Sociala konsekvensanalyser i Sverige

De föregående avsnitten visar på ett stort internationellt intresse för sociala konsekvensanalyser (SKA), men även i Sverige har arbetet med SKA alltmer implementerats i planeringsprocesser. Boverket (2010, s. 11) har i sin rapport Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt, identifierat att det finns ett behov av att utveckla metoder för att på ett mer systematiskt sätt analysera och beakta sociala konsekvenser i planeringen samt bedöma eventuella effekter i förhållande till miljömässiga och ekonomiska aspekter. Enligt Boverket (2010, s.13) finns det en strävan efter att tidigt hitta intressemotsättningar i ett stadsomvandlingsprojekt och väga in alla potentiella aspekter för att sedan kunna värdera konsekvenserna. Avvägningar mellan olika intressen ligger därmed som grund för samhällsplaneringen även om det kan sägas vara stora skillnader i det enskilda och allmänna intresset. Att hävda det allmänna intresset kan vara en svår uppgift för kommunen medan enskilda exempelvis kan överklaga en detaljplan eller ett bygglov genom att åberopa enskilt intresse. Risken är att sociala aspekter som segregation och integration

1. Engagera allmänheten (public involvment)

2. Beskriva den föreslagna åtgärden och alternativ (identification)

3. Beskriva relevant miljö och delar som kan påverka, en samhälls- eller ortsanalys (community profile) 4. Identifiera möjliga sociala konsekvenser/effekter (scoping)

5. Undersöka potentiella sociala konsekvenser/effekter (projection of estimated effects) 6. Bestämma sannolik respons av berörda parter - de sociala konsekvensernas betydelse 7. Uppskatta indirekta och kumulativa konsekvenser

8. Rekommendera ändringar i föreslagna åtgärder eller alternativ (formulation of alternatives) 9. Förmildring av negativa konsekvenser och skapandet av en förstärkningsplan (mitigation)

10. Utveckla och genomföra övervakningsprogram som kan identifiera avvikelser och oväntade sociala konsekvenser

Tabell 3. SKA-processens steg. Källa: IOCGP, 2003, s. 244. Layout: Isabelle Albrecht och Ellinor Lindenmo, 2016.

inte får en skälig tyngd i avvägningen (ibid). Vidare tar Boverket (2010, s. 44) upp begreppet helhetssyn och förklarar att en förändring i en del av staden också påverkar förutsättningarna i andra delar.

3.9.1 [SKA] Social konsekvensanalys - människor i fokus

I följande avsnitt vill vi presentera hur Göteborg har arbetat med sociala konsekvensanalyser (SKA). I Göteborgs Stad har det sociala perspektivet en stor roll i planeringen och kommunen har även fastställt att sociala konsekvensanalyser ska göras vid all stadsplanering (Göteborgs Stad, 2013, s. 2). Social hållbarhet behandlas även tydligt i kommunens styrdokument, samtidigt som både en kunskapsmatris för hållbar stadsutveckling och ett analysverktyg för kartläggning av sociala konsekvenser tagits fram (Boverket, 2015). Allt eftersom de sociala problemen blir tydligare får också de sociala frågorna ta mer plats i arbetet med den fysiska planeringen (Boverket, 2015). Trivector (2015, s. 25) belyser att flera kommuner och regioner skapar egna modeller för SKA och många utgår från den modell som Göteborgs Stad har tagit fram, vilket också är den modell som har fått störst genomslag.

Modellen från Göteborgs Stad vid namn [SKA] Social konsekvensanalys – människor i fokus, beskrivs som en analysmodell och ett processtöd med syfte att vägleda de som utvecklar och planerar den fysiska miljön (Göteborgs Stad 2016a; Göteborgs Stad 2011, s. 6). Verktyget SKA syftar till att systematisera arbetet med de sociala frågorna och synliggöra dem tidigt i planprocessen. En målsättning är att handläggare och beslutsfattare i framtiden enklare ska kunna hantera och driva sociala frågor inom fysisk planering (2011, s. 6ff). Rapporten framhäver att det krävs ett helhetsperspektiv för att samhället ska kunna bli mer hållbart. Med helhetsperspektiv menas att ansvaret för stadsutvecklingen bör delas av alla stadens aktörer – privata och offentliga samt att flera olika perspektiv bör diskuteras i analyser inför planering (ibid). Den sociala dimensionen, vilken SKA-verktyget behandlar, är ett av många perspektiv som bidrar till helheten då ekonomi, ekologi, miljö samt sociala frågor, konsekvenser och åtgärder som rör människor är starkt kopplade till varandra (Göteborgs Stad, 2011, s. 10). Göteborgs analysmodell SKA berör fyra huvudbegrepp för sociala aspekter: sammanhållen stad, samspel, vardagsliv och identitet (Göteborgs Stad, 2011, s. 16ff). Göteborgs Stad understryker att de fyra begreppen som har sin grund i Göteborgs översiktsplan, samspelar med varandra och

