualiseras genom en checklista av möjliga effekter, utan måste anpassas beroende på kontext. Vidare menar Sairinen (2004, s. 513ff) att det förekommer många checklistor rörande möjliga kategorier i sociala konsekvensanalyser. Olika yrkeskategorier har enligt författaren olika perspektiv på planering och samhället, vilket innebär att checklistorna bör göras i ett samarbete mellan förvaltningar eller professioner. Olika erfarenheter och perspektiv kan bidra till en bredare bild av planeringsprocessen samt hur sociala konsekvensanalyser kan definieras. En fullständig förståelse och konceptualisering av den sociala konsekvensanalysen är enligt Taylor et al. (1990, s. 13) en viktig förutsättning för att kunna upptäcka eventuella kritiska konsekvenser i den sociala dimensionen: ”When variables are being selected in relation to the major issues of social change, there should be some kind of mental construct of the social realm from which the key variables are being drawn” (ibid). Utöver själva konceptualiseringen av området bör det ske en bedömning kring huruvida problemet eller konsekvensen har någon betydelse eller inte, något som enligt Taylor et al. (1990, s. 14) kan delas in i tre huvudsakliga områden. Det första området gäller tekniker för att förutsäga ett framtida tillstånd, en central del av den sociala

konsekvensanalysen men också den del som från utsidan kan ses på med skepsis och brukar väcka mest misstänksamhet. Bland vanliga exempel på metoder ingår projektioner genom trender, populationsökningar som beror på andra populationer, vittnesmål från experter, samt hypotetiska scenarion (Taylor et al., 1990, s. 14). Det andra området rör kvantifiering. Kvantifierbara data är det som tenderar att vara mest gångbart bland beslutsfattare, samtidigt som siffror i sig är ett effektivt sätt att mäta variabler och summera information. En stor del av den sociala konsekvensanalysen tenderar att vara baserad på denna typ av data och även om Taylor et al. (1990, s. 15) menar att det är viktigt att använda den här typen av underlag så långt som det går, finns det även vissa betydande utmaningar och begränsningar. De viktigaste variablerna och underlagen går sällan att kvantifiera och kan vara mer kopplade till subjektiva känslor, uppfattningar och värderingar. Vidare är det ofta problematiskt att konvertera denna typ av information till mätenheter eller presentationsvänliga diagram.

Det tredje området handlar om insamling av data och validitet av data (Taylor et al., 1990, s. 14). Taylor menar att det sällan finns tid eller resurser för att samla in primär data vilket gör de flesta undersökningar beroende av sekundär data. Sekundär data har i de flesta fall genererats för något annat syfte och i många fall även innan dess att processen kring den sociala konsekvensanalysen har påbörjats. Vad som avgör nyttan med sekundär data är dess tillgänglighet, tillförlitlighet och noggrannhet samt även i vilken utsträckning forskaren använder informationen på ett uppfinningsrikt och fantasifullt sätt (Taylor et al., 1990, s. 164). För att styrka validiteten i de slutsatser som dras utifrån både primär och sekundär data är det viktigt att säkerställa att bevisen pekar någorlunda i samma riktning (Taylor et al., 1990, s. 16).

3.8 Metod och process för sociala konsekvensanalyser

Enligt Taylor et al. (1990, s. 16) finns det en konflikt kring den sociala konsekvensanalysen som process där den akademiska världen å ena sidan ser den som en forskningsprocess och myndigheter som å andra sidan ser processen som ett verktyg i besluts- och planeringsprocesser. Taylor et al. anser att den sociala konsekvensanalysen som process hamnar någonstans däremellan: ”[…] there is a basic and logical process implied by the term 'social assessment' that

