Somatisk specialistvård

6.9.1 Vård vid akutsjukhus

Den högspecialiserade vården i länet ska, enligt Framtidsplanen, i största möj-liga mån koncentreras till Nya Karolinska Solna (NKS). Landstingsfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om inriktningen för verksamhetsinnehållet vid NKS.

Grunden för verksamhetsinnehållet är en målsättning är att, i så stor utsträck-ning som möjligt, samla den högspecialiserade vården på NKS. Eftersom verk-samhetsinnehållet vid NKS har tydliggjorts kan även en planering för det fram-tida verksamhetsinnehållet vid övriga akutsjukhus genomföras. Beställningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge respektive Solna, samt de öv-riga akutsjukhusen kommer att successivt att anpassas till respektive akutsjuk-hus framtida profil, verksamhetsinnehåll och volym i enlighet med inriktningen

i Framtidsplanen. Nedan beskrivs övergripande respektive sjukhus framtida profil.

Nya Karolinska Solna (NKS) kommer att få en central roll i ett nationellt och regionalt akademiskt sjukvårdssystem. Sjukhuset ska vara ett internationellt kon-kurrenskraftigt universitetssjukhus för den mest avancerade sjukvården med pati-entperspektiv och patientsäkerhet som utgångspunkter för all verksamhet. NKS kommer att ha ett sjukvårdsuppdrag som fokuserar på högspecialiserad och specia-liserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forsknings-

och/eller investeringstung.

Planeringsarbetet för NKS har utgått från att sjukhuset kommer att ha en temain-delad sjukvård vilket innebär att olika specialiteter och professioner samverkar i vårdens processer. Utgångspunkten är att vården ska organiseras kring patienten och dennes behov. Akutmottagningen ska vara utformad efter sjukhusets högspeci-aliserade uppdrag. Förslag till uppdrag och verksamhetsinnehåll för Karolinska Universitetssjukhuset, i Solna respektive Huddinge, har tagits fram och kommer att fastställas i avtal och ägardirektiv.

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges framtida verksamhet renodlas precis som övriga akutsjukhus, vilket innebär att patienter som inte behöver sjuk-husets resurser ska ges vård hos andra vårdgivare. Vårdvolymerna bedöms dock förbli väsentligt oförändrade till följd av befolkningstillväxt och därmed ökade vårdbehov. Forskning och utvecklingsverksamhet präglar i stort vårdinnehållet, och forskningen kommer att stärkas ytterligare den kommande femårsperioden. Karo-linska Huddinge har redan idag ett stort utbildningsuppdrag och sjukhusets bety-delse för klinisk grundutbildning kommer i framtiden att öka.

Danderyds sjukhus kommer även i framtiden att ha hög andel akut vård och får utökade vårdvolymer som en effekt av NKS och befolkningsökningen, inom bland annat neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Sjukhuset föreslås därutöver få ett ökat uppdrag inom infektionssjukvård och kolorektal cancerkirurgi. Investering sker i en ny behandlingsbyggnad med akutmottagning för att möta kommande be-hov och skapar förutsättningar för effektiviseringar.

Capio S:t Görans sjukhus får en ökad andel akuta vårdtillfällen och i likhet med övriga akutsjukhus utökade volymer inom neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Sjukhuset ges utökat uppdrag inom bröstcancer. Ett nytt uppdrag inom gynekologi utreds. Utifrån den demografiska utvecklingen och Karolinska Solnas högspecialiserade uppdrag behöver kapaciteten i förlossningsvården öka. I syfte att möta det ökande behov utreds om förlossningsverksamhet kan lokaliseras till S:t Görans sjukhus lokaler.

Södersjukhuset kommer också att få en ökad andel akut vård. Sjukhuset föreslås få ett uppdrag inom den öppna och slutna öron-näsa-halssjukvården som flyttas från Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Bröstcancervården föreslås också att utökas. Det högspecialiserade uppdraget inom handkirurgin föreslås överföras till Karolinska Solna. Slutenvård av viss hudsjukvård, vård av kroniska hudsår, föreslås koncentreras till Södersjukhuset.

Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus utvecklas till integrerade sjukhus med inslag av akut- och närsjukhus. Den investering som nu genomförs på Söder-tälje sjukhus och det fortsatta profileringsarbetet kommer att innebära ytterligare förändringar av sjukhusets uppdrag.

S:t Eriks ögonsjukhus behålls som ett sammanhållet ögonsjukhus med högspe-cialiserad sjukvård och forskning. Bedömningen är att det kommer att bli en tyngd-punktsförskjutning mot en högre andel ögonsjukvård som behöver ögonsjukhusets kompetens och resurser men att det inte blir någon nettoökning av patientvolymer-na. Landstingsstyrelsens arbetsutskott och Hälso- och sjukvårdsnämnden har för-ordat att S:t Eriks ögonsjukhus i framtiden lokaliseras till nybyggda lokaler i nära anslutning till Karolinska Solna-området.