bör ses som delar i en helhet (2011, s. 16). Vidare uppmanar analysverktyget SKA till att tydliggöra frågor och bedömningar kopplade till de fyra områdena i planhandlingar. Analysverktyget har delats in i tre steg för att underlätta och strukturera arbetsprocessen (Göteborgs Stad, 2011, s. 12):

→ Inventering

Det första steget i arbetet med analysmodellen är att genomföra en inventering och samla in kunskaper om områdets existerande sociala liv, karaktär, värden och behov (ibid). Sådan information kan hittas hos stadsdelsförvaltningarna, samt i källor som befolkningsstatistik, brottsstatistik, trygghetsundersökningar, samråd och enkäter. För att förstå vardagen, karaktären samt ett områdes historia är det även viktigt att lyssna på synpunkter och erfarenheter från exempelvis boende, föreningar, verksamheter, skolor och besökare. Det behövs kunskap om det sociala livet både på lokal, regional samt global nivå.

→ Åtgärder

Den insamlade, sorterade kunskapen och lärdomarna från inventeringen ligger till grund för planförslag samt motivering av åtgärder (Göteborgs Stad, 2011, s. 12f). Åtgärder formuleras genom att beakta vad som behövs för att stärka och förverkliga de sociala aspekterna i området. Avvägningar måste göras och bör underbyggas tydligt i planhandlingarna.

→ Konsekvenser

Sista fasen i SKA handlar om att göra en konsekvensanalys och analysera hur de planerade förändringarna kan påverka de sociala aspekterna som tidigare identifierats (ibid). Skapar utformningen av planen positiva, oförändrade eller negativa konsekvenser? För att skapa en transparens och stärka slutsatserna av en konsekvensanalys, är det en fördel att resonera kring ställningstaganden och val som gjorts under planprocessen.

Geografiska analysnivåer

Enligt rapporten finns det fem geografiska analysnivåer, byggnad & plats, närmiljö, stadsdel, stad & region och regionen, som hanterar påverkan på de sociala aspekterna i planprocessen på olika nivåer (Göteborgs Stad, 2011, s. 15). Varje nivå bidrar till en helhet och vilka analysnivåer

som bör brukas, styrs av de behov som tidigare identifierats i inventeringsfasen för det specifika projektet. De olika analysnivåerna kan hjälpa till att redogöra för kunskaper om livet inom det aktuella området samtidigt som de kan belysa områdets roll, del i staden/regionen och samspel med omgivningen.

3.9.2 Projekt SMS - Sociala aspekter och medborgardialog i...

stadsplaneringen

Ett annat projekt som kan ses som ett steg i rätt riktning i arbetet med sociala aspekter i planeringen är Projekt SMS, ett Interreg IV A-projekt inom delprogrammet Kattegat-Skagerrak, KASK (KASK, 2016a). Interreg IV A är ett EU-program som syftar till att göra regionen Öresund-Kattegat-Skagerak till ett attraktivt och konkurrenskraftigt område där hållbar utveckling är i fokus. Projekt SMS är ett kunskapsprojekt som ska främja integration samt bidra till en socialt hållbar stadsutveckling. Genom projektet har flera verktyg tagits fram där planprocessen beaktas och ett av dem berör arbetet med sociala konsekvensanalyser. Syftet är att norska samt svenska kommuner ska samverka och tillsammans arbeta fram verktyg för att säkerställa att bland annat sociala perspektiv, folkhälsa, kultur, ekonomiska samt ekologiska perspektiv får en given plats i stadsplaneringssammanhang (KASK, 2016d; 2016b).