is definitely not the same as the academic research process, and does not always fall neatly within the various governmental or community conceptions either” (Taylor et al., 1990, s. 17). Becker (2001, s. 313) lyfter vikten av att studera och analysera själva problemet och varför ett problem kan sägas vara tillräckligt allvarligt för att meritera någon form av insats och förändring. Det är också viktigt att vara på sin vakt mot mindre viktiga problem där någon form av insats inte endast kan innebära ett slöseri med tid och resurser men som även kan förvärra situationen. Det första steget i processen för en social konsekvensanalys är enligt Taylor et al. (1990, s. 17) en preliminär undersökning i syfte att identifiera grupper som kan påverkas av ett förslag eller en förändring, effekter på sociala variabler samt områden och delområden för studien. Enligt Becker (2001, s. 313) är det denna del, problemanalysen, som är den mest komplicerade och tidskrävande i den sociala konsekvensanalysen. Ibland kan det först i slutet av ett projekt bli tydligt vad problemet i fråga faktiskt är. Efter en inventering enligt ovan följer planläggning kring metod och analys (Taylor et al., 1990, s. 17). Enligt Taylor et al. bör processen även inkludera en grund för att konsultera allmänheten. Becker (2001, s. 314) stödjer resonemanget om kommunikation men problematiserar det även ytterligare och menar att det inte alltid är rimligt att involvera alla berörda parter. Det andra steget omfattar en hypotetisk jämförelse mellan ett scenario där ingenting förändras och scenarion som kan uppstå vid alternativa handlingsplaner (Taylor et al., 1990, s. 17). Mellan tre och fem scenarion är lagom för att simulera vad som kan hända i framtiden med det som studien har valt att undersöka (Becker, 2001, s. 314). I det tredje steget jämförs de alternativa handlingsplanerna noggrant sinsemellan för att etablera för- och nackdelar med de olika förslagen, där det bedöms vilka sociala kostnader och fördelar som en eventuell förändring kan medföra (Taylor et al., 1990, 17). Om det är möjligt att beräkna kostnader och fördelar i monetära termer är en sådan analys att föredra men då negativa och positiva effekter inte alltid går att mäta i monetära termer kan det vara bättre att applicera en analys baserad på flera kriterier istället (Becker, 2001, s. 315). Underlaget lämnas till sist över till berörda beslutsfattare i hopp om att de kan ta bästa möjliga beslut med hänsyn till sociala konsekvenser.

Enligt IOCGP (2003, s 243f) har de steg som identifierats inom SKA-processen en logisk ordningsföljd, men överlappar ofta varandra i praktiken. Stegen har enligt organisationen skapats utifrån de MKB-steg som anges i CEQ Guidelines från 1986. Stegen är följande (vår översättning):

3.9 Sociala konsekvensanalyser i Sverige

De föregående avsnitten visar på ett stort internationellt intresse för sociala konsekvensanalyser (SKA), men även i Sverige har arbetet med SKA alltmer implementerats i planeringsprocesser. Boverket (2010, s. 11) har i sin rapport Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt, identifierat att det finns ett behov av att utveckla metoder för att på ett mer systematiskt sätt analysera och beakta sociala konsekvenser i planeringen samt bedöma eventuella effekter i förhållande till miljömässiga och ekonomiska aspekter. Enligt Boverket (2010, s.13) finns det en strävan efter att tidigt hitta intressemotsättningar i ett stadsomvandlingsprojekt och väga in alla potentiella aspekter för att sedan kunna värdera konsekvenserna. Avvägningar mellan olika intressen ligger därmed som grund för samhällsplaneringen även om det kan sägas vara stora skillnader i det enskilda och allmänna intresset. Att hävda det allmänna intresset kan vara en svår uppgift för kommunen medan enskilda exempelvis kan överklaga en detaljplan eller ett bygglov genom att åberopa enskilt intresse. Risken är att sociala aspekter som segregation och integration

1. Engagera allmänheten (public involvment)

2. Beskriva den föreslagna åtgärden och alternativ (identification)

3. Beskriva relevant miljö och delar som kan påverka, en samhälls- eller ortsanalys (community profile) 4. Identifiera möjliga sociala konsekvenser/effekter (scoping)

5. Undersöka potentiella sociala konsekvenser/effekter (projection of estimated effects) 6. Bestämma sannolik respons av berörda parter - de sociala konsekvensernas betydelse 7. Uppskatta indirekta och kumulativa konsekvenser

8. Rekommendera ändringar i föreslagna åtgärder eller alternativ (formulation of alternatives) 9. Förmildring av negativa konsekvenser och skapandet av en förstärkningsplan (mitigation)

10. Utveckla och genomföra övervakningsprogram som kan identifiera avvikelser och oväntade sociala konsekvenser

Tabell 3. SKA-processens steg. Källa: IOCGP, 2003, s. 244. Layout: Isabelle Albrecht och Ellinor Lindenmo, 2016.