Särskilda utvecklingsområden

En av strategierna för att uppnå det långsiktiga målet ”En ekonomi i balans” är att öka effektiviteten med fokus på ständiga förbättringar, forskning och ut-veckling för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Jämförelser med andra landsting visar till exempel att andelen dagkirurgi inom Stockholms läns landsting kan öka. Dagkirurgi kan vara resurseffektivt och minskar behovet av slutenvårdsplatser. Inom vissa vårdval finns uppdrag att utföra dagkirurgioper-ationer. Utveckling pågår av incitament för öka andelen dagkirurgi/dagvård på akutsjukhusen för de patienter som kräver akutsjukhusets resurser.

Behandlingen av personer med könsidentitetsproblem förstärks och samordnas i och med etablering av ett högspecialiserat centrum för dessa patienter. Målet med ett sådant centrum är att erbjuda patienter med könsidentitetsproblematik en bättre sammanhållen vårdkedja med en verksamhet som integrerar soma-tisk, psykiatrisk och psykoterapeutisk kompetens.

En översyn av inkontinenssjukvården görs under 2013 och 2014 i form av en fokusrapport som belyser rutiner och handläggning. Målet är att utredning och operation ska erbjudas patienter inom inkontinenssjukvården där så erfordras.

Varje år inträffar i Sverige cirka 70 000 frakturer som har samband med osteo-poros (benskörhet). Under 2014 ses osteoosteo-porosvården över. Bland annat kom-mer vikten av remiss till primärvården för uppföljning vid misstänkt osteopo-rosrelaterad fraktur att uppmärksammas. Målet är att säkerställa att uppfölj-ning och behandling erbjuds där så erfordras.

Prioriterade områden:

■ Fortsätta arbetet med att ta fram förslag till och detaljering av uppdrag och verksam-hetsinnehåll för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna respektive Huddinge samt de övriga akutsjukhusen

■ Anpassa avtalen med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge respektive Solna, och de övriga akutsjukhusen till dess framtida profil, verksamhetsinnehåll och vo-lym

6.9.2 Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus

Den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen behöver byggas ut för att klara framtida behov med anledning av befolkningsökningen och de strukturella förändringar som kommer att ske inom främst akutsjukvården. Den viktigaste strategin för att föra ut hälso- och sjukvård från akutsjukhusen är ett fortsatt införande och utveckling av vårdval inom de somatiska specialiteterna, såväl inom öppen- som slutenvård. En utredning genomförs om hur en utveckling av de olika vårdvalen kan ske genom till exempel tilläggsuppdrag inom särskilda specialområden, vilket kan stödja kompetensutvecklingen inom den speciali-serade vården utanför akutsjukhusen. För att vidmakthålla en hög kvalitet vad gäller forskning, utveckling och utbildning (FoUU) även när vården i ökad ut-sträckning bedrivs utanför akutsjukhusen, måste vårdgivare verksamma i de somatiska vårdvalen stimuleras att delta i detta arbete. Förstärkt samverkan mellan olika delar av sjukvårdsystemet i länet, så kallat partnerskap, utvecklas för att ge förutsättningar för en samverkan i en nätverkssjukvård.

Olika sjukhus kan ges speciella profiler och inriktas särskilt mot till exempel geriatrisk eller psykiatrisk vård, ortopedi/kirurgi, smärta och smärtrehabilite-ring eller gynekologi. Vid Sabbatsbergs sjukhus införs en profil med geriatrik och psykiatrik i samverkan med den somatiska vården. Ett av de sjukhus för specialistsjukvård som öppnas ska vara inriktat på internmedicin med diabetes.

Profilering av hälso- och sjukvården vid sjukhusen är en förutsättning för att bedriva utbildning och forskning vid dessa sjukhus. Genomförandet av Fram-tidsplanen förutsätter att hela hälso- och sjukvården engageras i forskningen och i utbildningen av vård- och medicinstuderande.

Utvecklingsarbetet med att införa aktiv hälsostyrning med vårdcoacher fortsät-ter under 2014. Syftet är att bättre tillgodose vård- och omsorgsinsatser hos pa-tienter med komplexa och omfattande vårdbehov. Det forskningsinriktade ut-vecklingsarbetet syftar till att utvärdera långtidseffekter av aktiv hälsostyrning med vårdcoach både ur ett patientperspektiv och utifrån effekter på hälso- och sjukvårdssystemet. Samtidigt utökas identifieringen av eventuella nya målgrup-per samt antalet deltagande patienter i befintliga målgrupmålgrup-per. Möjligheten att införa vårdcoacher inom psykiatrin utreds. Likaså fortsätter utvecklingen av vårdcoachtjänstens innehåll och dess organisation samt hur konceptet aktiv häl-sostyrning ska integreras i Framtidsplanen.

Prioriterade områden:

■ Fortsatt utveckling av den somatiska öppenvården utanför akutsjukhusen genom vårdval samt utveckling av former för partnerskap mellan olika delar av sjukvårdsy-stemet i länet

■ Utveckling av tilläggsuppdrag inom vårdvalen för särskilda specialområden

■ Fortsatt utveckling av vårdformer för patienter med komplexa och omfattande vårdbehov, exempel aktiv hälsostyrning

6.10 Prehospital vård och akut